Annons

Teresa Küchler:Britterna fortsätter att bråka – EU bidar sin tid

Brexitavtalet har fastnat i London igen. De andra 27 EU-länderna ska nu bestämma sig för om de går med på att återigen ge britterna mer tid, men det är tveksamt om nya förhandlingarna skulle tjäna något till.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Kirsty Wigglesworth / AP Bild 1 av 5
Foto: Kirsty Wigglesworth /AP Bild 2 av 5

EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker.

Foto: Virginia Mayo /AP Bild 3 av 5

Boris Johnson.

Foto: House of Commons /AP Bild 4 av 5

DUPs ledare Arlene Foster.

Foto: Liam McBurney / TT Bild 5 av 5
Foto: Kirsty Wigglesworth / AP Bild 1 av 2
Foto: Kirsty Wigglesworth /AP Bild 2 av 2

1. Vi tar det igen. Hur ska brexit gå till?

Foto: Kirsty Wigglesworth / AP

Det finns i dag tre brexitscenarion. Det första är att brexitavtalet klubbas, och att britterna lämnar EU den 31 oktober under ordnade former.

Det finns då smidiga övergångsregler för såväl handeln och den konfliktfyllda nordirländska gränsen, som för vilka rättigheter exempelvis engelska pensionärer i Málaga och polska byggnadsarbetare i London får framöver.

Det andra scenariot är att brexit sker avtalslöst. Tullar införs och priser höjs, med potentiell ekonomisk skada för både Storbritannien och EU som följd. Nytt våld kan uppstå i Nordirland. Och vad som händer med polacker i London och britter i Málaga framöver – det vet ingen.

Det tredje scenariot är att britterna begär ännu ett uppskov med alltihopa.

2. Vad händer nu?

Foto: Kirsty Wigglesworth /AP
Annons
Annons

EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker.

Foto: Virginia Mayo /AP Bild 1 av 1

Alla EU:s Brysselambassadörer träffas i helgen för att antingen formellt skriva på brexitavtalet (de väntade på lördagens resultat i Westminster), eller diskutera en ny tidsfrist för brexit.

Det har surrats om olika, nya tidsfrister: en månad till, till den 31 januari nästa år, till den 1 juli nästa år, till slutet av nästa år...

Men de 27 EU-länderna väntar nog med att svara på vilken tidsfrist de går med på, för att sätta press på de brittiska parlamentarikerna inför tisdagens omröstning. Kanske skriver ambassadörerna på brexitavtalet i alla fall, i förebyggande syfte.

Många EU-länder, som Frankrike, har signalerat att man inte kommer att skjuta upp brexit gång på gång, bara för sakens skull. ”Det tjänar inte någons intressen”, skriver Elyséepalatset i en kommuniké.

3. Orkar och vill de andra EU-länderna förhandla igen?

EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker.
EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker. Foto: Virginia Mayo /AP

Tveksamt. De låter nog britterna bråka på egen hand. De sitter på bra kort, trots allt.

Om brexitavtalet antas på tisdag kommer de att vara lättade över att handelskaos och allvarliga ekonomiska och mänskliga konsekvenser av brexit har avvärjts.

Går man i stället med på en ny tidsfrist, kan man med stor säkerhet invänta ett nyval i Storbritannien – ett val som kan få resultatet att Boris Johnson visserligen sitter kvar, men med förstärkt makt. I så fall blir antagandet av ”hans” brexitavtal en tidsfråga.

Annons
Annons

Boris Johnson.

Foto: House of Commons /AP Bild 1 av 2

DUPs ledare Arlene Foster.

Foto: Liam McBurney / TT Bild 2 av 2

Eller så faller Boris Johnson, och en ny ledare och regering som vill vara kvar i EU och kanske utlysa en ny folkomröstning kan tillträda i London – who knows?

4. Om brexitavtalet klubbas på tisdag – blir det då brexit den 31 oktober?

Boris Johnson.
Boris Johnson. Foto: House of Commons /AP

Också tveksamt. Formellt måste även EU-parlamentet rösta om avtalstexten, och det skulle man gjort i mitten av nästa vecka.

Om beskedet från Westminster drar ut på tiden måste de 751 EU-parlamentarikerna skjuta på omröstningen till nästa plenarsession: i mitten av november. Därmed så kan brexit inte ske, av rena formaliaskäl, förrän den 30 november.

5. Nordirländska partiet DUP säger att Johnson måste omförhandla med EU. Vad svarar de 27 då?

DUPs ledare Arlene Foster.
DUPs ledare Arlene Foster. Foto: Liam McBurney / TT

DUP kräver det omöjliga: att Nordirland lämnar EU på samma villkor som England, Skottland och Wales – samtidigt som EU:s grundläggande regler för den inre marknaden och dessutom Långfredagsavtalet från 1998, om fred längs gränsen mellan Nordirland och Irland, gör detta omöjligt.

Man kan inte lämna en 499 kilometer lång gräns in till EU:s inre marknad, där varor ska kunna flöda fritt, vidöppen och okontrollerad.

Men man kan inte heller bryta mot Långfredagsavtalets krav på att denna känsliga gräns ska vara just vidöppen och okontrollerad.

Därför måste det till en speciallösning för Nordirland. Det kan inte förhandlas bort, hur många gånger man än försöker.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons