Annons

Janerik Larsson:EU-centralism hotar EU:s framtid

Wennemo försvarar subsidiaritetsprincipen
Wennemo försvarar subsidiaritetsprincipen Foto: Kristian Pohl

Jag var engagerad i arbetet inför den svenska EU-folkomröstningen 1994 som ledde till vårt EU-medlemskap. Ett viktigt argument för medlemskapet var subsidiaritetsprincipen, dvs att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån.

Under strecket
Publicerad

Det slog mig härom dagen att det var länge sedan jag hörde talas om denna viktiga princip som borde vara helt central i EU:s arbete.

Som teoretisk princip verkar EU-kommissionen inte ha några problem med att acceptera subsidiaritet. Fast i praktiken ser kommissionen i stort sett inga gränser för att ta för sig inom de ansvarsområden som definieras av EU:s fördrag. 

Förra året släppte kommissionen till exempel en rapport där man låtit utvärdera hur subsidiariteten fungerar i dag. Där konstaterades det redan i inledningen att: 

Annons

”There is EU value added in all existing areas of activity and the Task Force did not, therefore, identify any Treaty competences or policy areas that should be re-delegated definitively, in whole or in part, to the Member States.” 

Just därför är det så viktigt att länder som Sverige, som värnar om att EU:s institutioner håller sig till sina kärnuppgifter och inte detaljreglerar nationella ansvarsområden som till exempel arbetsmarknadspolitiken, utan aktivt försvarar subsidiariteten.

Jag är inte den ende som ställt frågan. What happened to EU subsidiarity? Det är rubriken på en artikel från 2015.

Medlingsinstitutets nya generaldirektör Irene Wennemo tar upp frågan i en aktuell intervju:

I hennes nya roll ingår att vara en värnare av partsmodellen. Men under sin tid som statssekreterare yttrade hennes chef Ylva Johansson vid flera tillfällen sig positiv om EU-lagstiftning kring arbetsrätten, via den sociala pelaren, vilket många anser skulle vara ett hårt slag mot den svenska modellen.

– Alltså, jag vet inte riktigt hur jag ska formulera det här. Men där är jag och Ylva Johansson inte överens. Det är svårt för mig att nu rangordna en person, alltså Ylva. Men jag tillhör dem som är mer bekymrad över EU:s inflytande över den svenska arbetsmarknadsmodellen. Och jag vet att jag har rätt. Det är viktigt att vi tillsammans från parterna agerar för att värna den modell vi har i Sverige, säger Irene Wennemo.

Hon berättar att hon har suttit i väldigt många samtal med EU-kommissionen i arbetsrättsfrågorna men även fört samtal med andra i parlamentet.

– De tycker att vår modell är problematisk, men de kan samtidigt inte peka ut att den leder till några dåliga resultat. Den levererar på alla punkter, men det stör dem. De vill heller inte ge Sverige några undantag, eftersom det kan öppna upp för andra länder som inte alls har samma goda resultat, säger Irene Wennemo.

Faktum är att hon under en längre tid har sett med stigande oro på hur mer och mer av arbetsmarknadslagstiftningen tenderar att dra sig mot centralt EU-håll.

– Vi var bekymrade hela tiden under förhandlingarna kring arbetsvillkorsdirektivet och att det tilläts gå för långt. Samtidigt är det, som ensamt litet land, svårt att stoppa en sådan process. Därför är det mycket viktigt att vi lierar oss med andra länder kring detta.

”Viktigt att vi är duktiga här i Sverige”

EU-kommissionens nästa ordförande, Ursula von der Leyen, har lovat att under sina första 100 dagar lägga fram ett förslag om skäliga minimilöner för alla anställda inom EU. Förslaget om EU-gemensamma minimilöner har kritiserats av flera svenska riksdagspolitiker av varierande politisk hemvist för att det försvagar väljarnas möjligheter att ställa politiker till svars, samt att det riskerar att öppna för ytterligare överstatlighet inom EU inom flera områden.

– Ja, processen om minimilöner inom EU är igång och därför är det oerhört viktigt att vi är snabba och agerar och att vi är duktiga här i Sverige och samarbetar över partsgränserna, precis som danskarna har gjort. De har bestämt sig för en enad front och aldrig driva tvister som hamnar i EU-domstolen för att få nya rättsfall. Den formen av ”vi fixar det själva-inställning” önskar jag även här, säger Irene Wennemo.

Irene Wennemo tycker att det är viktigt att vi i Sverige är snabba och samarbetar över partsgränserna för att förhindra alltför mycket inflytande från EU kring minimilöner.

Och hon tycker faktiskt att Sverige har tagit lovvärda steg i rätt riktning i en samordning mot EU-inflytandet.

– Vi har skapat en partsstruktur kring EU-frågor. Det är ett steg i rätt riktning. Det behövs ett samordnat påverkansarbete för att vi ska kunna behålla modellen och undvika lagstiftning där vi inte vill ha lagstiftning, säger hon.

Detta är ett specifikt sakområde, men problematiken är alltså generell. Subsidiaritetsprincipen behöver återupplivas. Det är tveklöst också till fördel för EU:s framtid om man vill undvika nya kriser av det slag som Brexit inneburit. EU-centralism i onödan är det viktigaste framtidshotet för EU.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons