Annons

EU-politiker klarar inte att spendera ”kontorsbidraget”

EU-parlamentarikerna får en halv miljon kronor om året till allmänna utgifter – eller ”kontorspengarna”, som potten kallas i EU-världen. Men flera politiker vittnar om att det är svårt att göra av med så mycket pengar – till och med om man driver dyra hemmakontor.

Under strecket
Publicerad
Foto: Fredrik Persson/TT Bild 1 av 2

Miljöpartisten Max Andersson har pengar kvar av ”kontorspengarna” på sitt bankkort, och ska återlämna det som blir över till EU-parlamentet. Redovisning av potten på 45000 kronor i månaden är dock helt frivilligt.

Foto: Miljöpartiet, Bryssel Bild 2 av 2
Foto: Fredrik Persson/TT Bild 1 av 2

Miljöpartisten Max Andersson har pengar kvar av ”kontorspengarna” på sitt bankkort, och ska återlämna det som blir över till EU-parlamentet. Redovisning av potten på 45000 kronor i månaden är dock helt frivilligt.

Foto: Miljöpartiet, Bryssel Bild 2 av 2
1/2
Foto: Fredrik Persson/TT
2/2

Miljöpartisten Max Andersson har pengar kvar av ”kontorspengarna” på sitt bankkort, och ska återlämna det som blir över till EU-parlamentet. Redovisning av potten på 45000 kronor i månaden är dock helt frivilligt.

Foto: Miljöpartiet, Bryssel

BRYSSEL. SvD har i flera artiklar uppmärksammat EU-parlamentarikernas olika ersättningar, en bevakning som gett upphov till Twitterkampanjen #visakvitton. Mera specifikt handlar det om de omkring 45 000 kronor som politikerna får varje månad utöver bruttolönen på 88 000 kronor samt dagersättningen på 3 200 kronor.

De pengarna ska, enligt regelverket, ”huvudsakligen täcka utgifter för verksamhet i valkretsen, såsom hyres- och förvaltningskostnader för kontor, telefon och abonnemang, representation, datorer och telefoner samt anordnande av konferenser och utställningar.”

Med ”valkretsen” i meningen ovan menas EU-parlamentarikernas hemländer: många av de 751 politikerna driver i sina hemstäder eller hemregioner ett extra kontor för att kunna ha närmare kontakt med sina väljare, jämte de två fullt utrustade och betalda kontoren i Bryssel och Strasbourg.

Pengapotten på 4 416 euro – omkring 45 000 kronor – per månad kallas därför till vardags för ”kontorspengarna”.

På en annan plats i regelboken finns en lista med andra, rimliga utgiftsposter för kontorspengarna. Det handlar om postavgifter, inköp av böcker, tidskrifter och tidningar, betalning av it-service och it-material, samt mat och dryck till personalen.

Annons
Annons

Listan är dock inte ”uttömmande”, som det heter på EU-språk: man kan använda pengarna även till andra saker. Regelverket spelar inte heller någon roll i praktiken: ingen redovisning krävs av pengarna; inga kvitton eller andra underlag.

En internationell grupp med 29 grävande journalister från olika EU-länder avslöjade för två år sedan att flera parlamentariker sände kontorspengarna till partikassan hemma, trots att det är förbjudet att använda EU-pengar till partiverksamheter hemma. Andra drev ”spökkontor”: när reportrarna letade efter kontor som parlamentariker uppgivit att de drev med kontorspengarna, visade det sig att adresserna inte existerade.

Även EU-politiker som inte driver några hemmakontor får samma pott på 45 000 kronor i månaden, eller över en halv miljon om året.

– Anslaget är så högt att man behöver anstränga sig för att använda det på ett bra sätt. EU-parlamentet borde sänka det, säger EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) till SvD från Strasbourg.

– Jag hoppas kunna använda pengarna på ett bra sätt, men det som blir över vid mandatperiodens slut ska jag lämna över till parlamentet, fortsätter Max Andersson, som också påpekar att han inte driver ett kontor i Sverige och därför får pengar över.

Av de 20 svenska EU-parlamentarikerna har bara två redovisat att de betalar för fristående kontor i Sverige, och var dessa kontor ligger.

Men även politiker som faktiskt driver kontor i sina hemländer har svårt att göra av med en halv miljon kronor om året.

Den gröna, brittiska parlamentarikerna Jean Lambert, till exempel, hade över 200 000 kronor kvar av kontorspengarna vid förra årets slut ­– pengar som hon alltså inte kunnat göra av med. Detta trots att hon har löpande månadsutgifter för ett kontor i London. Månadshyran för Lamberts Londonkontor är på över 20 000 kronor.

I EU-parlamentets regelverk finns också ett bankkontonummer som EU-parlamentariker ”spontant” kan överföra kontorspengar som blivit över till. Men förra året fick EU-parlamentet bara in restpengar från en handfull politiker.

I förra månaden röstade en majoritet av EU-parlamentets 751 ledamöter ja till en precisering, eller skärpning, av reglerna, bland annat om att oanvända pengar ska betalas tillbaka. Men redovisning är fortfarande frivilligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons