Annons

”EU:s gröna giv behöver konkret innehåll”

Pär Holmgren (MP).
Pär Holmgren (MP). Foto: Fredrik Persson/TT

EU-kommissionens gröna giv tycks främst innebära att man samlar EU:s befintliga klimatprogram och pengar under en gemensam rubrik – men utan konkreta förbättringar. Det skriver EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP).

Under strecket
Publicerad

DEBATT | KLIMATPOLITIK

Detta årtionde blir 0,2 grader varmare än det förra. Den globala uppvärmningen har nått 1,1 grader och närmar sig 1,5 mot slutet av 2030-talet. De modeller som använts för att bedöma klimatets känslighet har varit alltför försiktiga. Den globala uppvärmningen går fortare än vad forskarna först trodde. Vi politiker måste agera därefter.

Det är i detta allvarliga läge EU-kommissionen idag presenterar sin så kallade ”gröna giv”, ett reformpaketet för klimatet. Det är på många sätt ett välkommet steg i rätt riktning. Att den nya EU-kommissionen sätter klimatet högt på agendan kommer att underlätta en grön omställning. Inte minst kan en konstruktiv EU-kommission bli en kraft för att EU ska besluta sig för att bli koldioxidneutralt till år 2050.

Trots detta har miljörörelsen, forskare och även vi gröna partier uttryckt en oro för att kommissionens förslag (som delvis presenterats men också läckt till media innan dagens presentation) är långt ifrån vad som krävs för att EU ska följa Parisavtalet. Våra politiska motståndare har suckat tungt och menat att de gröna aldrig blir nöjda. Det stämmer inte. Det finns positiva delar i vad EU-kommissionen hittills presenterat men vi gröna är skyldiga våra väljare att inte nöja oss med mindre än det som krävs för att kommande generationer ska kunna leva trygga liv.

Annons
Annons

På flera områden förefaller kommissionens gröna giv mest innebära att man samlar EU:s befintliga klimatprogram och pengar under en gemensam rubrik men utan konkreta förbättringar jämfört med vad som föreslogs av den tidigare kommissionen. Detta kan ge intryck av många nya satsningar men ny paketering innebär inte nödvändigtvis en förbättring.

• Ekonomisk storsatsning eller samma som Juncker?

Ett sådant exempel är att EU-kommissionen gått ut med att man vill satsa 1000 miljarder euro på klimatet. Det låter förstås oerhört ambitiöst och välkommet. I verkligheten har EU-kommissionen inte dessa resurser och kan heller inte garantera dessa satsningar. 

Kommissionen kan nämligen inte lova mer än 25 procent av EU:s budget (långtidsbudgeten MFF) till klimatet. Det är exakt samma summa som Junckers kommission föreslog 2018. Resten av pengarna är tänkt att komma från Europeiska Investeringsbanken, medlemsländer och privat kapital. Det är viktigt att förstå var pengarna kommer ifrån för att kunna granska hur mycket kapital kommissionen verkligen satsar på den gröna given. Hittills har Von der Leyens kommission inte satsat mer resurser än sin företrädare Jean Claude Juncker. Det bör tilläggas att EU-budgeten, och därmed också klimatinsatserna, lär minska med anledning av Storbritanniens utträde. 

EU:s medlemsländer subventionerar dessutom fossil energi med 55 miljarder euro varje år, vilket överstiger satsningarna i klimatbudgeten. EU behöver en gemensam strategi för att fasa ut dessa subventioner. 

Trots detta ser vi med stor förhoppning på EU-kommissionens ansträngningar och hoppas att de kan bära frukt. Men vi väntar ännu på konkreta besked om hur en ökad klimatfinansiering jämfört med den tidigare EU-kommissionen ska se ut.

Annons
Annons

• Utsläppsmålen är inte i linje med Parisavtalet.

Ett annat område där EU-kommissionen har uttryckt ökad ambition är klimatmålen. Som en del i Green Deal har man föreslagit en höjning av utsläppsmålen till 2030 från 40 till 50-55 procent. Det är positivt men tyvärr inte i linje med Parisavtalet. Förenklat betyder det en förbättring från en politik som leder mot fyra graders uppvärmning till tre graders uppvärmning. Parisavtalet kräver att vi begränsar utsläppen till väl under 2 grader. 

EU-kommissionen tänker inte presentera sitt nya klimatmål för 2030 förrän i oktober 2020. Det göra det svårt för EU att hinna anta ett nytt mål före nästa års klimattoppmöte i Glasgow. Det är på detta möte som världens länder ska lägga fram sina nationella klimatplaner. Om EU inte höjer målen för 2030 kommer troligen andra parter inte heller göra det. EU måste visa vägen. 

Rättvis omställning.

Andra områden där vi saknar större förändringar är i jordbrukspolitiken och handelspolitiken. Bland annat de förslag som låg på bordet i våras och som kritiserats för dess brist på miljö- och klimatambition har kommissionen under utfrågningar i parlamentet gjort tydligt att de inte ska ändras. Granskningar i New York Times visar hur enorma summor ur EU:s jordbruksstöd hamnat i fickorna på oligarker och att EU:s jordbrukspolitik (CAP) lett till en katastrofal minskning av den biologiska mångfalden. Inga avgörande reformer med anledning av detta är dock att vänta. 

Dessutom saknar vi genomgripande förslag för en rättvis omställning. Trots att kommissionen föreslår en fond för rättvis omställning saknas förslag reformer som minskar de ekonomiska klyftorna i Europa. Idag lever 118 miljoner människor i EU på eller under fattigdomsgränsen. De med minst marginaler ska inte drabbas hårdast av en mer ambitiös klimatpolitik.

Det finns fortfarande möjlighet för EU-parlamentet att förbättra kommissionens förslag. Men för att detta ska ske krävs ett kritiskt förhållningssätt och mer ambitiösa krav på den gröna given. Det är tur att vi gröna kommer vara tungan på vågen i det nya parlamentet. Med gröna runt förhandlingsbordet finns möjligheter till en grön giv som når Parisavtalet.

Pär Holmgren (MP)
EU-parlamentariker och gruppledare i klimatfrågor för de gröna partierna

DEBATT: EU:s svar på Gretas och våra ungas protesteraftonbladet.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons