Annons

Guide: 10 saker som du bör veta om EU-valet

Vad gör egentligen EU-parlamentet, hur funkar partigrupperna och vad händer efter brexit? Den 26 maj är det val till EU-parlamentet i Sverige och förtidsröstningen har börjat.

Här rätar SvD ut några vanliga frågetecken.

Uppdaterad
Publicerad
Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

1. Vad och när är EU-valet 2019?

Med fem års mellanrum väljer EU:s medborgare vilka som ska föra deras talan i Europaparlamentet. Där sitter 751 politiker från EU:s 28 medlemsländer, 20 från Sverige, för att besluta om om EU:s lagar och regler. I år hålls valet i Sverige den 26 maj.

2. Vilka partier ställer upp i EU-valet – och vilka kommer in från Sverige?

I det senaste EU-valet 2014 valdes samtliga riksdagspartier samt Feministiskt initiativ in i EU-parlamentet. Nu ställer de upp igen, tillsammans med flera andra partier som Piratpartiet och Vändpunkt.

Spärren för att få komma in i EU-parlamentet är precis som i riksdagsvalet fyra procent. Det ser alltså riktigt mörkt ut för Feministiskt initiativ, men även Liberalerna ligger i farozonen enligt den senaste opinionsmätningen från Sifo/Europaportalen.

Annons

3. Hur avgörs vilka kandidater som väljs in i parlamentet?

Precis som i riksdagsvalet sätter partierna själva upp namn på valsedeln i en viss ordning. Det här kan väljarna sedan påverka genom att personrösta, vilket fungerar likadant i EU-valet och riksdagsvalet. För att komma in i EU-parlamentet behöver en kandidat minst fem procent av partiets röster, och partiet måste ha fått ett mandat som kandidaten kan ta.

I grafiken nedan kan du se toppkandidaterna för de partier som nu sitter i EU-parlamentet. På Valmyndighetens hemsida finns en komplett lista över alla partier och kandidater som ställer upp i valet.

4. Hur ser den senaste opinionsmätningen inför valet ut?

Den fjärde och sista sammanställningen av opinionsundersökningar i alla EU:s länder presenterades den 18 april och visar på rejäla tapp för de två största partigrupperna. De ljusare staplarna visar hur mandatfördelningen ser ut i parlamentet just nu.

Siffrorna bygger på Europarlamentets egen sammanställning av nationella opinionsundersökningar i varje land. Eftersom Storbritannien kommer att gå till EU-val räknas de brittiska rösterna med i undersökningen, som genomfördes under april 2019. Hela rapporten finns att läsa här.

En förklaring till vad partigrupperna står för finns under nästa punkt.

5. Vilka partigrupper finns i EU-parlamentet?

Partierna i EU-parlamentet har samlats i åtta olika partigrupper där de samarbetar. Det finns också några parlamentariker som står utanför, antingen för att de inte vill eller inte får vara med i en partigrupp.

6. EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet – vem gör vad?

EU-kommissionen

EU:s motor, driver arbetet framåt.
• Föreslår nya lagar.
• Består av en kommissionär från varje medlemsland.
• Bevakar att EU-länderna följer regler och lagar. Kan dra länder till EU-domstolen.

Europaparlamentet

Debatterar EU-kommissionens förslag och kan lägga ändringsförslag och motförslag.
• 751 ledamöter men blir efter brexit 705 stycken.
• Granskar och godkänner EU-kommissionen.
• Bereder och förankrar budget och nya lagar i utskotten. Klubbar lagar, tillsammans med ministerrådet.

Ministerrådet

• Består av alla medlemsländernas ministrar – alltså de 28 EU-ländernas regeringsrepresentanter på varje politikområde.
I frågor som gäller handel utgörs ministerrådet av ländernas handelsministrar, när det gäller jordbruk av jordbruksministrarna, och så vidare.
• Beslutar om nya lagar, i tandem med EU-parlamentet.

7. Varför pratar många om GAL–TAN?

GAL–TAN-skalan kan tillsammans med den med klassiska höger–vänster-skalan användas för att förstå hur partier förhåller sig till varandra. Skalan började användas av forskningsgruppen CHES för att förstå skiljelinjer i sociala och kulturella värden, snarare än ekonomiska.

I ena änden finns GAL, som står för grön, alternativ och liberal. I andra änden finns TAN, traditionell, auktoritär och nationalistisk. Här är 132 partier i EU-parlamentet placerade på en kombinerad höger–vänster- och GAL–TAN-skala. De går både att sortera på partigrupp och land.

Alla partier i EU-parlamentet sitter inte i en partigrupp, och alla partier i undersökningen sitter inte i EU-parlamentet.

Grafen bygger på data ur en undersökning gjord av CHES-gruppen 2018, där 228 experter bedömt var 132 partier stod på höger–vänster- och gal–tan-skalan. Undersökningen gjordes på ett urval EU-länder och partier eftersom de antingen var viktiga för europeisk politik eller för att de ingick i pågående forskningsprojekt. 2014 gjordes en undersökning som täcker alla EU:s medlemsländer.

8. Vad händer efter Brexit?

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Storbritannien har i dag 73 platser i EU-parlamentet. När brexit blir verklighet kommer antalet ledamöter i parlamentet att minska från dagens 751 till 705. Resterande 27 platser ska då fördelas på 14 länder, och då får Sverige ett nytt mandat.

9. Osäker på vad du ska rösta på? Testa SvD:s valkompass

Här får du hjälp i valet till Europaparlamentet den 26 maj. Ta ställning i 15 politiska frågor – är du osäker finns faktavideor och argument för och emot varje fråga. SvD:s valkompass visar vilka partier du står närmast.

Laddar…

Vill du i stället se hur partierna ställer sig i enskilda frågor – utforska SvD:s visuella tjänst Partiguiden. Här kan du se hur partierna förhåller sig till varandra i 18 av valets viktigaste frågor på en skala från ”helt emot” till ”helt för”.

Så står partierna i EU-valets viktigaste frågor

10. Hur röstar jag i EU-valet?

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Du kommer att få ett röstkort skickad till din folkbokföringsadress, där det står vilket vallokal du ska gå till på valdagen den 26 maj. Om du befinner dig på annan ort den 26 maj kan du rösta i en lokal för förtidsröstning. Förtidsröstningen börjar den 8 maj och på Valmyndighetens sajt kommer det finnas en lista om var du kan förtidsrösta.

Om du bor i utlandet har du möjlighet att brevrösta redan från den 11 april. Här finns instruktioner om hur du brevröstar. Du som är medborgare i ett annat EU-land, men som bor i Sverige, kan rösta i svenska vallokaler. Då krävs det dock att du är anmäld till den svenska röstlängden. Står du med i något annat EU-lands röstlängd kan du troligtvis rösta på det landets ambassad.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons