Annons

Expert: Fem viktiga punkter i Johnsons brexit

Boris Johnson.
Boris Johnson. Foto: Kirsty Wigglesworth /AP

Ett ofärdigt avtal med en massa luckor. Det är vad Boris Johnson vill att EU ska gå med på för att undvika en hård brexit. Men förutsättningarna för ett avtal finns ändå där, enligt en juridikprofessor.

Under strecket
Publicerad

Erik Lagerlöf är hoppfull att man kan undvika en hård brexit.

Foto: Vinge Bild 1 av 1

Erik Lagerlöf är hoppfull att man kan undvika en hård brexit.

Foto: Vinge Bild 1 av 1

Det är viktigt att förstå att avtalsförslaget som den brittiska premiärministern Boris Johnson nyligen lade fram inte reglerar det framtida förhållandet mellan Storbritannien och EU. Det är ett försök att reglera förhållandet mellan parterna innan ett permanent avtal finns på plats.

Förslaget har redan sågats av ledande EU-politiker som otillräckligt och för luddigt.

– För närvarande är EU:s inställning att det förslag som Boris Johnson lagt fram inte räcker för djupare förhandlingar, sa den Irländske premiärministern Leo Varadkar i lördags rapporterar BBC.

Men han tillade:

– Det är fortfarande möjligt att det blir ett avtal.

Erik Lagerlöf är hoppfull att man kan undvika en hård brexit.
Erik Lagerlöf är hoppfull att man kan undvika en hård brexit. Foto: Vinge

Erik Lagerlöf, advokat på Vinge och adjungerad professor i juridik på Handelshögskolan, har studerat och verkat i Storbritannien. Han understryker att Johnson i sitt förslag gör stora eftergifter.

Annons
Annons

– Den viktigaste är att Storbritannien går med på att Nordirland även i fortsättningen ska acceptera den inre marknadens krav och reglering gällande produkter, säger Erik Lagerlöf till SvD.

Han menar att det fortfarande är möjligt att hitta en lösning innan den 31 oktober, då Storbritannien ska lämna.

– Man ska komma ihåg att även om Irland har invändningar vill man undvika en hård gräns mot Nordirland och det blir resultatet om Storbritannien lämnat utan avtal.

Erik Lagerlöf lyfter fram fem viktiga punkter i Johnsons förslag:

1) Johnson vill bygga den framtida relationen mellan Irland och Nordirland på det så kallade Långfredagsavtalet från 1998, alltså det fredsavtal som satte stopp för decenniers våldsamheter kring Nordirland. Oron för att våldet ska trappas upp igen är påtaglig, inte minst sedan en organisation kallad Nya IRA dykt upp och utfört våldsdåd.

2) Man vill bygga vidare på samarbetet Common Travel Area. Det har likheter med det passfrihetsavtal som finns i Norden och som gör att man kan resa enkelt mellan Sverige och Norge utan att det senare är med i EU.

3) Nordirland ska vara en egen regulatorisk zon. I praktiken innebär det att medan resten av Storbritannien helt lämnar unionen kommer Nordirland även i fortsättningen att omfattas av EU-regler för allt från livsmedel till kemikalier och bilar.

4) Det nordirländska parlamentet ges veto över frågan om att EU-regelverket ska fortsätta gälla på Nordirland. Vart fjärde år ska parlamentet ta ställning till om avtalet ska fortsätta gälla.

5) Johnson föreslår att Storbritannien – inklusive Nordirland – lämnar EU:s tullunion när övergångsperioden går ut 31 december 2020. För att undvika en hård gräns, med tullkontroller vid den faktiska gränsen mellan länderna, vill Johnson i stället lita på kontroller längre in i landet. Johnson tänker att olika tekniska lösningar, som att spåra lastbilar med GPS, ska används för att förhindra exempelvis smuggling.

Annons
Annons

Erik Lagerlöf konstaterar att den sista punkten är svår för de övriga EU-länderna att acceptera, eftersom det är så osäkert hur upplägget det ska fungera i praktiken.

– Någonstans måste du ha tullkontroller mellan Irland och Nordirland efter en brexit. Frågan är var och hur de ska utföras. De är inte klart hur de olika tekniska lösningarna ska se ut. De lösningar som man pekar på är sådana som ännu inte använts någonstans, säger han och fortsätter:

– Det är också oklart vem som ska kontrollera att EU-reglerna efterlevs på Nordirland.

Fram till 31 december 2020 är det tänkt att övergångsregler ska gälla, där hela Storbritannien fortfarande omfattas av både tullunionen och EU:s regelverk, precis som i dag. Först därefter ska ett nytt frihandelsavtal träda i kraft som reglerar det framtida förhållandet.

– Man vet inte mycket om hur det kommer att se ut. Det enda man kan säga nu är att ett drygt år är en en extremt kort tid för att förhandla fram ett komplext frihandelsavtal.

Om det inte finns ett avtal mellan Storbritannien och EU den 31 oktober måste Boris Johnson begära ytterligare en förlängning, men det inte säkert att EU går med på det.

Sveriges statsminister Stefan Löfven sade i samband med att han träffade Finlands statsminister i helgen, att Storbritannien måste presentera goda skäl för ytterligare ett uppskov.

– Ovissheten kan inte fortgå, utan det krävs något slags struktur, en process för hur saken framskrider, sade Löfven enligt finländska Yle.

Om Storbritannien lämnar utan avtal blir det automatiskt en hård gräns mot Irland. Då införs också tullar på alla varor som exporteras till och från Storbritannien enligt WTO:s regelverk.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons