Annons

Expert: Räden en signal till Kreml – det är nog nu

Den finska räden var en markering mot Kreml, enligt Tomas Ries vid Försvarshögskolan.
Den finska räden var en markering mot Kreml, enligt Tomas Ries vid Försvarshögskolan. Foto: AP, SvD

Den stora polisinsatsen i den finska skärgården kan bottna i misstankar om en militär rysk underrättelseoperation.

– Räden hade ett huvudmål – att signalera åt Kreml att Finland inte längre tolererar den här sortens verksamhet, säger Tomas Ries vid Försvarshögskolan.

Samtidigt misstänker allt fler länder ryska aktiviteter.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Finlands president Sauli Niinistö under ett möte med Rysslands president Vladimir Putin i Sotji, Ryssland, den 22 augusti.

Foto: Epa/Pavel Golovkin/PoolBild 1 av 2

Åbolands skärgård.

Foto: Anne Saarinen/IBLBild 2 av 2

Lugnet har lagt sig i Ybbernäs i Pargas, Finland, där polisen för två veckor sedan slog till med en flera hundra man stark insats mot det ryskkopplade fastighetsföretaget Airiston Helmi och dess sammanlagt 17 fastigheter som ligger längs med viktiga handelsfarleder och undervattenskablar.

– Inte har det ändrat på vår vardag på något sätt. Allt fungerar normalt här, säger bonden Thomas Willberg som är granne med fastigheten, till SvD.

Men visst fanns det dramatik i luften då han råkade stöta på maskerade poliser när han skulle se till sina kor i hagen.

– Då man träffade polisen och inte visste vad de undersökte så var det ju kanske lite mer spännande. Men då det visade sig att det var misstanke om ekonomisk brottslighet, så är ju inte så dramatiskt i sig. Om man tänker på polisens utrustning så kunde det ju ha varit värre.

De här aktiviteterna var en militär underrättelseoperation från Rysslands sida.

Willberg är ändå inte förvånad över att verksamheten på granngården granskas.

– Det är ju bra om myndigheterna gör sitt jobb. Inte har jag ju sett någon vettig verksamhet där, så därför kommer de här misstankarna om penningtvätt inte som någon direkt överraskning.

Annons
Annons

Finlands president Sauli Niinistö under ett möte med Rysslands president Vladimir Putin i Sotji, Ryssland, den 22 augusti.

Foto: Epa/Pavel Golovkin/PoolBild 1 av 1

Men oron och förargelsen över ryska aktiviteter på främmande mark sprider sig på många håll i världen.

Tomas Ries, universitetslektor och forskare vid Försvarshögskolans institution för säkerhet, strategi och ledarskap, ser allvarligt på det som hänt i Finland.

– De här aktiviteterna var en militär underrättelseoperation från Rysslands sida. Den finska räden hade ett huvudmål – att signalera åt Kreml att Finland inte längre kommer att tolerera den här sortens verksamhet.

Officiellt bekräftar inte finländska myndigheter något annat än att insatsen gjordes för att utreda misstankar om grov penningtvätt och skattebrott hade flera funktioner.

– Finska regeringen vill inte skapa en diplomatisk kris med Putin och Kreml. Därför säger man att det här är en brottsutredning om penningtvätt. Samtidigt gör man det på ett sådant sätt att ryska regeringen förstår att man är med på galoppen i Finland. För man hade ju kunnat göra det här med ett par dussin man.

Finlands president Sauli Niinistö under ett möte med Rysslands president Vladimir Putin i Sotji, Ryssland, den 22 augusti.
Finlands president Sauli Niinistö under ett möte med Rysslands president Vladimir Putin i Sotji, Ryssland, den 22 augusti. Foto: Epa/Pavel Golovkin/Pool

Under den stora polisinsatsen hittades tre miljoner euro i kontanter, vilket stärker misstankarna om penningtvätt. Dessutom har man konfiskerat material som motsvarar 800 bärbara datorer. En av de gripna som varit anställd vid företaget också ska vara oceanograf med kunskap om havsbottnen.

Annons
Annons

Åbolands skärgård.

Foto: Anne Saarinen/IBLBild 1 av 1

Att det dessutom sägs att polisen upptäckt flera uppkopplade datorer i källaren i en av fastigheterna stärker misstankarna om att verksamheten sträcker sig längre än bara organiserad brottslighet.

Men förutom bevis för den officiella utredningen om penningtvätt vill man också utreda vad som pågått i fastigheterna, tillägger Ries.

– Just nu ser vi bara ytan av det hela. Så de vill nog också kartlägga att vad exakt ryssarna hållit på med där, alltså ur det här inofficiella, mer allvarliga säkerhetspolitiska perspektivet.

Tidigare utpekade brittiske utrikesministern Jeremy Hunt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU för att ligga bakom cyberattacker mot politiska institutioner och företag. Nederländerna har utvisat fyra ryssar med diplomatpass för att ha spionerat på Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Försvarsminister Ank Bijleveld-Schouten kallade den ryska operationen oacceptabel och uppmanade direkt Ryssland att sluta med det här.

Åbolands skärgård.
Åbolands skärgård. Foto: Anne Saarinen/IBL

Ett exempel på när utländskt ägande kommit i konflikt med ett nationellt säkerhetsintresse.

Rysslands president Vladimir Putin har vid upprepade tillfällen förnekat Rysslands inblandning i olika attacker runt om i världen. Det gjorde även premiärminister Dmitrij Medvedev, då han bara några dagar efter operationen i skärgården besökte Finland.

Annons
Annons

I Finland har medier uppmärksammat de ryska tomtköpen redan under ett tiotal år, men i Sverige har liknande rapportering lyst med sin frånvaro. Visserligen har Sverige har också en historia av ryska aktiviteter inom landets gränser, men liknande stora operationer som i Finland har tillsvidare inte förekommit.

Martin Kragh är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. På frågan om det finns orsak att misstänka att det också förekommer här svarar han:

– På ett generellt plan så antar jag det, men det har inte hänt något konkret som liknar det finska fallet.

Även Kragh ser händelserna i Finland som en i raden av många, där myndigheter allt mer kritiskt börjat granska till exempel utländska investeringar.

Kragh nämner exempelvis marinhamnen i Fårösund på Gotland, som tidigare ägts av Försvarsmakten, men som förra året köptes upp av en kinesisk affärsman. Hamnen intresserade också en rysk oligark, vars köpanbud förkastades. I januari i år köptes hamnen upp igen av Fortifikationsverket.

– Där är ju ett exempel på när utländskt ägande kommit i konflikt med ett nationellt säkerhetsintresse.

Tidigare såg man närmast fördelarna med globaliseringen, fortsätter Kragh.

– Pengar kunde investeras och kapital kunde flöda. Det öppnade gränser för handel och rörelse av arbetskraft och människor kunde röra sig mer fritt, i synnerhet efter Sovjetunionens fall.

Men nu har pendeln svängt. Det som nu diskuteras är de olika negativa konsekvenserna av globalisering, anser Kragh.

– En av dem är den säkerhetspolitiska aspekter av globalisering, där vi öppnar upp så pass mycket att vi blir oroliga för att utländskt ägande och utländska investeringar kan bli en källa till destabilisering, eller till att vi tappar kontrollen över nationella säkerhetsfrågor.

Det här kommer sannolikt att leda till ökade diskussioner kring utländska investeringar, men också ökade krav på myndigheter vad gäller rapportering av olika typer av investeringar. Det kan också leda till skärpningar av lagar, som till exempel i Finland, där nu lagen om utländska fastighetsköp ska förnyas.

I Finland har Centralkriminalpolisen tagit hjälp av Skyddspolisen, motsvarigheten till Säpo, för att gå igenom det materialet som konfiskerades i samband med razzian. Två personer är fortfarande häktade misstänkta för grovt skattebedrägeri.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons