Annons

Expert om blodsocker: Bara smala bör äta mellanmål

Högt blodsocker kan leda till framtida diabetes, fetma och en rad sjukdomar. Men hur påverkas blodsockret av olika typer av kost?

Två SvD-reportrar och två personer med diagnostiserad diabetes testade sitt blodsocker under fyra dagar med olika kost. Diabetesforskaren Kerstin Brismar analyserade resultaten.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: TT Bild 1 av 9

SvD lät två reportrar utan diabetes och två patienter med diabetes typ 2 mäta sitt blodsocker under fyra dagar med fyra olika typer av kost. Resultatet visar tydligt faran med för mycket kolhydrater, menar diabetesforskaren Kerstin Brismar.

Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 9

Klicka upp och bläddra för nästa graf.

Bild 3 av 9
Bild 4 av 9
Bild 5 av 9
Bild 6 av 9

Diabetikern Gunnel Holm var en av fyra personer som gick igenom SvD:s kosttest.

Foto: Lars Pehrson Bild 7 av 9

Anna Söderlind, även hon diabetiker, ingick i testet.

Foto: Lars Pehrson Bild 8 av 9

Reportrarna Joanna Drevinger och Henrik Ennart, testare utan diabetes.

Foto: Tomas Oneborg och Lars Pehrson Bild 9 av 9
Foto: TT Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Så fungerar insulin

Att äta för mycket socker är inte bra, det vet vi. Men varför? När vi äter socker producerar bukspottskörteln hormonet insulin som motverkar att sockernivåerna i blodet blir för höga. Om vi äter mycket socker eller snabba kolhydrater som omvandlas till socker i kroppen, som till exempel vitt bröd, krävs det mycket insulin. Ett konstant och högt insulinpåslag kan dels leda till att vi går upp i vikt, men forskning har också visat att det kan leda till högt blodtryck, hjärtkärlssjukdom och cancer.

– Dessutom innehåller det vita sockret fruktos som påverkar levern och ökar produktionen av fettsyror vilket i sin tur kan leda till flera följdsjukdomar, säger Kerstin Brismar, diabetesforskare och professor vid Karolinska institutet (KI).

Jag förstår inte vem som har kommit på att vi bör äta mellanmål för att hålla blodsockret jämt.

Foto: TT
Annons
Annons

SvD lät två reportrar utan diabetes och två patienter med diabetes typ 2 mäta sitt blodsocker under fyra dagar med fyra olika typer av kost. Resultatet visar tydligt faran med för mycket kolhydrater, menar diabetesforskaren Kerstin Brismar.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 5

Klicka upp och bläddra för nästa graf.

Bild 2 av 5
Bild 3 av 5
Bild 4 av 5
Bild 5 av 5

Men ett stort intag av socker kan också leda till insulinresistens som i sin tur kan utvecklas till diabetes typ 2. För att se hur vår kost påverkar vårt blodsocker lät SvD två reportrar utan någon diagnostiserad diabetes, och två patienter som levt med diabetes typ 2 i flera år, mäta sitt blodsocker under fyra dagar med fyra olika typer av kost.

SvD lät två reportrar utan diabetes och två patienter med diabetes typ 2 mäta sitt blodsocker under fyra dagar med fyra olika typer av kost. Resultatet visar tydligt faran med för mycket kolhydrater, menar diabetesforskaren Kerstin Brismar.
SvD lät två reportrar utan diabetes och två patienter med diabetes typ 2 mäta sitt blodsocker under fyra dagar med fyra olika typer av kost. Resultatet visar tydligt faran med för mycket kolhydrater, menar diabetesforskaren Kerstin Brismar. Foto: Lars Pehrson

För friska personer bör blodsockervärdet vid fasta ligga mellan fyra och sex. Värdet kan variera beroende på muskel- och fettmassa, sömnkvalitet och hur man ätit och rört på sig dagen före.

Se i grafiken här intill hur varje persons värden blev beroende på vilken kost de åt. Professor Kerstin Brismar har sedan kommenterat resultatet.

1/4

Klicka upp och bläddra för nästa graf.

2/4
3/4
4/4

Enligt Kerstin Brismar visar SvD:s studie tydligt att en kost med färre snabba kolhydrater är effektiv för att sänka blodsockret hos tre av fyra försökspersoner, jämfört med dagar med ”vanlig” kost. Skillnaden syntes hos samtliga fyra deltagare om man jämför provresultaten från dagen då alla åt mer sockerrik mat.

– Man ser tydligt att blodsockernivåerna kom ner när ni åt mindre kolhydrater. Att ha inte ha för högt blodsocker, vilket innebär lägre insulinpåslag, är bra för alla, även de som inte har diabetes typ 2.

Att många äter alldeles för mycket socker, men också för stora portioner och fem eller flera gånger om dagen ser Kerstin Brismar som en anledning till att en del utvecklar fetma, diabetes typ 2, men också andra sjukdomar. Hon vill skrota idén om att vi bör äta mellanmål för att hålla blodsockret jämnt.

Annons
Annons

Diabetikern Gunnel Holm var en av fyra personer som gick igenom SvD:s kosttest.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1

– Jag förstår inte vem som har kommit på det. Om man äter hela tiden så kommer ju blodsockret aldrig ner. Kroppen mår bra att vila från att äta. De enda vuxna som bör äta mellanmål två gånger om dagen är de som är för smala och vill gå upp i vikt.

All typ av motion är bra, det behöver inte vara superhård träning.

Hon påpekar också att det är tydligt i vårt test att de mellanmål som testdeltagarna äter leder till att blodsockernivån aldrig riktigt går ner. Förutom att hålla nere på godis och läsk rekommenderar Kerstin Brismar att ta bort det vita mjölet.

– Testet visar ju att Henriks blodsocker går upp mer när han äter en skiva levainbröd än när han väljer en grov smörgås.

Diabetikern Gunnel Holm var en av fyra personer som gick igenom SvD:s kosttest.
Diabetikern Gunnel Holm var en av fyra personer som gick igenom SvD:s kosttest. Foto: Lars Pehrson

En dag innehöll mer sockerrik mat med pizza, bulle och sötad yoghurt, vilket påverkade alla fyra testpersoner.

– Särskilt tre av er fick rejält ökat blodsocker under den så kallade söta dagen vilket talar för att de har ett stört insulinsvar på kolhydratrik mat. Samtidigt tycker jag inte att ni åt särskilt sockerrik mat om man jämför med vad jag vet att många sätter i sig, säger Kerstin Brismar.

När man rör på sig ökar insulinkänsligheten och blodsockernivån samt insulinpåslaget blir lägre, effekten kan vara i upp till tolv timmar efter längre träningspass.

Annons
Annons

Anna Söderlind, även hon diabetiker, ingick i testet.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

Reportrarna Joanna Drevinger och Henrik Ennart, testare utan diabetes.

Foto: Tomas Oneborg och Lars Pehrson Bild 2 av 2

– All typ av motion är bra, det behöver inte vara superhård träning, det räcker med vardagsmotion. Så fort man använder sina muskler så ökar upptaget av glukos (socker) i muskelcellerna och kroppen behöver inte producera lika mycket insulin.

Anna Söderlind, även hon diabetiker, ingick i testet.
Anna Söderlind, även hon diabetiker, ingick i testet. Foto: Lars Pehrson

Kerstin Brismar berättar om en person som deltog i en av hennes studier. Han hade normalt blodsocker fastande och därför inte diagnostiseras för diabetes men proverna på dagen visade att han hade höga blodsockervärden. När hon frågade om hans kostvanor visade det sig att han drack stora mängder av Coca cola varje dag.

– Han hade diabetes typ 2. Men när han helt slutade med läsken gick blodsockret ner och diabetesen försvann.

När bör man kolla sitt blodsocker?

– Om man vet med sig att man är överviktig, har rund mage, stressar mycket och har högt blodtryck. Har man dessutom nära släktingar med diabetes typ 2 så kan det vara en idé att testa sig regelbundet, säger Kerstin Brismar.

Reportrarna Joanna Drevinger och Henrik Ennart, testare utan diabetes.
Reportrarna Joanna Drevinger och Henrik Ennart, testare utan diabetes. Foto: Tomas Oneborg och Lars Pehrson
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons