Annons

Expert: ”Hotet är förankrat i Peking”

Björn Jerdén, programchef för Asien på UI, Utrikespolitiska institutet.
Björn Jerdén, programchef för Asien på UI, Utrikespolitiska institutet. Foto: Janerik Henriksson/TT

Den kinesiske ambassadörens hot mot Sverige är förankrat från högre ort, tror en expert.

– Det skulle inte ske utan Pekings goda minne, säger Björn Jerdén, forskare på Utrikespolitiska Institutet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Fu Ying var Kinas vice utrikesminister 2010.

Foto: Ng Han Guan/AP Bild 1 av 1

Kinas ambassadör Gui Congyou hotar med konsekvenser om Sveriges regering (kulturminister Amanda Lind, reds. anm) fullföljer sitt åtagande vid fredagskvällens prisutdelning av Tucholskypriset i Stockholm.

Pristagare är den svenske förläggaren Gui Minhai, som sedan fyra år sitter fängslad i Kina utan rättegång.

SvD har sökt ambassaden som ger följande uttalande:

”Normalt kulturellt utbyte mellan Kina och Sverige kommer att bli allvarligt förhindrat”, skriver ambassaden i ett uttalande och tillägger att man kommer att publicera uttalanden från en talesperson om Sveriges kulturminister fullföljer sitt åtagande och delar ut priset.

Björn Jerdén, programchef och forskare på Utrikespolitiska Institutet, konstaterar att Kina kraftigt höjt tonläget mot svenska medier, myndigheter och politiker de senaste två åren. En period som sammanfaller med den tid som ambassadören Gui Congyou tjänstgjort i Stockholm.

– Kina agerar i alla möjliga frågor. Det följer ett mönster av vad som sker även i andra länder, titt som tätt. Man gör utspel när man upplever att länder inte respekterar Kinas kärnintressen, säger Björn Jerdén.

Annons
Annons

Fu Ying var Kinas vice utrikesminister 2010.

Foto: Ng Han Guan/AP Bild 1 av 1

Samtidigt är hoten om konsekvenser förtäckta. Inga specifika åtgärder förs fram.

– Därför är det också svårt för mottagarlandet att göra en kalkyl på hur relationerna kan påverkas, säger Björn Jerdén.

Fu Ying var Kinas vice utrikesminister 2010.
Fu Ying var Kinas vice utrikesminister 2010. Foto: Ng Han Guan/AP

Det finns dock exempel på när Kina gått från ord till handling. När den kinesiske författaren och regimkritikern Liu Xiaobo tilldelades Nobels fredspris 2010 föregicks det av att vice utrikesminister Fu Ying under ett besök i Oslo varnade för försämrade möjligheter till bilaterala handelsavtal.

Så blev också följden när Kina under de sex kommande åren frös sin import av lax från Norge.

– En liknande åtgärd vidtog man efter en konflikt gällande äganderätt över havsområden med Filippinerna. Då slutade Kina att importera bananer, berättar Björn Jerdén.

Den tibetanske buddistledaren Dalai Lamas besök hos danske statsministern Lars Lökke Rasmussen 2009 ledde till att Kina inte kom till ett klimatmöte i Köpenhamn senare på året. Men en ursäkt från danska folketinget normaliserade relationen.

– Kina ser det som en upptrappning från svensk sida när kulturministern delar ut priset, säger Björn Jerdén.

I september 2018 ledde SVT:s satirprogram Svenska Nyheter fram till uppmaningar om bojkott på sociala medier av företag som Ikea, H&M, Ericsson och Electrolux. Händelsen hade sitt upphov i att en kinesisk familj på besök i Stockholm vägrat lämna ett hotell och körts bort av polis.

Efter incidenten utfärdade Kina en resevarning till kinesiska turister i Sverige.

– Genom erfarenheter från andra länder vet vi att det kan bli svårare för näringsliv att agera på den kinesiska marknaden. En annan konsekvens är att det kan bli svårare att få visum till Kina. Men då talar jag inte om Sverige, säger Björn Jerdén.

Kan ambassadören agera på egen hand?

– Nej, jag tror inte att det här skulle ske utan Pekings goda minne, säger Björn Jerdén.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons