X
Annons
X

Expert om landstingens skulder: ”Konkursmässiga”

244 miljarder kronor är landstingens sammanlagda pensionsskuld. Ett svindlande belopp där 19 av landets 21 landsting hade försatts i konkurs om de varit företag.

– Det motsvarar lönekostnaden för 50 000 sjuksköterskor under en tioårsperiod, säger Greger Gustafson vid försäkringsjätten Skandia.

Läs mer om Krisen i sjukvården
Landstingen är ansvariga för Sveriges sjukvård.
Landstingen är ansvariga för Sveriges sjukvård. Foto: Lars Pehrson

I balansräkningar och årsredovisningar tar landstingen sällan upp sina totala pensionsskulder. Ibland redovisas posten inte alls trots att det rör sig om enorma summor, som kraftigt påverkar ekonomin och vilka finansiella muskler som finns inför framtiden.

Dessutom är pensionsskulderna uppdelade i två stora högar. En dold skuld som handlar om de pensioner som tjänades in före 1998. Det handlar om 140 miljarder och enligt nuvarande redovisningslag är det inte tvingande att ta upp denna skuld i bokföringen.

Samtidigt verkar då landstingen ha mer pengar att röra sig med trots att de egentligen är hårt skuldsatta.

Annons
X

Det går inte att lura ekonomin bara för att man döljer de verkliga skulderna.

Resterande 104 miljarder är pensionsförpliktelser som kommit efter 1998 och de ska enligt lagen alltid finnas med i bokföreningen.

Livförsäkringsbolaget Skandia har nu sammanställt alla skulder som de 21 landstingen har till sina tidigare och nuvarande anställda. Totalt handlar det alltså om 244 miljarder, men skulden varierar kraftigt i landet.

Högst är nivån i Region Västerbotten där varje invånare har en skuld på nästan 35 000 kr. I Region Halland är den lägst med 18 500 kr per invånare.

Pensionsskuld per landsting

Den totala skulden för pensioner som landstingen har till sina anställda. Soliditeten hos landstingen ligger mellan 6 procent och –140 procent, att jämföra med soliditeten hos industriföretagen som låg på 47 procent respektive 41 procent för tjänsteföretagen år 2016.

Den totala pensionsskulden gör också att 19 av 21 landsting har en så kallad negativ soliditet, eller långsiktig betalningsförmåga. Skulderna är alltså större än tillgångarna och värst är det i Region Jämtland Härjedalen som har en negativ soliditet på hela 140 procent.

När landstingen själva och SKL, Sveriges kommuner och landsting, redovisar det ekonomiska läget brukar den genomsnittliga soliditeten ligga på plus 19 procent. Men när även de dolda skulderna från förra seklet ingår hamnar snittet på minus 29 procent.

Inte ens Stockholmslandstinget – som har den bästa tillväxten, en befolkning som ökar, starka skatteinkomster och näst högst rating av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's – går på plus. Landstinget har en negativ soliditet på minus 12 procent.

Bara Östergötland och Jönköping har mer tillgångar än skulder men fortfarande långt från den nivå som är vanlig inom näringslivet på runt 40 procent.

– Det är inte okej att så många landsting kan klassas som konkursmässiga. Företag med så dålig soliditet som landstingen hade fått stänga butiken eller tvingats skaka fram ett ägartillskott. Det måste inte landstingen eftersom de alltid kan höja skatten. Men det finns ju en gräns för det också, säger Greger Gustafson på Skandia.

Han menar att det är ett växande samhällsproblem när landstingen inte har finansiella planer för hur de ska klara alla pensionsutbetalningar.

– Det går inte att lura ekonomin bara för att man döljer de verkliga skulderna. Kommunerna kan sälja av sina energibolag eller badhus men för landstingen är det svårare, säger han.

– De kan höja skatten eller dra ner på investeringarna och försämra tillgängligheten i sjukvården eller turtätheten i kollektivtrafiken. De behöver en buffert men framför allt en plan, så att man kan göra kloka prioriteringar.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, håller med om att landstingen har en tuff ekonomisk resa framför sig.

– Det är ett väldigt tryck på sjukvården och snart kommer alla 40-talister behöva sjukvård. Det är svårt att hålla tillbaka kostnadsökningarna och investeringarna framöver är stora. Man kan inte jobba i sjukhus som inte fungerar, säger Annika Wallenskog.

Samtidigt tillbakavisar hon påståendet att landstingen inte känner till hur stora pensionsskulder man har. De är inte dolda utan finns med som en ansvarsförbindelse.

– Det är stora summor, men det är kända siffror. Man tar ut prognoser om framtida utbetalningar från KPA och Skandia som har hand om alla pensioner. Men det skulle nog inte löna sig att dessutom köpa pensionsförsäkringar från dem i stället för att placera pengarna själva, säger hon.

Annons
X
Annons
X

Landstingen är ansvariga för Sveriges sjukvård.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X