Annons

Teresa Küchler:EU-kartan ritas om – ny skräck frodas i Bryssel

Klimataktivister protesterade utanför EU-parlamentet i samband med valet under söndagen.
Klimataktivister protesterade utanför EU-parlamentet i samband med valet under söndagen. Foto: Francisco Seco/AP

Europas väljare röstar inte längre ”tryggt”: de väljer bort de gamla, stabila partierna – socialdemokraterna och den klassiska högern – och sätter i stället sin tilltro till gröna, liberaler och högerpopulister.

Under strecket
Publicerad
Foto: Francisco Seco / TT Bild 1 av 1

BRYSSEL Årets EU-val öppnar dörren för fler liberaler, fler gröna och fler EU-kritiker och högerpopulister än tidigare – säkert för att européernas hjärtefrågor i detta val varit främst klimatet och migrationen. Inte som för fem år sedan, då många EU-medborgare fortfarande slickade såren efter den största ekonomiska krisen i mannaminne och röstade med plånboken och tryggheten som valkompasser.

Men framför allt visar valresultatet i söndagens EU-val att de två stora partierna på varsin sida om den politiska mitten – Europas socialdemokrater och klassiska högerpartier i kristdemokratisk och moderat tappning – inte längre kallt kan räkna med att kunna dela upp makten mellan sig inom EU-systemet. De är inte längre de självklara, ”trygga” valen som samlar in osäkra väljare under sina stora paraplyer.

Störst partigrupp i EU-parlamentet blir visserligen återigen EPP, där partier som de tyska kristdemokraterna, det gamla, franska gaullistpartiet och svenska moderater och kristdemokrater ingår. Men de är färre än förr.

Samma sak gäller för den stora socialdemokratiska gruppen: den är fortfarande stor, näst störst i huset – men stukad. För första gången på 40 år utgör inte dessa två partigrupper tillsammans en majoritet i kammaren.

Annons
Annons
Foto: Francisco Seco / TT Bild 1 av 1

I EU-parlamentet klagar mindre partigrupper ständigt på att de två stora kokar ihop uppgörelser mellan sig, och sluter pakter om vem av dem som ska få viktiga poster i huset: ordförandestolar i utskotten och, inte minst, den högsta posten av dem alla, talmansposten.

Socialdemokraterna och EPP i EU-parlamentet har helt enkelt röstat på varandras kandidater varannan gång, och på så sätt försäkrat sig om makten halva tiden var. Nu kan det var slut på dessa pakter.

I årets EU-val mer än fördubblade Europas liberaler – ALDE-gruppen – sina stolar, från 53 till 108. De gröna partierna skrällde också: även de får tillräckligt många stolar i EU-parlamentet för att kunna få maktskålen att tippa över i viktiga lagstiftningsfrågor.

Valet följer en trend i många EU-länder: de två gamla, ”trygga”, statsbärande partierna – mittenvänstern och mittenhögern – antingen imploderar eller dalar betänkligt.

I Frankrike har både socialistpartiet och högerpartiet Republikanerna, som har alternerat om makten sedan andra världskriget, i stort sett imploderat. Fransmännen valde i söndags i stället, precis som i presidentvalet för två år sedan, mellan Emmanuel Macron och hans liberala La République en marche och Marine Le Pens Nationell samling (tidigare Nationella fronten).

Foto: Francisco Seco / TT
Annons
Annons

I Tyskland backade framför allt socialdemokraterna men också Angela Merkels kristdemokrater, medan de gröna nu får hela 22 stolar i Bryssel – fler än alla svenska parlamentariker.

I år finns en helt ny skräck i Bryssel

Det ska dock tilläggas att även om liberaler och gröna partier gått framåt i de gamla västländerna så lyser den omtalade gröna och liberala vågen med sin frånvaro i det gamla Östeuropa – i många av dessa länder finns knappt miljöpartier att rösta på, till exempel.

Europas alla EU-kritiska och migrationsfientliga partier (i olika grad), som italienska Lega, polska regeringspartiet PiS, det ungerska regeringspartiet Fidesz och, återigen, Marine Le Pens Nationell samling gick också bra i valet, även om de mest skräckinjagande opinionsundersökningarna, enligt EU-anhängarna, inte uppfylldes.

EU-parlamentet kan under de nästa fem åren bli mer politiskt dynamiskt, konfliktfyllt och med fler våghalsiga allianser inför stora omröstningar. Och det kommer att ha nya fokusområden: många av de EU-parlamentariker som nu tar plats i huset har kampanjat med stora löften om tuffare klimatmål. De måste nu leverera, och kommer säkert att pressa EU-kommissionen ­– den institution som lägger alla lagförslag inom EU-systemet – om en höjd ambitionsnivå.
EU-parlamentet måste också i vinter godkänna en ny uppsättning EU-kommissionärer – en för varje land. I år finns en helt ny skräck i Bryssel: att något land, som till exempel Ungern eller Italien, där regeringarna är synnerligen EU-kritiska just nu, kommer att sända en kommissionär som är kritisk mot EU. Vad gör EU-parlamentet då? Kan de rösta på en EU-kommission med EU-kritiker?

Efter reklamen visas:
Küchler: "Sverige har inte följt trenderna i EU"
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons