Annons

Expert: Ryska myndigheter är nervösa

Den ryska polisen griper en kvinna under ett osanktionerad protest i centrala Moskva.
Den ryska polisen griper en kvinna under ett osanktionerad protest i centrala Moskva. Foto: Alexander Zemlianichenko/TT

Den ryska polisen agerar kraftfullare än vad som tidigare varit norm i landet. Den slutsatsen drar Rysslandsexperten Martin Kragh efter lördagens protester i Moskva. Däremot tror han inte att de massgripanden som gjorts kommer att påverka det kommande lokalvalet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Foto: Simon RehnströmBild 1 av 1

En protestmarsch i Ryssland under lördagen har lett till att minst 1 000 personer gripits av rysk polis, skriver Reuters.

Demonstranterna protesterar mot det oppositionen benämner som orättvisa uteslutningar av oppositionella kandidater, inför ett lokalval i Moskva den 8 september.

Bland de gripna ska fler oppositionspolitiker såväl som åskådare finnas enligt uppgifter i internationella medier.

Även om den här typen av protester har förekommit i Ryssland av olika magnitud, sticker lördagens händelser ut i termer av omfång. Det menar Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI).

– Den här repressiva insatsen som gjorts mot oppositionen är en del av ett större mönster i Ryssland som har varit synligt under ungefär ett årtionde. Men det är ovanligt att man ser händelser av den här magnituden som de pågående massarresteringarna, säger han till SvD, och tillägger:

– Rysk polis har även stormat ett par oberoende medier under dagen. Det bekräftar bilden av att den polisiära insatsen är mer omfattande än vad som varit normen även för Ryssland.

Annons
Annons

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Foto: Simon RehnströmBild 1 av 1

Hur många som deltog i protesterna stod till en början inte klart. Nyhetsbyrån AP rapporterade inledningsvis att det rörde det sig 3 500 personer, en siffra som senare på lördagskvällen bekräftades av ryska myndigheter.

Martin Kragh påpekar att det ändå är en relativt liten grupp, och särskilt i proportion till antalet gripna.

– Den enorma polisiära närvaron visar att myndigheterna varit nervösa, och vill stoppa all typ av oppositionsaktivitet för tillfället.

Han menar att samtidigt som den officiella förklaringen är att polisen ska stoppa protesterna som deklarerats olagliga, finns ytterligare politiska lager bakom agerandet.

– De oppositionella får oftast inte tillstånd att protestera då Kreml uppmanat dem att i stället kandidera, samtidigt som myndigheterna inte godtagit de kandidaturer som presenterats. Då är man tillbaka i en situation där protester blir det logiska vapnet. Det uppstår ett moment 22, säger Martin Kragh.

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI).
Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI). Foto: Simon Rehnström

Protesterna kan tänkas fortsätta åtminstone under lördagen, enligt hans bedömning.

Ryska myndigheter har varnat för att protesterna skulle kunna bli våldsamma och viss våldsamhet har rapporterats, men att det skulle trappas upp är föga troligt enligt Martin Kragh.

– Risken kan aldrig uteslutas, men i den ryska oppositionen finns ingen historik av att använda våld och det finns inget som talar för att det är ett troligt scenario. Och det skulle inte den ryska statsapparaten tillåta.

Vad kan protesterna få för konsekvenser för oppositionen?

– Situationen är allvarlig för den icke regimlojala oppositionen. Men i Moskva finns också den kanske största mängd ryska medborgare som är engagerade i oppositionen. Efter protesterna kommer den gruppen bara stärkas i sina uppfattningar om det rådande politiska systemet, säger Martin Kragh.

Förra helgen samlades fler än 20 000 människor i en demonstration som krävde att de uteslutna kandidaterna ska registreras inför valet.

Men att protesterna eller antalet gripanden skulle påverka det kommande lokalvalet eller befolkningens stöd för president Vladimir Putin tror inte Martin Kragh.

– Nej, jag tror inte att det är enskilda skeenden som spelar roll på längre sikt. Det här är snarare händelser som bekräftar Rysslands auktoritära politiska system, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons