Experterna: Skolan bör satsa på klassisk bildning – och teknik

Hur rustar vi våra barn för en oviss framtid? I höst blir programmering obligatoriskt i svenska grundskolor. Men kanske borde de snarare satsa på klassisk bildning, litteraturvetenskap och filosofi.

Uppdaterad
Publicerad
Elever i Glömstaskolan lär sig programmera. Snart blir det obligatoriskt i alla skolor.
Elever i Glömstaskolan lär sig programmera. Snart blir det obligatoriskt i alla skolor. Foto: Tomas Oneborg

En liten katt rör sig upp och ner och åt båda sidor över en Londonkarta, beroende på hur jag styr den med musen. Efter sig har den en dinosaurie som spelets skapare, elvaåriga Julia Lundquist, styr. När dinosaurien får tag på katten dyker en pratbubbla upp ovanför urtidsödlans käftar med texten “Game over”. Samtidigt utbrister kattungen: “Nej!”

Spelet har Julia Lundquist gjort under sina lektioner i programmering. Hon går i årskurs fem i Glömstaskolan i Huddinge, en lite futuristisk skolbyggnad med fantasieggande skulpturer både på lekplatsen och inomhus, vindlande spiraltrappor och ett eget utrymme för varje klass med små mysiga hörnor, perfekta att läsa i.

Är det en försmak av hur skolor och klassrum kommer att se ut, och vad som kommer att läras ut där, i framtiden?

I höst blir programmering en obligatorisk del av schemat på alla svenska grundskolor. Redan i dag är prylarna runt oss programmerade, och i framtiden kommer vi att vara än mer beroende av den typen av teknologi. Därför är att lära sig grunderna i programmering i skolan viktigt för att kunna vara en medveten och kritisk konsument, argumenterar läraren Jannike Kohinoor.

– Om du inte förstår villkoren för programmering så blir det svårt att ta till dig verkligheten. Då är det lätt att bli lurad och överkörd.

Annons

När fler än de som arbetar med programmering förstår hur det fungerar, leder det till teknisk utveckling, menar Jannike Kohinoor.

– En programmerare kommer även i fortsättningen göra själva appen eller programmera kylskåpet eller vad det nu handlar om. Men alla som förstår strukturen kring hur det fungerar kommer att kunna tänka ut och utveckla nya produkter.

Handelshögskolan i Stockholm.
Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Också Sylvia Schwaag Serger, prorektor vid Lunds universitet, tycker att skolan bör lära ut grundläggande programmeringskunskaper.

– Det är kunskap som man behöver som samhällsmedborgare. Det är långt ifrån ett tekniskt verktyg, det är ett sätt att kunna navigera i vårt samhälle. Att kunna ta tillvara sina egna rättigheter, men också kunna värna om samhället. För mig är det precis som att man måste kunna läsa, skriva eller räkna.

Annons

Vi vet heller inte i vilka slags samhällen de kommer att leva.

De tydligaste tecknen på hur skolan försöker anpassa sig för framtiden redan i dag är just att man för in teknologi i undervisningen. Men även om grundläggande kunskaper i teknologi kommer att vara ett viktigt inslag lyfter Sylvia Schwaag Serger fram något helt annat som essentiellt för en utbildning som rustar barn för framtiden: ett klassiskt bildningsideal.

– Breda färdigheter kommer att vara otroligt viktiga för att vi vet så lite om framtiden. Vi vet inte under vilka förutsättningar en historiker, socionom eller jurist kommer att jobba. Vi vet heller inte i vilka slags samhällen de kommer att leva.

1/2

Lever programmerar i Glömstaskolan i Huddinge: ”Det är roligt”.

Foto: Tomas Oneborg
2/2

Så här ser det ut när klass 5 programmerar egna spel.

Foto: Tomas Oneborg

Sylvia Schwaag Serger framhåller att vår tid präglas av större osäkerhet än på mycket länge och att vi står inför snabbare förändringar av samhället än de flesta tidigare generationer har gjort. Sannolikt kommer vi att ha en arbetsmarknad där artificiell intelligens (AI) och robotar tagit över många arbetsuppgifter. Kanske leder uppvärmningen av planeten till förändrade livsförutsättningar och med det samhällsomvälvande processer som folkförflyttningar och konflikter.

Annons

Hur kommer den tekniska utvecklingen att förändra vårt sätt att jobba, styra, leva?

Också den geopolitiska situationen utmärks av stor osäkerhet och det finns tecken på att förtroendet för demokratin är på väg ner. I en rapport från Novus hösten 2017 kunde en av tio tänka sig att Sverige styrdes av en ledare som inte behöver bry sig om allmänna val. Fyra av tio ansåg att det vore bättre om experter fattade beslut istället för politiker.

– För 20 år sen var vi rätt säkra på att demokratin var det som var mest framgångsrikt. I dag är det stora orosmoln på alla möjliga horisonter: Vilket politisk styre kommer att få överhand? Är vi på väg mot stora globala konflikter om makt, resurser, ideologier, religion? Hur kommer den tekniska utvecklingen att förändra vårt sätt att jobba, styra, leva?

Att satsa på klassisk bildning ser Sylvia Schwaag Serger som en väg mot kunskap och färdigheter som blir svåra att ersätta med robotar och AI.

Lars Strannegård, professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm.
Lars Strannegård, professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Handelshögskolan i Stockholm har tagit fram övergripande läromål som sträcker sig längre än att ge studenterna gedigna kunskaper i traditionella handelshögskoleämnen. Enligt målen ska utbildningen, utöver djup ämneskunskap, göra studenterna reflekterande och självmedvetna, empatiska med förmågan att sätta sig in i andra människors situationer och kulturer samt kreativa med entreprenörshjärnor. Därför ställer också lärosätet ut konst på skolan och har lyft in obligatorisk undervisning om globala utmaningar, menar rektor Lars Strannegård.

Han återger Filosofiprofessorn Ingemar Hedenius citat: “att vara bildad innebär att vara fri och levande i förhållande till det okända”.

–  Vi vet inte hur världen kommer att se ut, vi kan inte lära ut hur robotisering eller digitalisering kommer att påverka oss. Ändå måste vi kunna stå inför framtiden och inte vara rädda för den.

Enligt Nicklas Berild Lundblad, innovationsprofessor vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, är en “klassisk uppsättning intellektuella förmågor” viktig för alla barn att få med sig från skolan. Datorer och AI kan redan hitta mönster i stora datamängder – därför bör människor, enligt Berild, lägga krutet på att utveckla samma förmågor som antikens greker talade om – retorik (förmågan att kunna kommunicera sina insikter och tankar till omvärlden), etik (hur man beter sig mot andra) och dialektik (förmågan att resonera och lösa problem).

Annons

– Det är tre styrkor som är unikt mänskliga. De har att göra med hur vi fungerar som sociala varelser.

Om människor lägger tonvikten vid de förmågorna kan maskinerna och människorna komplettera varandra.

– Jag tror det är viktigt att man lär sig att ställa bra frågor. Maskiner är bra på att ge svar, men de mänskliga frågorna är absolut centrala. Du måste också kunna ta ansvar för den rätt betydande ökning av makt det innebär när du i framtiden har tillgång till starka verktyg när det gäller AI och stora datamängder.

1/3

En student på Handelshögskolan i Sotckholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
2/3

Framtidsanalytikerna Amy Webb tycker att elever måste bli bättre på kritiskt tänkande.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
3/3

Campus vid Paradisgatan.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Amy Webb är framtidsanalytiker och rådgivare åt en rad internationella storbolag. Hon arbetar med att förutspå hur framtiden kommer att te sig, framför allt teknologiskt, genom att analysera stora mängder data. Trots att hennes eget arbete görs med hjälp av matematiska och statistiska analyser menar hon att skolorna i hennes hemland är alltför fokuserade på naturvetenskap, teknik, maskinteknik och matematik – det som i USA kallas STEM-ämnen.

– Tyvärr har tonvikten på STEM betytt att ämnen som tränar elever i kritiskt tänkande, som logik, litteraturvetenskap och religion, fått stå tillbaka, säger hon.

Annons

Det är mycket troligt att vi snart kommer att behöva nya kombinationer av hybridförmågor

Det bästa sättet att förbereda barn för framtiden tror Amy Webb är att lägga större tonvikt vid de så kallade fria konsterna – och nämner särskilt litteraturvetenskap, filosofi och historia.

– I en rigorös litteraturvetenskapskurs lär sig elever kritiskt tänkande och att resonera, att skriva och exponeras för olika världsåskådningar. I en filosofikurs exponeras elever för utmanande idéer, de lär sig att tolka och analysera tankar och de får historiska perspektiv. Ämnena kan bilda hybrider – en filosofikurs som tar upp svåra frågor kring AI och vad en människa är, eller en kurs i litteraturvetenskap som inkluderar science fiction och tekniskt skrivande.

