Annons

”EU bör inte följa Trumps farliga väg i Mellanöstern”

Tidigare regeringschefer och utrikesministrar riktar i ett upprop till EU:s ledare en uppmaning om att stå fast vid tidigare europeiska principer i Mellanösternpolitiken. De 38 undertecknarna – bland dem Carl Bildt och Lena Hjelm-Wallén – varnar för USA:s politik i Israel och Palestina och menar att den riskerar att få allvarliga följder.

Under strecket
Publicerad
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och USA:s president Donald Trump vid ett möte i Washington den 25 mars i år. Strax efter mötet erkände Donald Trump Israels suveränitet över de ockuperade Golanhöjderna.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och USA:s president Donald Trump vid ett möte i Washington den 25 mars i år. Strax efter mötet erkände Donald Trump Israels suveränitet över de ockuperade Golanhöjderna. Foto: Michael Reynolds/AP

DEBATT | MELLANÖSTERN

Till EU:s utrikesministrar och EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Ärade kollegor och den höga representanten.

Vi räcker ut handen vid en kritisk tidpunkt både i Mellanöstern och i Europa.

EU har ett djupt engagemang för den multilaterala, regelbaserade internationella ordningen. Den internationella rätten har gett oss den längsta perioden av fred, välstånd och stabilitet som vår kontinent någonsin har upplevt. I årtionden har vi arbetat för att våra israeliska och palestinska grannar ska kunna åtnjuta fördelarna av den fred som vi européer har genom vårt iakttagande av denna ordning.

Annons

I samarbete med tidigare amerikanska regeringar har Europa verkat för en rättvis lösning av konflikten mellan Israel och Palestina genom en tvåstatslösning. Ännu idag utgör Osloavtalet, trots efterföljande bakslag, fortfarande en milstolpe i det transatlantiska utrikespolitiska samarbetet.

Tyvärr har den nuvarande amerikanska regeringen avvikit från den långvariga amerikanska politiken och tagit avstånd från etablerade internationella rättsliga normer. Hittills har den enbart erkänt den ena sidans anspråk på Jerusalem och visat en oroande likgiltighet inför expansionen av israeliska bosättningar. USA har avbrutit sin finansiering av FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) samt andra program som gynnar palestinier och sätter därmed säkerheten och stabiliteten på spel i åtskilliga länder i Europas omedelbara närhet.

Mot bakgrund av denna olyckliga avsaknad av ett tydligt åtagande när det gäller visionen om två stater har Trumps förvaltning förklarat sig vara nära att slutföra och presentera en ny fredsplan för Israel och Palestina. Trots osäkerheten kring om och när planen kommer att offentliggöras är det viktigt att Europa är på sin vakt och handlar strategiskt.

Vi anser att Europa bör välkomna och främja en plan som respekterar grundläggande principer i internationell rätt vilka återspeglas i de parametrar som EU har enats om för en lösning av konflikten mellan Israel och Palestina. Dessa parametrar, som unionen systematiskt har bekräftat under de senaste USA-ledda samtalen, återspeglar vår gemensamma uppfattning att det för en hållbar fred krävs att det upprättas en palestinsk stat vid sidan av Israel som baseras på de gränser som gällde före 1967. För detta krävs gemensamt överenskomna, minimala och likvärdiga markbyten, Jerusalem som huvudstad för båda staterna, säkerhetsarrangemang som beaktar berättigade farhågor och respekterar båda sidornas suveränitet samt en överenskommelse om en rättvis lösning när det gäller de palestinska flyktingarna.

Europa bör däremot avvisa alla planer som inte uppfyller dessa krav. Samtidigt som vi delar Washingtons frustration över tidigare misslyckade fredsansträngningar är vi övertygade om att en plan som begränsar en palestinsk stat till en enhet utan suveränitet, geografiskt sammanhängande territorium och ekonomisk bärkraft allvarligt skulle förvärra misslyckandet från tidigare fredsinsatser, påskynda slutet för tvåstatslösningen och vara ett stort hot mot en varaktig fred för både palestinier och israeler.

Naturligtvis är det att föredra att Europa arbetar tillsammans med USA för att lösa konflikten mellan Israel och Palestina samt hanterar andra globala frågor genom en stark transatlantisk allians. Europa måste emellertid följa sin egen handlingsstrategi i situationer där våra väsentliga intressen och grundläggande värden står på spel.

I väntan på den amerikanska planen anser vi att EU formellt bör bekräfta de internationellt överenskomna parametrarna för en tvåstatslösning. Genom att göra detta innan den amerikanska planen offentliggörs fastställer EU villkoren för att stödja de amerikanska ansträngningarna vilket underlättar en enhetlig europeisk reaktion när planen väl har publicerats.

De europeiska regeringarna bör dessutom öka ansträngningarna för att skydda hållbarheten i en framtida tvåstatslösning. Det är av största betydelse att EU och samtliga medlemsstater aktivt säkerställer genomförandet av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd – inbegripet en konsekvent differentiering mellan Israel och dess erkända och legitima gränser och dess olagliga bosättningar i de ockuperade områdena i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2334.

Vidare har den senaste tidens upptrappade försök att begränsa det civila samhällets möjlighet att arbeta obehindrat gjort att det europeiska stödet till människorättsförsvarare både i Israel och Palestina och deras avgörande roll för att uppnå en hållbar fred är viktigare än någonsin.

Israel och de ockuperade palestinska områdena går i praktiken mot en enstatslösning med ojämlika rättigheter. Detta kan inte fortsätta – varken för israelerna, för palestinierna eller för oss i Europa.

För närvarande har vi i Europa en avgörande möjlighet att stärka våra gemensamma principer och långvariga åtaganden beträffande fredsprocessen i Mellanöstern och därigenom manifestera Europas unika roll som ett föredöme för en regelbaserad global ordning.

Om vi däremot inte utnyttjar denna möjlighet vid en tidpunkt när denna ordning utmanas på ett sätt som saknar motstycke, skulle det få långtgående negativa konsekvenser.

Med vänliga hälsningar,

Douglas Alexander
tidigare Europaminister, Storbritannien
Jean Marc Ayrault
tidigare utrikesminister och premiärminister, Frankrike
Carl Bildt
tidigare utrikesminister och statsminister, Sverige
Wlodzimierz Cimoszewicz
tidigare utrikesminister och premiärminister, Polen
Willy Claes
tidigare utrikesminister och generalsekreterare för Nato, Belgien
Massimo d’Alema
tidigare utrikesminister och premiärminister, Italien
Karel De Gucht
tidigare utrikesminister och EU-kommissionär, Belgien
Uffe Ellemann-Jensen
tidigare utrikesminister och ordförande för de europeiska liberalerna, Danmark
Benita Ferrero-Waldner
tidigare utrikesminister och EU-kommissionär med ansvar för yttre förbindelser, Österrike
Franco Frattini
tidigare utrikesminister och EU-kommissionär, Italien
Sigmar Gabriel
tidigare utrikesminister och vice förbundskansler, Tyskland
Lena Hjelm-Wallén
tidigare utrikesminister och vice statsminister, Sverige
Eduard Kukan
tidigare utrikesminister, Slovakien
Martin Lidegaard
tidigare utrikesminister, Danmark
Mogens Lykketoft
tidigare utrikesminister och ordförande för FN:s generalförsamling, Danmark
Louis Michel
tidigare utrikesminister och EU-kommissionär, Belgien
David Miliband
tidigare utrikesminister, Storbritannien
Holger K. Nielsen
tidigare utrikesminister, Danmark
Marc Otte
tidigare EU:s särskilda representant för fredsprocessen i Mellanöstern, Belgien
Ana Palacio
tidigare utrikesminister, Spanien
Jacques Poos
tidigare utrikesminister, Luxembourg
Vesna Pusić
tidigare utrikesminister och vice premiärminister, Kroatien
Mary Robinson
tidigare president och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Irland
Robert Serry, tidigare FN:s särskilda samordnare för fredsprocessen i Mellanöstern, Nederländerna
Javier Solana, tidigare utrikesminister, generalsekreterare för Nato och EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, Spanien
Per Stig Møller
tidigare utrikesminister, Danmark
Michael Spindelegger
tidigare utrikesminister och vice-kansler, Österrike
Jack Straw
tidigare utrikesminister, Storbritannien
Desmond Swayne
tidigare minister för internationell utveckling, Storbritannien
Erkki Tuomioja
tidigare utrikesminister, Finland
Ivo Vajgl
tidigare utrikesminister, Slovenien
Frank Vandenbroucke
tidigare utrikesminister, Belgien
Jozias van Aartsen
tidigare utrikesminister, Nederländerna
Hubert Vedrine
tidigare utrikesminister, Frankrike
Guy Verhofstadt
tidigare premiärminister, Belgien
Lubomír Zaorálek
tidigare utrikesminister, Tjeckien
Dacian Cioloș
tidigare premiärminister och EU-kommissionär, Rumänien
Jacques Poos
tidigare utrikeminister, Luxembourg

Annons
Annons

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och USA:s president Donald Trump vid ett möte i Washington den 25 mars i år. Strax efter mötet erkände Donald Trump Israels suveränitet över de ockuperade Golanhöjderna.

Foto: Michael Reynolds/AP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons