Annons

Unga känner sig ensamma: ”Mycket skam”

Anna Bennich Karlstedt, legitimerad psykolog och författare till nyutkomna boken ”Att vinna över ensamheten”
Anna Bennich Karlstedt, legitimerad psykolog och författare till nyutkomna boken ”Att vinna över ensamheten” Foto: Erik Simander/TT

Inte bara ofrivillig ensamhet skapar ohälsa. Känslomässig ensamhet kan också ge negativa hälsoeffekter – och ungdomar tycks vara överrepresenterade.

Uppdaterad
Publicerad

14 procent av svenskarna känner sig ensamma. I den siffran döljer sig även personer som känner sig ensamma, trots att de finns med i ett sammanhang och har människor omkring sig. De lider av upplevd, känslomässig, ensamhet. I forskning där ensamma personer har svarat på frågor om vad ensamhet är för dem, är det vanligaste svaret att man inte har någon nära vän. Men att känna sig bortkopplad från världen och samhället eller att känna sig ensam i någon slags ledsenhet eller utanförskap, är också vanligt.

– Man känner sig helt enkelt inte nära personerna i sin omgivning, litar inte på dem eller känner sig olik dem, menar psykologen och psykoterapeuten Anna Bennich, som skrivit boken ”Att vinna över ensamheten – psykologens bästa råd”.

Många av hennes klienter beskriver just detta.

Annons

– De upplever en sorts tomhet och ensamhet trots att de har kompisar, eller till och med lever tillsammans med någon. De känner sig helt enkelt inte sedda eller förstådda av dem som per definition är de närmaste, säger hon.

Det kan också handla om att man lever tillsammans med någon som är upptagen av sig själv och sitt eget. Som inte visar intresse eller har svårt att ställa frågor eller ge bekräftelse på de tankar och känslor man försöker dela. Precis som vid ofrivillig ensamhet kan känslomässig ensamhet ge negativa hälsoeffekter.

– Även i den här gruppen kan man se mycket skamkänslor. Det är också vanligt med ökad stress, oro och nedstämdhet, säger Anna Bennich och tillägger att det i dagsläget finns för lite forskning om de fysiska hälsoriskerna, eftersom vi inte ställer frågorna kring ensamhet i vården ännu.

Känslomässig ensamhet ge negativa hälsoeffekter.
Känslomässig ensamhet ge negativa hälsoeffekter. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Det man kan se i flera aktuella studier är att unga i åldern 16 till 24 år är den grupp som rapporterar högst grad av ensamhet, och då utmärker sig ofta just den känslomässiga ensamheten.

– Att för första gången ha ett krossat hjärta och inte veta vad man ska göra med det, att vara normbrytande eller att hitta sin plats i livet medan kroppen förändras och man är mitt i vuxenblivandet kan vara en utmaning, säger Anna Bennich, som menar att även sociala medier spelar en stor roll här.

– Forskning visar att personer som sitter väldigt mycket på sociala medier, som Facebook, Instagram och Snapchat, känner sig mer ensamma än de som inte gör det.

Att se alla dessa fantastiska liv, som egentligen är en putsad fasad, blir en stress.

– Unga har ännu svårare än vi vuxna att inse att det bara är just en putsad fasad vi ser, med konsekvensen att det känns som att man varken har några vänner eller gör något meningsfullt med sitt liv.

Enligt Anna Bennich är personer med känslomässig ensamhet en dold grupp, även om den är stor. Den största undersökning som hittills har gjorts på ensamhet, BBC Loneliness Survey med 55 000 deltagare, visar att en tredjedel av dem som känner sig ensamma gör det på grund av att de inte har någon nära, medan två tredjedelar beskriver sin ensamhet på andra sätt, som att de känner sig udda och annorlunda eller inte blir sedda och bekräftade av sin omgivning.

I den här studien ser man också att just unga i åldern 16 till 24 är de som känner sig allra mest ensamma. Men vad är då roten till känslomässig ensamhet.

– En orsak kan vara brist på en tillräckligt trygg anknytning tidigt i livet. Man kanske inte har blivit sedd, bekräftad och fått den kärlek man behövt, säger Anna Bennich.

Om man inte blir ”läst” på rätt sätt som barn, så kan man ha en ständig upplevelse av att man är fel, menar hon.

– Kanske har man ständigt blivit tillrättavisad när man varit ledsen eller blivit skrattad åt när man blev arg. Ens känslomässiga reaktioner blev helt enkelt inte tagna på allvar, säger hon.

Lär man sig att ens känslomässiga reaktioner är fel, leder det till en upplevelse av att man själv är fel, vilket i sin tur kan öka känslan av skam. Och skam är nära kopplat till att känna sig udda, att inte passa in och att inte visa sitt riktiga jag.

– Skam ställer till det väldigt mycket eftersom det är en signal om att man ska dra sig undan, vilket är precis det som leder till ökad ensamhet, säger Anna Bennich.

Hon tycker att frågan om vilka vi är utan våra relationer är spännande.

– Vi blir ju egentligen på något sätt till i relation till andra. Vi växer upp i relation till andra och definierar oss i unga år i relation till andra. Även brist på känsla av sammanhang kan leda till känslomässig ensamhet.

– Ensamma personer har ofta svårare att finna mening med livet och begriplighet i det som händer, vilket är en grundläggande känsla för att vi ska känna oss trygga, framför allt i våra relationer, säger Anna Bennich.

Annons
Annons

Känslomässig ensamhet ge negativa hälsoeffekter.

Foto: Stina Stjernkvist/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons