Annons

Edward Lucas:EU kan tämja Google och Facebook

Foto: Vladimir Trefilov / IBL
Under strecket
Publicerad

Minns du den värld som var uppdelad i tydliga kategorier? Världen var antingen kapitalistisk eller kommunistisk. Krigen hade klara utbrott och slut. Fienderna var kända. Geografi var viktigt. Regeringar och näringsliv höll sig var och en för sig. Spioner verkade i det fördolda. Nyheter var nyheter, fakta var fakta.

Sedd mot denna minnesbild verkar världen i dag suddig på alla sätt och vis. Kommunismen har försvunnit nästan överallt. I stället har vi fått varianter av kapitalism (statlig, auktoritär, kompisstyrd, välfärdsinriktad) med olika grader av politisk pluralism. Nästan alla krig startar utan krigsförklaring – Ryssland och Ukraina har fortfarande diplomatiska förbindelser, trots kriget i öster. Regimen i det fjärran Nordkorea använder cybervapen för att svindla banker i Bangladesh och skada filmbolag i Hollywood.

När det gäller vem som styr världen är it-företagen viktigare än de flesta regeringar. Spioner uppträder med fräckhet, (nästan) helt öppet, när de skaffar sig inflytande och sprider propaganda. Vem som helst med en fungerande dator kan vara journalist, eller publicist, eller propagandist.

Annons
Annons

Allt detta ställer till med stora problem för vår säkerhet. Men suddigheten är inte alldeles ny. Kalla kriget var inte så svartvitt som vi minns det. I det västliga lägret fanns förskräckliga diktatorer och det så kallade kommunistblocket var en retorisk grej, inte någon realitet. (Jugoslavien, Albanien, Kina och Rumänien var bland de länder som valde olika vägar hemma och utomlands).

I den industriella världen har formella krigsförklaringar varit vilande i decennier. Den senaste verkar ha varit mellan Tchad och Sydsudan 2005 och den innan dess mellan Somalia och Etiopien 1977.

Desinformation och propaganda är inte nya i sig. Inte heller partiskhet, eller slapp och tendentiös journalistik.

De verkligt nya elementen är av två slag. Ett är teknikutvecklingens politiska följder. Internet har möjliggjort totaltäckande, anonym spridning av material som ser ut som nyheter, men inte är det, vilket är en skänk från ovan till fingerfärdiga och hänsynslösa motståndare.

Det moderna samhället är sårbart för angrepp mot förtroendet, integriteten och tillgängligheten, till exempel genom störningar i datorer och nätverk som styr vår viktigaste infrastruktur.

För det andra har balansen mellan pengar och politik tippat över till finansmännens fördel. Ryssland är en ren plutokrati där människorna som styr staten också äger den. Men andra länder har liknande problem. Miljardärernas makt i Amerika demonstreras på ett besvärande tydligt sätt av republikanerna i kongressen och deras fixering vid sneda skattesänkningar, och av demokraternas ovilja att stödja de högre skatter och den jämställdhetspolitik (allmän sjukvård, sänkta utbildningskostnader) som deras väljare vill ha, men som partiets finansiärer hatar.

Annons
Annons

Kombinationen av girighet och teknologiska förändringar är en huvudanledning till att väst har så svårt att bjuda Ryssland motstånd. Pengar från Kreml påverkar vårt beslutsfattande på högsta nivå. Kremls propaganda – som oftast underblåser misstro och splittring, snarare än att öppet driva på den ryska agendan – påverkar den allmänna stämningen bland folk.

Vi är inte hjälplösa. Vi kan städa upp i det finansiella systemet, kräva öppen registrering av bolagens ägare, kasta de brottsliga bankirerna, juristerna och revisorerna, som gör penningtvätt möjlig, i fängelse. Vi kan göra om skattesystemet så att rika människor inte kan smita ur det, till exempel genom att ta en avgift på markvärden, hyror och koldioxid. Det kommer att fungera bättre än att försöka att beskatta vinster som ofta försvinner över gränser. EU-kommissionen förödmjukade Microsoft och Gazprom. Den kan tämja Facebook och Google.

Det blir mycket svårare att tackla de tekniska problemen. Även om vi satte igång i dag, har vi 20 års ackumulerade dåliga vanor och val i bagaget, samtidigt som hastigheten hos de pågående förändringarna bara ökar. Under överblickbar tid kommer anfallarna att ha det taktiska övertaget mot försvararna i fråga om informationskrig, spioneri och störningsverksamhet. Här är svaret avskräckning, ett gammalt men användbart grepp, som det nu är högst angeläget att förnya.

Översättning: Lars Ryding

EDWARD LUCAS är Senior Vice President vid Center for European Policy Analysis och skriver i The Economist.

edwardlucas@economist.com

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons