Annons

Professor: HIIT ger effekt – men kan vara riskfyllt

Olga Rönnberg ratar HIIT. Carl Johan Sundberg vill se fler studier.
Olga Rönnberg ratar HIIT. Carl Johan Sundberg vill se fler studier. Foto: Jessica Gow/TT och Stefan Tell/Bonniers förlag

Den högintensiva intervallträningen har kallats ”snabbmatsträning” och beskyllts för att spä på vår stress. Ändå tycks träningsformen bara öka i populäritet. Vilka är egentligen fördelarna – och riskerna – med HIIT?

Under strecket
Publicerad

HIIIT, högintensiv intervallträning, är trendigt.

Foto: Science Photo Library/TT

Carl Johan Sundberg, professor vid KI.

Foto: Stefan Tell/Bonniers förlag

Olga Rönnberg ser faror med trenden kring högintensiv intervallträning. Här visar hon hur man tränar coremuskulatur och rygg med hantel.

Foto: Fanni Olin Dahl/TT

Tabataklasser, cirkelträning, boot camps och crossfit – i dag finns HIIT-träningen överallt omkring oss.

HIIT, eller högintensiv intervallträning, kan bäst beskrivas som korta, effektiva intervallpass som tränar hela kroppen. Träningsformen är långt ifrån ny, men tycks bara bara bli mer och mer populär – i år klättrar HIIT en placering i en amerikansk rankning av internationella träningstrender där den 2020 intar andraplatsen.

– Det är ingen tvekan om att högintensiv intervallträning är värdefull och oftast till och med nödvändig för att man ska kunna optimera sin syreupptagningsförmåga, alltså sin kondition, säger Carl Johan Sundberg, professor vid KI med inriktning på bland annat hur gener är involverade i anpassningen till träning och fysisk aktivitet.

Att HIIT ger effekt är tveklöst, men för att få klarhet i vad som ger optimal effekt behövs mer forskning.

De första vetenskapliga rönen om att intervallträning ger stora effekter prestationsmässigt kom på 1950-talet. Därefter har forskning visat att intervallträning ger andra fysiologiska effekter, exempelvis förbättrade blodsockervärden.

Annons
Annons

HIIIT, högintensiv intervallträning, är trendigt.

Foto: Science Photo Library/TT

Carl Johan Sundberg, professor vid KI.

Foto: Stefan Tell/Bonniers förlag

– Hälsomarkörer som blodtryck, blodfetter och blodsockerkontroll förbättras på ett tydligt sätt. Det finns ett medicinskt värde där hård träning på kortare tid kan ge motsvarande effekt som träning som pågår under en längre tid, säger Carl Johan Sundberg.

HIIIT, högintensiv intervallträning, är trendigt.
HIIIT, högintensiv intervallträning, är trendigt. Foto: Science Photo Library/TT

Den personliga tränaren Olga Rönnberg kan se både fördelar och nackdelar med HIIT. Men hon tror inte att den stressade nutidsmänniskan gynnas av träningsformen.

– Är du redan är stressad, sover för lite och har brist på återhämtning, så skulle jag inte rekommendera HIIT.

Risken, menar hon, är att energin på passen blir sämre och sämre, att träningsvärken aldrig går över, att du börjar få skador i lederna och att du allt oftare blir sjuk eller förkyld.

– Och tappar du orken tappar du också tekniken med risk för skador. Musklerna som inte är gjorda för jobbet tar över, säger Olga Rönnberg.

Ingen människa kan prestera med den sortens intensitet i 40 minuter.

Att HIIT har blivit ett internationellt fenomen, tror hon är mycket tack vare sociala medier. Samtidigt tror hon att trenden kommer avta.

– Jag tror att många i längden inte kommer att kunna hålla en sådan intensitet utan att bli övertränade och gå sönder.

Carl Johan Sundberg, professor vid KI.
Carl Johan Sundberg, professor vid KI. Foto: Stefan Tell/Bonniers förlag

Så hur intensiv behöver träningen vara för att ge effekt? Handlar det om blodsmak i munnen eller räcker det med att variera tempot så att det blir lite jobbigare?

Annons
Annons

Olga Rönnberg ser faror med trenden kring högintensiv intervallträning. Här visar hon hur man tränar coremuskulatur och rygg med hantel.

Foto: Fanni Olin Dahl/TT

– Att HIIT ger effekt är tveklöst, men för att få klarhet i vad som ger optimal effekt behövs mer forskning – både vad gäller vad som är bäst vid olika typer av träning och träningsmål och vad som är bäst för hälsan, konstaterar Carl Johan Sundberg.

Han tillägger även att man ska ta det försiktigare ju äldre man blir.

– Jag är själv 60 år. Skulle jag plötsligt få för mig att springa maraton, så skulle jag trots att jag tränar regelbundet gå till en läkare och låta mig screenas och helst genomföra ett arbets-EKG.

Det finns också studier som indikerar att det kan vara riskfyllt och leda till arytmier.

Klart är ändå att även den som är otränad kan ha nytta av intervallträning, om än dock inte lika intensiv.

– Den som promenerar kan variera gångtempot – gå lite fortare än raskt och lite långsammare än raskt i treminutersintervaller. Då får man ut större effekt under den tid man lägger ner än man får om man rör sig i samma takt hela tiden, säger Carl Johan Sundberg.

Det krävs ytterligare studier för att introducera intervallträning i rekommendationerna för medicinsk behandling, menar professorn.

– Då måste man visa att det här är träning som är säker för de patienter man rekommenderar den till, säger Carl Johan Sundberg.

– Det finns en del lovande resultat på hjärtpatienter, men det finns också studier som indikerar att det kan vara riskfyllt och leda till arytmier och liknande.

Däremot har risken sjunkit radikalt tre månader senare – om en otränad person fortsätter att träna regelbundet.

– Det är viktigt att man känner av sin kropp. Börja långsamt och bygg upp dig under lång tid innan du ökar dosen, framför allt i intensitet, rekommenderar Carl Johan Sundberg.

Olga Rönnberg ser faror med trenden kring högintensiv intervallträning. Här visar hon hur man tränar coremuskulatur och rygg med hantel.
Olga Rönnberg ser faror med trenden kring högintensiv intervallträning. Här visar hon hur man tränar coremuskulatur och rygg med hantel. Foto: Fanni Olin Dahl/TT

Sedan några år har den personliga tränaren Olga Rönnberg valt bort HIIT i sin egen träning. Hon menar att den variant av Tabata vi ser i dag inte är den ”riktiga” varianten – som var menad att pågå under bara fyra minuter.

– Dessa fyra minuter var ”all in” och sedan kunde man inte röra på sig, så intensiva var de. Det vi kallar ”Tabata” idag är en vanlig HIIT–klass. Ingen människa kan prestera med den sortens intensitet i 40 minuter.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons