Annons

Experter: Gör inte missarna från miljonprogrammet

Höga hus ger Stockholm ny siluett. ”Radikalt paradigmskifte”, menar kritiker som sågar byggplanerna i Stockholm. Man bygger för tätt och exploaterar för hårt.

– Kvaliteten riskerar att bli så låg att vi inte vill vara i staden, säger Thorbjörn Andersson, professor i landskapsarkitektur.

Under strecket
Publicerad

Moderaterna vill hårdexploatera Loudden. Sålda bostäder ska bekosta nedgrävningen av Centralbron.

Foto: Utopia arkitekterBild 1 av 4

Visionen: Med Centralbron nedgrävd skulle Tegelbacken bli en park med saluhall.

Foto: Utopia arkitekterBild 2 av 4

Riddarholmskanalen blir bilfri om Moderaternas planer på bostäder på Riddarholmen blir verklighet. Vissa ämbetsmannahus anses kunna konverteras till flerbostadshus.

Foto: UtopiaBild 3 av 4

Så här tänker sig arkitekterna skyskraporna i Loudden sedda från Lidingö.

Foto: Utopia Bild 4 av 4

Moderaterna vill hårdexploatera Loudden. Sålda bostäder ska bekosta nedgrävningen av Centralbron.

Foto: Utopia arkitekterBild 1 av 3

Visionen: Med Centralbron nedgrävd skulle Tegelbacken bli en park med saluhall.

Foto: Utopia arkitekterBild 2 av 3

Riddarholmskanalen blir bilfri om Moderaternas planer på bostäder på Riddarholmen blir verklighet. Vissa ämbetsmannahus anses kunna konverteras till flerbostadshus.

Foto: UtopiaBild 3 av 3
1/3

Moderaterna vill hårdexploatera Loudden. Sålda bostäder ska bekosta nedgrävningen av Centralbron.

Foto: Utopia arkitekter
2/3

Visionen: Med Centralbron nedgrävd skulle Tegelbacken bli en park med saluhall.

Foto: Utopia arkitekter
3/3

Riddarholmskanalen blir bilfri om Moderaternas planer på bostäder på Riddarholmen blir verklighet. Vissa ämbetsmannahus anses kunna konverteras till flerbostadshus.

Foto: Utopia

Nya höga hus skymmer nuvarande symbolbyggnader och ger staden en helt annan siluett.

Stockholms stads mål att bygga 140 000 nya bostäder på kort tid möter hård kritik. Och kritiken hörs från många håll. SvD har talat med flera personer i branschen, både anonyma källor och personer som framträder med namn. Varningarna är tämligen samstämmiga: Stockholm stad kan bli så pass tätbebyggd att den blir otrivsam och planerna på att bygga skyskrapor förstör Stockholms nuvarande karaktär.

– Tillväxt kan inte vara det enda mantrat, att det ska bli mer, högre och tätare hela tiden. Då får vi en kvalitet som är så låg att vi inte vill vara där, säger Thorbjörn Andersson, professor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Han också ser risker med den höga byggtakten. Den ger höga byggpriser, bristande kvalitet och för lite eftertanke.

– Stadsbyggnad går med fördel långsamt, noterar Thorbjörn Andersson.

Kristina Berglund, arkitekt och vice ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen, säger att man riskerar att försumma behovet av grönytor i hetsen att få fram bostäder. Hon är även skarpt kritiskt till planerna på att bygga skyskrapor som kräver stora markytor, och ger skuggig och blåsig markmiljö.

Annons
Annons

Så här tänker sig arkitekterna skyskraporna i Loudden sedda från Lidingö.

Foto: Utopia Bild 1 av 1

– Det vi ser blir ett radikalt paradigmskifte. Nya höga hus skymmer nuvarande symbolbyggnader och ger staden en helt annan siluett, säger Kristina Berglund.

Så här tänker sig arkitekterna skyskraporna i Loudden sedda från Lidingö.
Så här tänker sig arkitekterna skyskraporna i Loudden sedda från Lidingö. Foto: Utopia

På vissa håll är gårdarna så små att de blir ett slags ventilationsschakt snarare än en gård att vistas på.

Även Thorbjörn Andersson är frågande inför vurmen att bygga höga hus. Han frågar sig hur mycket man kan förtäta utan att staden blir hopträngd.

– Var ligger balanspunkten mellan tät, händelserik och socialt bra stad och en stad där dagisbarnen får en halv kvadratmeter per person på sin gård? frågar han sig och konstaterar att på vissa håll är gårdarna så små att de blir ett slags ventilationsschakt snarare än en gård att vistas på.

– Ser det ut så behöver dagisbarnen gå till parken och leka, men då måste det finnas en park, säger han.

Risk finns att det fokus på att bygga bostäder tränger undan även annat som behövs.

– Man ser bara till antal bostäder, men inte till vad det skapar för andra behov, som tunnelbanetåg, förlossningsavdelningar, skolor, vägar, och så vidare, säger Andersson och påpekar att varje ny invånare ökar belastningen av stadens system.

Henrik Nerlund är kanslichef på Skönhetsrådet. Även han ser brister i stadsplaneringen och menar att bygga en stad handlar om så mycket mer än att få fram fler bostäder.

Annons
Annons

– Man talar mycket om den blandade staden, men det kommer inte av sig självt. Det krävs visioner och tankemöda för att nå dit, säger han.

Kommunerna har ett ansvar för stadsutveckling, men har i hög grad abdikerat.

Samtliga experter som SvD Näringsliv talat med anser att stadshusledningen saknar övergripande planer för hur staden ska utvecklas och efterlyser en tydligare styrning.

– Kommunerna har ett ansvar för stadsutveckling, att skapa långsiktigt hållbara miljöer, men man har i hög grad abdikerat från det, säger Kristina Berglund och tillägger att utvecklingen nu i stor utsträckning styrs av byggföretagen som kommer med färdiga förslag.

Miljonprogrammet byggdes snabbt och fick i efterhand mycket kritik. Risk finns misstagen upprepas, säger flera experter.

Henrik Nerlund anser att staden borde planera marken först och sedan sälja planlag mark, istället för tvärtom. På så vis, tänker han sig, kan attraktiva miljöer skapas och rymma skolor, parker, idrottsanläggningar och annat som krävs för att skapa en stad av hög kvalitet.

– Staden måste ta tillbaka makten över planeringen. Man kan inte överlåta det till byggherrar, när man står inför ett mål att bygga 140 000 bostäder, säger Henrik Nerlund.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons