Annons

Nya helikoptrar och flygplan – så ska bränderna stoppas

Läget är långtifrån så kritiskt som under brandkatastrofen förra året. Men det kan vända fort, varnar Jakob Wernerman vid myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– I så fall kommer vi inte att tveka en sekund att begära in hjälp utifrån, säger han. Till förfogande står nu nya EU-resurser med helikoptrar och flygplan som ska kunnas sättas in.

Under strecket
Publicerad

Fler helikoptrar ska finnas tillgängliga för skogsbränder i EU:s gemensamma katastrofreserv. I somras användes helikoptrar för vattenbombning och Italien och Frankrike skickade brandflygplan till Sverige

Foto: Mats Andersson/TTBild 1 av 3

44 brandbilar i konvoj ända till Sveg. Människor längs vägarna välkomnade hjälpen med hyllningar, skyltar och jubel.

Foto: Anna Hållams/TTBild 2 av 3
Foto: Lisa Abrahamsson /TT Bild 3 av 3

Fler helikoptrar ska finnas tillgängliga för skogsbränder i EU:s gemensamma katastrofreserv. I somras användes helikoptrar för vattenbombning och Italien och Frankrike skickade brandflygplan till Sverige

Foto: Mats Andersson/TTBild 1 av 2

44 brandbilar i konvoj ända till Sveg. Människor längs vägarna välkomnade hjälpen med hyllningar, skyltar och jubel.

Foto: Anna Hållams/TTBild 2 av 2
Efter reklamen visas:
Här vattenbombar helikoptrar branden
1/2

Fler helikoptrar ska finnas tillgängliga för skogsbränder i EU:s gemensamma katastrofreserv. I somras användes helikoptrar för vattenbombning och Italien och Frankrike skickade brandflygplan till Sverige

Foto: Mats Andersson/TT
2/2

44 brandbilar i konvoj ända till Sveg. Människor längs vägarna välkomnade hjälpen med hyllningar, skyltar och jubel.

Foto: Anna Hållams/TT

BONN Den heta sommaren 2018 rullade bland annat polska och tyska brandbilar genom Sverige för att hjälpa till med släckningsarbetet – och de möttes av stort jubel och hyllningar längs vägarna. Sju flygplan, sex helikoptrar och sammanlagt 360 brandmän mobiliserades av den europeiska civilförsvarsmekanismen ERCC på begäran av svenska myndigheter.

När det var som värst brann det på ett 70-tal platser runt om i Sverige, enligt TT. Det var EU:s största operation för att bekämpa skogsbränder på ett årtionde – och den största någonsin när det gäller antalet personer som deltog i räddningsarbetet.

För EU var det samtidigt en väckarklocka.

– Nu är det dags att dra lärdomar av dessa katastrofer och förbättra Europas civilskyddsmekanism så att vi gemensamt är bättre förberedda och starkare när katastrofer runt om i Europa ska bekämpas, manade EU-kommissionären Christos Stylianidis under ett besök i Sverige.

EU:s nya reservkapacitet igång

Sedan dess har det gått drygt sju månader och EU:s förstärkta civilskyddsmekanism, den så kallade rescEU, är i kraft sedan slutet av mars. Fullt utbyggt ska den ha reservkapacitet bestående av flygplan och helikoptrar. Dessutom allt från speciella vattenpumpar, till räddningsteam, fältlasarett och akutläkare.

Annons
Annons
Foto: Lisa Abrahamsson /TT Bild 1 av 1

– Den förstärks nu successivt fram till 2025, säger Jakob Wernerman som en enhetschef för insatser vid myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att civilskyddet inte längre baserar enbart på frivilliga åtaganden, där sammanlagt 23 EU-länder har en reserv av personal och utrustning, den så kallade European Emergency Response Capacity (EERC) som koordinerades av EU. Nu är det fastlagd resurs för att möta allt från bränder till kemiska, biologiska och nukleära katastrofer.

Hjärtat i denna mekanism var och är EU:s centrum för civilskyddskoordination (ERCC) som dygnet runt övervakar skogsbränder, översvämningar, stormar och andra katastrofer och på begäran av drabbade länder koordinerar hjälpinsatser. Sedan 2001 har mer 300 insatser inom och utanför EU genomförts.

Varför mer resurser?

Foto: Lisa Abrahamsson /TT

Redan förra året när skogsbränderna härjade i Sverige talade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker om att klimatförändringen kräver mer katastrofskydd. 2018 rasade också bränder i Grekland med många dödsoffer och utraderade byar.

2018 var året då EU tvingades inse att systemet inte längre fungerar. I synnerhet inte när flera länder drabbas samtidigt, och när risken för extrema väderförhållanden bara växer. 2017 ledde skogsbränder i EU till att en yta på 1,2 miljoner hektar brann ner, mer än hela Republiken Cyperns yta.

Hur fungerar det i praktiken?

Ett land som inte längre kan bekämpa en katastrof med egna medel ansöker om hjälp hos EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC). Så var fallet förra året när Sverige fick stöd från EU-länderna Italien, Frankrike, Tyskland, Litauen, Danmark, Portugal och Polen samt från EU-kommissionen.

ERCC har tillgång till resurser som deltagarländerna i förväg åtagit sig att ställa för förfogande. För Sveriges del rörde det sig bland annat om brandbekämpningsplan, så kallade vattenbombare som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hade begärt genom EU:s civilskyddsmekanism.

Eftersom Sverige saknar egna brandbekämpningsplan skickades dessa från Italien, Frankrike och Portugal. Norge, Tyskland och Litauen hjälpte till med helikoptrar. Polen skickade 139 brandmän och 44 brandbilar som åkte konvoj genom Sverige.

Även Sverige har vid flera tillfällen skickat hjälp både till EU-länder och katastrofdrabbade områden utanför EU, bland annat till Serbien som 2014 och 2016 drabbades av svåra översvämningar.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons