Annons

Expert: Karolinska har valt att strunta i sparkrav

Karolinska tvingas åter till ett stort varsel.
Karolinska tvingas åter till ett stort varsel. Foto: Tomas Oneborg

Karolinska tvingas till uppsägningar av vårdpersonal för att klara en brakförlust på över 1,5 miljarder kronor. Men det är inte första gången som sjukhuset varslar när ekonomin gått över styr.

– Det finns en gammal kultur att man kör på och tror att problemen blåser över, säger Håkan Sörman, ordförande i styrelsen för Karolinska.

Under strecket
Publicerad

Karolinska sjukhuset har nästan alltid haft ekonomiska problem, ibland väldigt stora problem. Men många vittnar samtidigt om en särskild kultur och inställning som inte finns på andra sjukhus. Man förlitar sig på att det till slut löser sig med ekonomin och att det tillförs extrapengar till sjukhuset.

Så skedde också så sent som i våras, men nu har den blågröna Alliansen satt ner foten - det blir inga mer nödpengar.

– Ibland nonchaleras ekonomiska ramar och man struntar i sparkrav eftersom man tycker att man gör så viktiga saker på sjukhuset, säger en vårdexpert med stor erfarenhet av Karolinska.

När verksamheter flyttas måste man anpassa personalstyrkan och det har man inte gjort.

Håkan Sörman är inne på samma spår.

– Det finns en kultur som inte är så lätt att ändra på men som måste ändras. Man tror att det blåser över, att det kommer pengar så man klarar sig. Men nu gör det inte det, säger han och fortsätter:

– Problemet nu är att vi har för mycket folk i förhållande till vårt uppdrag. Det är ju uppseendeväckande. När verksamheter flyttas måste man anpassa personalstyrkan och det har man inte gjort. Som tidigare vd för Sveriges Kommuner och Landsting har jag aldrig mött det tidigare.

Annons
Annons

Hur kan man bara strunta i det?

– Jag kan inte svara på varför, att man har mer personal nu än när man 2016 hade ett större uppdrag. Och det finns ju alltid efterfrågan på personal, det är ju inte så att folk sitter och skrotar här. Men sjukvården är en erkänt svårstyrd verksamhet och ett universitetssjukhus är ännu knepigare i och med kopplingen till forskningen och utbildningen.

Till slut blir det nog inte hela 600 som försvinner, men de som måste sluta är en eftertraktad personal.

Håkan Sörman konstaterar visserligen att ”budgeten har gått åt skogen”, men litar på sjukhusledningen som nu säger att uppsägningarna kommer att klaras utan fara för patientsäkerheten.

– Men det kommer vi följa väldigt noga när det blir skarpt läge om ett halvår. Till slut blir det nog inte hela 600 som försvinner, men de som måste sluta är en eftertraktad personal.

Att Karolinska i Solna har kvar lokaler och därmed hyra i Gamla KS spelar också in för den pressande situationen liksom att sjukhuset anser att man får för dåligt betalt för den dyra och avancerade vård man bedriver. Och att sjukhuset inte kompenseras fullt ut för all utbildning och forskning.

– Dessutom håller vi nu på att ändra verksamhetsmodellen där ett helt chefsled ska tas bort. Vi kommer också ha ett fungerande informationssystem från årsskiftet som ska hålla koll på patientflödena och budgeten, säger Håkan Sörman.

Birger Jakobsson var sjukhusdirektör på Karolinska från 2007 till 2013 och han hade också hört att sjukhuset var svårstyrt, att man gjorde som man ville och inte tog ekonomin på så blodigt allvar.

– Men det är inte riktigt min erfarenhet. Det var tufft många år, men till slut fick vi balans i ekonomin. Det som hänt nu är att politiken bestämt att Karolinska har ett mycket mindre uppdrag och att intäkterna därför minskat med en miljard. Då måste man ta konsekvenserna av det och det har man uppenbart inte gjort.

Birger Jakobsson befarar att det nu kan uppstå en diskussion om att separera Karolinska i Huddinge och Solna från varandra. De slogs ihop till ett sjukhus 2004.

– Det är kanske ett naturligt och logiskt nästa steg i utvecklingen, men det är en för stor omställning. Det vore oerhört beklagligt om man skulle skilja på Huddinge och Solna igen, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons