Annons

Expert: Telias affär följd av Putins beslut

Ryska statliga Gazprombank, sammanflätad med gasjätten Gazprom, köper Telias verksamhet i Ryssland. Telia är ett av många västerländska bolag som lämnar Ryssland efter Vladimir Putins beslut att begränsa utländskt ägande. Det säger Rysslandsexperten Martin Kragh.

Under strecket
Publicerad

Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: Yuri Kochetkov/APBild 1 av 1

Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: Yuri Kochetkov/APBild 1 av 1
Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Yuri Kochetkov/AP

Telia lämnar Ryssland helt när bolaget säljer hela sitt innehav i teleoperatören Megafon, i enlighet med strategin att fokusera på Norden och Baltikum.

Att Telia skulle lämna Ryssland har legat i korten. Det menar Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI).

– 2012 fattade Vladimir Putin beslutet att trycka ut utländskt majoritetsägande från vissa branscher. Han ville ha kontroll över sektorer som betraktas som nationell säkerhetsinfrastruktur. Att Telia säljer sina sista aktier är en logisk konsekvens av beslutet, säger Martin Kragh.

Telekom och media hör till de strategiska branscherna där Ryssland förbjöd utländskt majoritetsägande.

Och när Telia nu säljer i Ryssland stärker Putin ytterligare sitt grepp om landets näringsliv. Telias verksamhet köps av statliga Gazprombank, den tredje största banken i Ryssland.

Annons
Annons

Ryska staten äger alla Gazprombanks A-aktier. Andra storägare är Gazprom, den statliga energijätten som nu bygger gasledningen Nord Stream 2, samt Gazfond som förvaltar Gazprom-anställdas pensionspengar.

Putin sitter inte och fattar dagliga beslut i banken. Men den här typen av stora finansiella aktörer är inte oberoende av den politiska makten.

Gazprombank grundades av Gazprom 1990. Gazprombank har också personliga kopplingar till den ryska presidenten: Putins svärson Kirill Sjamalov har gjort karriär inom banken och Sjamalovs bror Jurij Sjamalov sitter i styrelsen.

– Putin sitter inte och fattar dagliga beslut i banken. Men den här typen av stora finansiella aktörer är inte oberoende av den politiska makten. Det är det ryska politiska systemets natur, säger Martin Kragh.

Enligt Gazprombanks hemsida gör banken strategiska investeringar i utvinning och raffinering av olja och gas samt i medieindustrin.

Kärnkraftsindustrin är en av branscherna som Gazprombank lånar pengar till. Banken äger också Rysslands största mediebolag Gazprom Media.

Gazprombank omfattas av både EU:s och USA:s sanktioner, efter Rysslands annektering av Krim och inblandning i östra Ukraina. Telia understryker att affären inte bryter mot sanktionerna, vilket bekräftas av Martin Kragh.

– Sanktionerna begränsar endast ryska bankers möjligheter att låna på europeiska och amerikanska kreditmarknader, säger han.

Ett köp som finansieras av Gazprombank själv är alltså juridiskt sett inget problem.

Ger affären ryska staten ökade möjligheter till avlyssning?

– Myndigheterna i Ryssland har redan tillgång till all trafik. Avlyssning finns oberoende av vem som äger aktierna i bolaget.

Telia har erkänt mutor i Uzbekistan. Finns det korruptionsrisker i den ryska affären?

– Jag skulle bedöma korruptionsriskerna som väsentligt lägre än i Uzbekistan. I det här fallet handlar det om ett företag som vill lämna marknaden, inte skaffa sig licenser eller vinna upphandlingar.

Martin Kragh säger att det är en tråkig utveckling att ryska staten trycker ut utländska bolag.

– För 10–15 år sedan var det många i väst, inklusive Sverige, som hoppades att ökade affärer skulle stärka banden mellan väst och Ryssland.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons