Annons

EU-politiker vägrar visa kvitton för 400 miljoner

Vad gör EU-parlamentarikerna med de närmare 45 000 kronor de får varje månad för kontorsutgifter och representation? De vägrar hårdnackat att redovisa vart pengarna går. Totalt försvinner varje år 400 miljoner kronor rakt ner i EU-parlamentarikernas fickor utan att allmänheten får veta hur pengarna används.

Under strecket
Publicerad
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP Bild 1 av 1
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP Bild 1 av 1
Foto: Kirsty Wigglesworth/AP

BRYSSEL EU-parlamentets högsta krets har beslutat att fortsätta hemlighålla hur de 751 parlamentarikerna i Bryssel spenderar sina ”kontorspengar”, trots senare års häftiga debatter kring bristen på insyn i EU-parlamentets räkenskaper.

Beslutet handlar om de 4 416 euro som politikerna får varje månad utöver lönen för att betala för sådant som hyra, telefonräkningar och kontorsmateriel som data- och telefoniutrustning för främst sina kontor ute i hemländerna.

Många EU-parlamentariker representerar ett specifikt hemmadistrikt, som norra London, södra Dublin, Bretagne eller Bayern, till exempel, och de förväntas ha ett kontor ute i dessa valkretsar, utöver det i Bryssel, för att ha direktkontakt med sina hemmaväljare.

Annons
Annons

Pengapotten kan också användas till flyg- och tågbiljetter, hotellvistelser och representation, eller till att anordna politikevenemang och seminarier. Totalt handlar det om omkring 400 miljoner kronor per år i kontorsbidrag, för hela parlamentet.

Men husets revisorer begär inte ut några kvitton eller bankkontoutdrag, och hur mycket av kontorspengarna som faktiskt går till kontorsutgifter har debatterats flitigt på senare år.

Ett stort antal av de 751 folkvalda EU-parlamentarikerna skickar i stället pengarna direkt till partikassan på hemmaplan – ett solklart brott mot EU-parlamentets regler – eller stoppar dem i egna fickor. Det avslöjade häromåret en grupp grävande journalister från olika EU-länder.

Reportrarna från journalistsamarbetet ”The MEPs Project” – från förkortningen av Member of European Parliament, MEP – uppdagade fall där politikerna betalade ”hyra” till det egna partiet. Kontorsadressen de uppgivit var helt sonika partihögkvarteret i hemlandet.

Andra fick kontorspengarna överförda till sina privata bankkonton.

De tyska reportrarna i grävprojektet upptäckte att åtta tyska parlamentariker ”hyr” ett kontorsrum i sina egna privata hem i Tyskland, alltså av sig själva, med EU-pengarna.

I andra fall uppgav politikerna att de hade hemmakontor – men när de undersökande reportrarna försökte hitta kontoren åkte de vilse: adresserna politikerna uppgivit existerade inte.

När SvD förra sommaren bad de 20 svenska EU-parlamentarikerna att ”i den svenska offentlighetsprincipens anda” visa upp kvitton, bankkontoutdrag eller annan form av redovisning för hur de använt klumpsumman under en given tid, vägrade alla utom en: Vänsterpartiets ledamot Malin Björk.

Annons
Annons

Grävjournalister som mer formellt begärt ut redovisningar, med hänvisning till en EU-förordning som ger allmänheten rätt att begära ut handlingar från EU-institutionerna, ungefär som den svenska offentlighetsprincipen, har också fått kalla handen.

EU-parlamentets administration argumenterar att det vore integritetskränkande för ledamöternas att behöva redovisa pengarna. Nu har journalisternas förfrågan hamnat hos EU-domstolen.

Skulle EU-domstolen till slut gå på EU-parlamentets linje, och försvara tesen att det är integritetskränkande för en politiker att behöva redovisa hur han eller hon använder skattebetalarnas pengar, så vore det i princip att kalla den svenska offentlighetsprincipen, som ger allmänheten rätt att se varje taxikvitto och restaurangnota de folkvalda skaffar sig i tjänsten, för integritetskränkande.
Efter avslöjandena och den massiva kritiken mot bristen på insyn tog en särskild arbetsgrupp i EU-parlamentet till slut fram en rad förslag på mer insyn, som till exempel att pengarna ska redovisas för en oberoende revisor utanför parlamentet.

Om de vill fortsätta att göda politikerföraktet så kan de fortsätta som de gör.

Men EU-parlamentets ”talmanskonferens”, eller högsta krets – husets talman och ledarna för de olika partigrupperna, alltså socialdemokraterna, kristdemokraterna, liberalerna, den gröna gruppen, osv – har nu alltså beslutat att ignorera förslagen.

Detta bestämdes bakom lyckta dörrar, utan föregående debatt och utan att hela parlamentet fick rösta om saken. Först om fem år vill man ta upp frågan igen.

Besvikelsen över beslutet är stor:

– Om de vill fortsätta att göda politikerföraktet i allmänhet, och föraktet mot EU-politiker och EU i synnerhet, så kan de fortsätta som de gör och inte redovisa kontorspengarna, säger den dansk-svenske journalisten Staffan Dahllöf, som är en av de grävjournalister som drivit redovisningskravet till EU-domstolen, till SvD.

Transparency Internationals Brysselkontor kallade i ett uttalande beslutet för ”skandalöst”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons