Annons

Expert: Mindre förbud och mer uppmuntran

Svenskars rekorddåliga hälsa med dålig kost och för lite motion kostar samhället miljarder årligen.

Det är därav inte otänkbart att hälsoregleringar genomförs även på svenskt håll, menar Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Under strecket
Publicerad

Dålig kost och för lite motion gör svensken rekordfet – nu förelår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket en rad åtgärder för att förbättra folkhälsan.

Foto: Heiko Junge/TT Bild 1 av 1

Dålig kost och för lite motion gör svensken rekordfet – nu förelår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket en rad åtgärder för att förbättra folkhälsan.

Foto: Heiko Junge/TT Bild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Farliga transfettet förbjuds – nästan

Sjukdomar kopplade till levnadsvanor står för en allt större del av samhällets kostnader. Enbart fetman kostar uppskattningsvis 70 miljarder kronor per år.

Nyligen rapporterade TT om alarmerande resultat som visar att stillasittandet ökar och att varannan svensk har farligt dålig kondition. Enkätsvar från Folkhälsomyndighetens undersökning bekräftar bland annat att fetman ökar till nya rekordnivåer – aldrig tidigare har så många svenskar uppgett att de har fetma.

– Det är inte omöjligt att Sverige får kost- och hälsoregleringar liknande de i Chile i framtiden. Fast då tror jag att det kommer vara mindre stoppmärken och mera symboler för hälsosamt alternativ, säger Marita Friberg utredare och nutritionist på Folkhälsomyndigheten.

Dålig kost och för lite motion gör svensken rekordfet – nu förelår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket en rad åtgärder för att förbättra folkhälsan.
Dålig kost och för lite motion gör svensken rekordfet – nu förelår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket en rad åtgärder för att förbättra folkhälsan. Foto: Heiko Junge/TT
Annons
Annons
Fortsätt läsa…

I över 15 år har hon jobbat med frågorna och har under denna tid sett en förändring i den svenska folkhälsan.

– I alla grupper, i alla åldrar, så ökar övervikt och fetma. Samtidigt ökar exponeringen av energirika livsmedel – titta till exempel på antalet hyllmeter av lösgodis i butikerna.

Marita Friberg var en av de utredare från Folkhälsomyndigheten som i samarbete med Livsmedelsverket tog fram en rapport som de överlämnade i maj till regeringen med förslag till åtgärder för att stärka arbetet med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.

Åtgärderna går att läsa i sin helhet på myndigheternas hemsida, bland dessa finns förslag som att höja kompetens och kunskap inom hälso- och sjukvården, samt; att inrätta ett ”nationellt saltprogram” där myndigheter och näringsliv ska samarbeta för att minska saltkonsumtionen i Sverige.

– Många blir provocerade över att staten lägger sig i vad de äter, de vill ha rätt att välja själva. Men vi måste fråga oss hur fritt val vi egentligen har, med tanke på de marknadsföringskrafter vi ständig exponeras för. En del riktar sig aktivt till barn och socioekonomiskt utsatta grupper. Det är till exempel stor skillnad på hur livsmedelsbutikerna ser ut i innerstan jämfört med i förorterna. Det är på så sätt även en fråga om ojämlikhet.

Regleringar som införts i exempelvis Chile, är därav mycket intressanta anser Marita Friberg. Men hon flaggar samtidigt för att det ännu saknas tillräcklig uppföljning på de långsiktiga effekterna på folkhälsan.

– I Chile har man satsat på att varna om ohälsosam mat medans vi i Sverige har gjort lite tvärtom, med hjälp av nyckelhålsmärkningen vill vi i stället uppmuntra människor att välja hälsosammare alternativ, säger hon.

Det kan finnas flera fördelar mer mindre piska och mer morot.

– Jag tror det är viktigt att visa folk att det finns alternativ. Går du in på en affär för att köpa en läsk och upptäcker att den är dyr tror jag inte det är så sannolikt att du köper en grönsak i stället.

Marita Friberg nämner Ungern som ett varnande exempel på när höjda skatter inte automatiskt får befolkningen att fatta mer hälsosamma beslut:

– I Ungern gick läskkonsumtionen ner när de införde en speciell läskskatt – men då gick konsumtionen av öl och kakor i stället upp, så kaloriintaget blev detsamma, säger hon.

– Man måste tänka till när man inför regleringar så att konsumenten ges de bästa förutsättningarna i sina val, det handlar inte bara om att beskatta vissa produkter mer.

Efter reklamen visas:
Sockrets oväntade roll genom historien
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons