Annons

Expert: Polisen måste lära sig mer om extremhögern

Jonas Trolle är chef för statliga Center mot våldsbejakande extremism.
Jonas Trolle är chef för statliga Center mot våldsbejakande extremism. Foto: Veronica Johansson

Högerextrema pekas ut som ett hot i Säpos nya årsrapport. Men polis och domstol riskerar att både missa de ideologiska motiven – och brottslingarna. Det menar Jonas Trolle som leder Center mot våldsbejakande extremism.

Under strecket
Publicerad

Den 21–årige mannens bostad var full av vapen och en anteckningsbok som pryddes av ett hakkors. I den fanns hela hans plan: att attackera sin gamla gymnasieskola på årsdagen av massakern på Columbine high school i USA den 20 april 1999. Tack vare en ren slump, ett bråk med en bekant, upptäcktes han och dömdes nyligen till fängelse i två år och sex månader för förberedelse till grov mordbrand.

Men Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism, CVE, menar att det här var betydligt större än så.

– Det här är mycket mer allvarligt än att han skulle ta några bensindunkar och tända eld på skolans bibliotek, säger han.

21-åringen hade planer på att attackera en moské. Han tänkte bära en t–shirt med samma budskap som den amerikanske högerextreme terroristen Timothy McVeigh bar vid sprängattentatet 1995 i Oklahoma City. I bostaden fanns vapen, en militärjacka och en stridssele, samt anteckningsboken där han hyllade fascismen som det bästa systemet och skrev: ”Jag vill fortfarande döda folk som jag tycker är underlägsna nordiska européer.”

Annons
Annons

Ändå avfärdar polisutredningen att han skulle haft något politiskt motiv, säger Josefin Bergström, rådgivare på CVE som är ett statligt nationellt center.

– Man ställer några enstaka frågor men följer inte upp, utan släpper och går vidare. Till exempel när en kompis vittnar om att 21-åringen pratade mycket om Hitler och Mussolini. Samma sak med hans webbhistorik.

I dator och mobil fokuserade polisen på att leta efter vapen och bomber, trots att 21–åringen även hade surfat på propagandaorganet Nordfront, forumet 4chan som är ett känt tillhåll för högerextrema åsikter, samt den nationalistiska Azovbataljonen i Ukraina där svenskar tagit värvning.

En polis ser själva brottet framför sig, till exempel en grov mordbrand. Som polischef har jag också sagt att fasen, vi måste bli klara någon gång.

Idag pekar Säkerhetspolisen ut högerextrema som ett växande hot i sin nya årsrapport. I förra veckan lyfte även Danmarks Center for Terroranalyse upp högerextremismen i sin uppdaterade hotbildsbedömning.

21–åringen som tänkte attackera sin skola är bara ett exempel på hur polis och domstol missar brottslingars bakomliggande ideologiska motiv, säger Jonas Trolle. Det riskerar att påverka hela kedjan från brottsrubricering till vilket straff som döms ut – och i värsta fall kan man helt missa gärningsmän.

– Definitivt. Om till exempel den misstänkte agerar på uppdrag av någon annan men inte pratar, måste man gå igenom all data och alla kontakter för att få hela bilden, säger han.

Enligt Jonas Trolle, själv tidigare polis, finns det två skäl till att rättsväsendet missar gärningsmannens ideologi: okunskap och resurstänk.

Annons
Annons

– En polis ser själva brottet framför sig, till exempel en grov mordbrand. Som polischef har jag också sagt att fasen, vi måste bli klara någon gång. Att då utöka perspektivet och titta på förberedelse till terroristbrott kräver en helt annan och mer omfattande utredning.

Att det slukar enorma resurser är ett pris man måste betala.

– Vi måste titta om brottsligheten utgör våldsbejakande extremism, terrorism eller hotar samhällsordningen. Det här handlar om väldigt allvarliga brott, säger Jonas Trolle.

En vanlig polispatrull behöver lära sig förstå vad de kliver in i när de till exempel letar narkotika i ett hem fullt av symboler och propaganda. Jonas Trolle jämför med hur kunskapen om människohandel har ökat och att de glasögonen numera är på.

– Förut kunde det sitta två tjejer som inte talade svenska i soffan med åtta mobiler framför sig, utan att det nämndes ens i ett PM. I dag ser polisen det och på samma sätt måste man börja ta på sig glasögonen för våldbejakande extremism.

Utredarna behöver fundera över om ett brott är en del av något större och borde rubriceras som det, om det finns andra personer involverade, vad som kan användas underrättelsemässigt och om information ska delges Säkerhetspolisen eller andra rättsvårdande instanser i Sverige eller utomlands. Och domstolarna behöver redovisa även de ideologiska drivkrafterna, oavsett om de påverkar påföljden. Detta är lärdomar och kunskap som behöver nå ut till många.

– Inte minst kommunerna som föreslås få ett brottsförebyggande uppdrag, då måste de veta omfattningen av problemet. Även andra instanser som kriminalvården, frivården och socialtjänsten måste förstå vad det handlar om för att kunna sätta in rätt insatser på kort och lång sikt, säger Jonas Trolle.

Det är ni på CVE som ska utbilda i hur man känner igen våldsbejakande extremism, har ni misslyckats?

– Så skulle man kunna säga, å andra sidan är vi fortfarande nya. På våra fortbildningar och konferenser kommer det mycket poliser så intresset är stort och det är jättepositivt. Vi ska göra allt vi kan för att göra det enkelt att arbeta med de här frågorna, längs hela rättskedjan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons