Annons

Experter: Rättstryggheten i domstolar hotad

Systemet med politiskt tillsatta nämndemän behöver göras om. Det anser flera juridiska experter sedan SvD avslöjat att en av nämndemännen som dömde aktivisten Elin Ersson för att ha försökt stoppa en utvisning till Afghanistan kan ha varit jävig.

Under strecket
Publicerad

Elin Ersson.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT Bild 1 av 2

Här kallar mannen aktivisten Elin Ersson för en brottsling. Kommentaren skrevs i juli 2018. Rättegången, där mannen medverkade som nämndeman, inleddes i februari 2019.

Foto: Skärmdump från Nyheter Idags kommentarsfält. Bild 2 av 2

Elin Ersson.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT Bild 1 av 1
Elin Ersson.
Elin Ersson. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Det var förra sommaren som 21-åriga Elin Ersson vägrade sätta sig ner i sin stol på ett plan på Landvetter för att hindra en utvisning till Afghanistan. I mitten av februari dömdes hon till böter för brott mot luftfartslagen vid Göteborgs tingsrätt.

SvD kunde i fredags avslöja att en av nämndemännen redan i somras kallade Elin Ersson för en ”brottsling” i en kommentar via sin Facebook-profil.

”I media hyllas hon av batikhäxorna Ernman o Ramberg. Det är mycket allvarligt när advokater stöder brottslingar”, står det i inlägget.

Nämndemannen hade när domen meddelades skiljaktig mening när det gäller påföljden och förordade 14 dagars fängelse istället för böter med argumentet att handlingen var planerad och del av en politisk verksamhet.

Annons
Annons

Här kallar mannen aktivisten Elin Ersson för en brottsling. Kommentaren skrevs i juli 2018. Rättegången, där mannen medverkade som nämndeman, inleddes i februari 2019.

Foto: Skärmdump från Nyheter Idags kommentarsfält. Bild 1 av 1

Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt vid Örebro universitet, ser allvarligt på det inträffade.

– Även om nämndemannen inte kände till att han själv skulle delta i målet då han skrev kommentaren så är det solklart att han är skyldig att anmäla jäv då han tillfrågades och avstå från att medverka, säger han.

Elin Erssons försvarsadvokat Tomas Fridh har svårt att se att nämndemannen har gått in i rättegången opartiskt utan några förutfattade meningar. Han har tidigare sagt att Elin Ersson vill driva fallet till hovrätten men någon begäran om att rättegången ska tas om har ännu inte lämnats in.

Här kallar mannen aktivisten Elin Ersson för en brottsling. Kommentaren skrevs i juli 2018. Rättegången, där mannen medverkade som nämndeman, inleddes i februari 2019.
Här kallar mannen aktivisten Elin Ersson för en brottsling. Kommentaren skrevs i juli 2018. Rättegången, där mannen medverkade som nämndeman, inleddes i februari 2019. Foto: Skärmdump från Nyheter Idags kommentarsfält.

Joakim Nergelius tror att det är tveksamt att Hovrätten skulle återförvisa ärendet till tingsrätten.

– Det händer även om det inte är vanligt, men oftast om nämndemän varit tungan på vågen. I det här fallet handlar det om en skiljaktig mening i påföljdsfrågan som inte tycks ha varit avgörande, säger Joakim Nergelius.

Han ser dock fallet som ett oroande exempel på hur rättssäkerheten undergrävs då politiska åsikter blandas ihop med uppdraget som nämndeman.

– Den här sortens olyckliga fall har ökat och särskilt med nämndemän tillsatta av Sverigedemokraterna. Det vi ser är ett växande principiellt problem med nämndemännens koppling till politiska partier men också ett praktiskt och ofta dyrbart problem för rättsväsendet när rättegångar måste tas om, säger Joakim Nergelius.

Annons
Annons

Om lekmän ska vara med i domstolar så menar han att de bör utses på ett sätt som är mer representativt för befolkningen.

– Det amerikanska systemet har ofta kritiserats men det finns även fördelar med att man lottar ut vilka som ska vara med i juryn. När vem som helst kan väljas ut ökar också förståelsen för rättssamhället, säger Joakim Nergelius.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg var själv omnämnd i Facebook-kommentaren.

– Som medborgare måste man kunna räkna med en objektiv och opartisk bedömning i en domstol. Tilliten till det är själva grunden i rättssamhället. Det är en väldigt allvarlig utveckling att vi sett flera fall på senare år där den opartiskheten kunnat ifrågasättas, säger Anne Ramberg.

Hon har ingen uppfattning om det finns skäl att ta om målet med Elin Ersson men tycker att det visar att systemet med nämndemän behöver ses över.

– Systemet med nämndemän har länge haft sina brister men ändå fungerat rätt bra. Men på senare år har vi sett flera exempel på hur polariseringen i samhället nått in i domstolarna. Då behöver något göras, exempelvis bör det inte vara möjligt för lekmän att bilda majoritet över utbildade juristdomare. Vem skulle acceptera det i andra delar av samhället, exempelvis inför en hjärtoperation? frågar sig Anne Ramberg.

Efter reklamen visas:
Stoppade utvisning på Landvetter
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons