Annons

Experter: Flera dolda skäl till slopad minusränta

Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Henrik Montgomery/TT

Fler zombie-företag, höga pensionsskulder och en negativ Sverigebild.

– Tillfälligt fungerar minusränta som ett krisverktyg, men långsiktigt måste man fundera på sidoeffekterna, säger SEB:s tunga ekonomer Robert Bergqvist och Carl Hammer.

Under strecket
Publicerad

Robert Bergqvist

Foto: Jessica Gow/TT

Bakom torsdagens Riksbanksbeslut att försöka lämna minusräntan vid årsskiftet, ligger att man vill undvika en rad dolda risker. En sådan är att Sverige skulle få allt fler ”zombie-företag” – alltså företag som egentligen inte klarar en normal marknad – om man fortsätter med minusränta länge till.

– Det kan leda till mindre effektiv ekonomi och risk för kapitalförstöring, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

En länge osynlig effekt av minusränta har varit att pensionsskulderna till pensionärerna rakar i höjden. Fortfarande har våra pensionstillgångar avkastat mycket bra tack vare en lång tids räntefall och kraftiga kursuppgångar på börsen.

– Men om pensionsbolag, som köper räntebärande värdepapper och har lovat en viss avkastning till pensionärerna, inte kan leva upp till sina löften på grund av negativ ränta, så blir det med tiden knepigt, säger SEB:s analyschef Carl Hammer.

I värsta fall skulle en ond spiral uppstå där pensionsbolag tvingas justera sina portföljer.

De båda SEB-ekonomerna konstaterar att den svaga svenska kronan av allt att döma är en bieffekt av minusräntan. Och att en svag krona inte alltid är så bra. Även exportföretag har stor import för sin tillverkning som då blir dyrare. Samtidigt sätter den låga kronan en stor realapp på alla svenska tillgångar och dessutom blir privatpersoner som reser utomlands fattigare.

Annons
Annons

Robert Bergqvist

Foto: Jessica Gow/TT
Robert Bergqvist
Robert Bergqvist Foto: Jessica Gow/TT

Ett dolt skäl till att se över minusräntan kan enligt Robert Bergqvist också vara Sveriges rykte. I ett internationellt perspektiv betraktas ofta valutan som en värdemätare på landet. Därför riskerar en krona som är svag på grund av minusränta att skicka helt oönskade signaler om Sverige:

– Det är många som tittar på ett land utifrån valutan när de ska investera. Är valutan svag, så ställer de sig frågor: ”Vad tusan är det som händer. Har landet problem med konkurrenskraften? Finns politiska eller sociala problem?”, säger Bergqvist.

Till de de länge osynliga biverkningarna av minusränta hör också ökad kreditrisk. Vanliga placerare som vill uppnå en viss avkastning tvingas ju ta större risker i lågräntemiljö. Och inte minst företagsobligationer skulle kunna bli mycket svårsålda i ett krisläge efter lång tids minusränta.

Bakom Riksbankens försök att återgå till nollränta kan SEB-ekonomerna lista ännu fler skäl. Till exempel att vissa centralbanker inte får placera sin valutareserv i stater med minusränta.

– Många utländska investerare har redan lämnat svenska statspapper och de kommer nog inte tillbaka, säger Carl Hammer.

Riksbankschefen Stefan Ingves har inte stuckit under stol med att ”konstiga saker” kan hända om man mycket länge har minusränta, något Sverige nu har haft sedan 2015. Klassiskt växer lockelsen att stoppa ”pengarna i madrassen” om de ändå inte ger någon positiv ränta.

– Ett land med minusränta skickar signalen att det inte på lång tid väntas tillväxt när man investerar där, påpekar Carl Hammer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons