Annons

Ex-nazist: ”Måste förstå och hämta hem IS-anhängare”

”Det är svårt att logiskt och intellektuellt diskutera det här, det är så mycket känslor inblandade”, säger Robert Örell.
”Det är svårt att logiskt och intellektuellt diskutera det här, det är så mycket känslor inblandade”, säger Robert Örell. Foto: Veronica Johansson

Som ung läste han Mein Kampf och hatade invandrare. Nu anser Robert Örell att vi måste förstå – och hämta hem – svenska IS-anhängare så att de kan få vård.

– Annars blir det svårt att komma ur det här, säger han.

Under strecket
Publicerad

”Alla har en historia om varför man hamnat i en extremistmiljö.”

Foto: Veronica Johansson Bild 1 av 1

Två äldre killar sträckte fram en ett klistermärke föreställande en vikingasköld med texten ”Stå upp för Sverige”.

Den då 14-åriga Robert Örell hade redan en Tors hammare runt halsen och tog tacksamt emot märket. Han kände sig vilsen. Skolan gick dåligt. Självförtroendet var i botten. Ingen förstod.

– De erbjöd mig en jättestark känsla av mening. Plötsligt hade jag en plats, jag fick en ram att förstå mig själv ifrån och kunde äntligen lägga ut min frustration och ilska på andra.

Örell började läsa vit makt-propaganda och blev inspirerad av föreställningen om revolution. Gruppen han tillhörde fantiserade om att storma regeringsbyggnaden med vapen som nynazistiska grupper hade gömt i skogen.

Trots att grupperna har uppenbara ideologiska skillnader så är de mer lika varandra än vad man kan tro.

I dag – nästan 20 år efter att han övergett rörelsen – arbetar han med att hjälpa andra personer som försöker lämna extremistmiljöer, bland annat genom EU-projektet Radicalisation Awareness Network. Han möter både anhängare till våldsbejakande höger-, vänster- och islamistiska extremister.

Annons
Annons

”Alla har en historia om varför man hamnat i en extremistmiljö.”

Foto: Veronica Johansson Bild 1 av 1

– Vi stöttar både dem som vill börja om på ett nytt kapitel och aktörerna som finns runtomkring.

Arbetet har intensifierats de senaste åren, då polariseringen runt om i världen gjort att allt fler söker sig till extremistiska våldsbejakande rörelser, som IS, enligt Örell. Och trots att grupperna har uppenbara ideologiska skillnader så är de mer lika varandra än vad man kan tro.

– Radikaliseringsprocessen, föraktet mot ett samhället, utanförskapet – och drömmen om att hitta meningen med sitt liv återkommer i alla extremistiska rörelser, säger han.

”Alla har en historia om varför man hamnat i en extremistmiljö.”
”Alla har en historia om varför man hamnat i en extremistmiljö.” Foto: Veronica Johansson

I Syrien sitter just nu hundratals IS-sympatisörer inspärrade i olika läger. Många har svenskt medborgarskap och väntar på klartecken på att få återvända till sitt hemland. Nyligen kom dessutom Turkiet med beskedet att landet ”inte är något hotell” för utländska IS-medlemmar, och att turkarna ska börja skicka tillbaka dem till sina hemländer.

– De människor som har svenskt medborgarskap är Sveriges ansvar, kommenterar Örell.

Situationen har samtidigt rört upp starka känslor i Sverige – ilska, rädsla, oro, panik. Det är få som skulle tycka att det var okej att ha en nazist som granne. Men att bo vägg i vägg med en IS-återvändare kan tyckas ännu mer otänkbart, enligt Örell.

Annons
Annons

Vi bör inte acceptera deras handlingar, men vi måste förstå processen.

Ännu svårare kan det vara att ge en person som anslutit sig till världens brutalaste terrorsekt en andra chans.

– Vi bör inte acceptera deras handlingar, men vi måste förstå processen. Det finns tillräckligt mycket kunskap och forskning om vad det är som gör att människor radikaliseras.

Han berättar att en av de mest effektiva metoderna för att hjälpa extremister är den så kallade ”unexpected kindness-metoden”, som går ut på att personer i extremistiska miljöer möts av godhet i stället för hat.

– Extremistgrupper är ofta duktiga på att avhumanisera människor, och det gör även vi med de här personerna. Men det vi borde göra är att återhumanisera.

Han säger att det från Sveriges håll kommer att krävas en hel del förberedelser och arbete innan vi kan hantera återvändande extremister på bästa sätt. Han ger Danmark som ett exempel på ett land Sverige kan lära av. Där används den så kallade Århusmodellen, som innebär att danskarna arbetar sektorsövergripande mellan olika myndigheter och aktörer.

Det finns gott om exempel på folk som faktiskt lyckats.

– Man förebygger vidare eskalering, bemöter de som redan befinner sig i extremistgrupper och stöttar anhöriga. Det har visat sig väldigt framgångsrikt, säger Örell.

Hur svårt är det för IS-anhängare att lämna?

– Det beror på hur länge du varit med, vilken information du sitter på och motivationen. Det verkar vara väldigt svårt att lämna IS, men det finns gott om exempel på folk som faktiskt lyckats.

Enligt Örell är återfall inte jättevanligt, om personen är motiverad och får rätt stöd. De flesta skulle inte ens få komma tillbaka till extremistmiljön om de en gång lämnat.

– Däremot ser vi att man lätt hamnar i andra former av destruktiva mönster, som droger eller kriminalitet.

Har du själv fått återfall någon gång?

– Nej, men jag hade också oerhörd tur, tajming och har fått mycket stöd.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons