Annons

Expert om IS-tribunal: ”Det kommer inte gå logistiskt”

Svenska politiker är eniga om att svenska IS-terrorister ska ställas inför rätta utomlands. Men hur ska det gå till? Enligt Mark Klamberg, docent i folkrätt, är det omöjligt att åtala alla i en internationell domstol.

Under strecket
Publicerad

Män som väntar på att bli screenade efter att ha evakuerats ur IS-fästet nära Baghouz i östra Syrien.

Foto: Felipe Dana/AP Bild 1 av 1

1 / 5

Män som väntar på att bli screenade efter att ha evakuerats ur IS-fästet nära Baghouz i östra Syrien.
Män som väntar på att bli screenade efter att ha evakuerats ur IS-fästet nära Baghouz i östra Syrien. Foto: Felipe Dana/AP

– Rent logistiskt kommer det inte att gå att hantera det i en internationell domstol, de fixar inte det, säger Mark Klamberg.

Han tar tribunalen för det forna Jugoslavien som ett exempel.

– Där åtalades 161 personer och 90 dömdes. De höll på i 25 år. Om vi nu tittar på Syrien och Irak rör det sig om tusentals personer.

Han tror att en internationell tribunal eventuellt skulle kunna hantera den högsta ledningen för IS.

– Men de som är på lägre nivåer måste hanteras inom nationella rättssystem, säger Mark Klamberg till SvD.

Här är fyra mer eller mindre sannolika alternativ för att döma medlemmar i IS utomlands, baserade på tidigare internationella erfarenheter:

Annons
Annons

Krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, baserad i nederländska Haag.

Foto: Peter Dejong/TT Bild 1 av 1

2 / 5

FN-tribunal med stöd av FN:s säkerhetsråd

Krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, baserad i nederländska Haag.
Krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, baserad i nederländska Haag. Foto: Peter Dejong/TT

När krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien kom till 1994 var det första gången världens länder gemensamt beslutade sig för att ställa krigsförbrytare till svars sedan nazisträttegångarna i Nürnberg.

Den gången fungerade det eftersom samtliga permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd (USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien) var eniga. Så är det inte i fallet med IS i Syrien: Ryssarna har gett tydliga signaler om att de inte vill ha en tribunal under FN-mandat.

– Jag ser det nog som uteslutet att en tribunal organiseras av FN:s säkerhetsråd, eftersom det då även kommer att omfatta brott som begåtts av Syrien och Ryssland, säger Mark Klamberg till SvD.

Annons
Annons

3 / 5

Nationell tribunal med stöd från FN

Om det inte går att få till en tribunal med mandat från säkerhetsrådet kan FN ändå bidra till en tribunal - fast genom att ingå ett enskilt avtal med värdlandet. Det skedde i Sierra Leone och Kambodja, 2002 respektive 2005.

Mark Klamberg bedömer att det här är en framkomlig väg för att åtala för terroristbrott som utförts i den del av IS “kalifat” som ligger i Irak. Däremot skulle den syriska regimen troligen inte gå med på ett avtal, om de inte i förväg skulle kunna bestämma vem eller vilka som skulle bli åtalade.

– Det förutsätter villigheten hos värdlandet, säger Mark Klamberg.

Annons
Annons

4 / 5

Nationell tribunal med stöd från EU

Också EU kan ta initiativ till en internationell tribunal. Ett sådant exempel är tribunalen om Kosovo, som etablerades i nederländska Haag 2017 för att utreda brott under kriget mot Serbien 1998-1999.

– Det kanske är en framkomlig väg i förhållande till Irak, men med Syrien blir det åter svårt. Det förutsätter att EU ingår ett avtal med den syriska regimen, säger Mark Klamberg.

Och även om kurderna i Syrien sagt att de är beredda att upprätta en tribunal med stöd av EU, är det inte heller särskilt sannolikt, säger Klamberg.

– Jag ser inte hur EU skulle kunna sätta upp en domstol på Syrienkurdernas område utan ett avtal med Syrien heller, det är ju på deras territorium.

Annons
Annons

Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, ICC.

Foto: Peter Dejong/TT Bild 1 av 1

5 / 5

Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, ICC

Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, ICC.
Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, ICC. Foto: Peter Dejong/TT

En fråga har varit varför man inte kan döma IS-stridande vid den internationella domstolen i Haag. Domstolen invigdes 2003 just för att kunna åtala och döma för folkmord och krigsförbrytelser. Problemet, enligt Mark Klamberg, är att domstolen än så länge inte har mandat att döma i terrormål.

– Det finns de som säger: bara skicka alla terrorister till ICC, men den domstolen har inte någon sådan jurisdiktion, och man kan inte ändra stadgan hursomhelst. Det är en process som är mer komplicerad än att ändra svensk grundlag, säger Mark Klamberg.

Annons
Annons
Annons
Annons