Amy Webb har förutspått att den smarta telefonen, som började förändra västvärldens människors liv för runt tio år sedan, kommer att vara ett minne blott om ytterligare tio år – och ha ersatts med annat slags hårdvara. Om det stämmer varar den smarta telefonens era i mindre än två decennier. Tidigare i mänsklighetens historia har det kunnat förflyta århundraden och många generationer har kommit och gått utan någon samhällsomvälvande teknikutveckling.

Annons

Att den tekniska utvecklingen går fortare än tidigare innebär att vi kan behöva göra om hela utbildningssystemet.

Amy Webb är inne på att många högskoleutbildningar sannolikt måste förändras i grunden.

Att teknikutvecklingen nu accelererar allt snabbare leder till ett behov av utbildning och tillgång till lärandemiljöer under hela livet.

– Exempelvis är det mycket troligt att vi snart kommer att behöva nya kombinationer av hybridförmågor: läkare som också studerar robotvetenskap, infrastrukturingenjörer som även studerar biologi.

Nicklas Berild Lundblad tror att AI och robotar kommer att förändra arbetsuppgifterna för i stort sett alla branscher. På 1800-talet ingick det i läkarutbildningen att lära sig rida hästar, för att man måste kunna det för att ta sig fram till patienterna.

– Att teknikutvecklingen nu accelererar allt snabbare leder till ett behov av utbildning och tillgång till lärandemiljöer under hela livet. Kanske genom att ha en regel om att man vart tredje år läser något nytt. Vi har pratat om livslångt lärande i evigheter. Vi behöver realisera det i institutioner.

Annons
Lunds universitets prorektor Sylvia Schwaag Serger i det vita Universitetshuset.
Lunds universitets prorektor Sylvia Schwaag Serger i det vita Universitetshuset. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I internets vagga kunde man höra profetior om hur all världens kunskap och information skulle finnas några klick bort och bli tillgänglig för alla. Dagens diskussioner handlar snarare om fake news, filterbubblor och faktaresistens. Inom skolvärlden talas om vikten att lära barn källkritik.

Förmåga att sätta in ny kunskap och information i ett större sammanhang och förstå hur det hänger ihop med andra fenomen kommer att bli allt viktigare, enligt Sylvia Schwaag Serger.

Man måste kunna sin läxbok.

– Då ingår inte bara kritiskt tänkande, utan även grundläggande kunskap om till exempel historiska skeden, samhällsbyggande, kunskap om människans villkor och hennes existens som social, ekonomisk och kulturellt skapande varelse.

Annons

Lars Strannegård menar att det krävs både en bred, gedigen grundutbildning och ett djup i de ämnen man verkar i för att kunna förstå världen, tänka fritt och vara kreativ. Han tycker att det finns en bild av att traditionell skolkunskap, bokkunskap och att plugga in grejer inte hör hemma i en modern skola.

– Jag tror att det är fel slutsats. Man kan inte googla rätt om man inte har en resonansbotten av kunskap och förståelse av världen. Man måste kunna sin läxbok.

Jannike Kohinoor, lärare i Glömstaskolan.
Jannike Kohinoor, lärare i Glömstaskolan. Foto: Tomas Oneborg

På en skärm i programmeringsrummet i Glömstaskolan jagar en liten gubbe förtvivlat fram över en bild från Buckingham Palace för att komma undan ett gäng hästar. Förutom själva programmeringen lär kursen barnen saker som uthållighet, problemlösning, samarbete och lösningsfokus, enligt läraren Jannike Kohinoor.

– De lär sig att ingenting är omöjligt, att de kan påverka samhället.

Jag kommer bli frustrerad, det är jag hundra på.

Wendela Henriksson går i femman. Hon och hennes klasskamrater kommer att bli vuxna i den värld som framtidstänkarna beskriver och hör till en generation som ska ta tag i utmaningarna och frågorna som klimathotet, geopolitiken och den teknologiska utvecklingen ställer världen inför. Wendela berättar att om gubben stöter ihop med ett av djuren är det game over. Hon har ännu en del kvar att fixa med innan spelet är precis som hon tänker sig.

– Jag kommer bli frustrerad, det är jag hundra på.

Är det roligt ändå?

– Ja, jätteroligt.

Glömstaskolan.
Glömstaskolan. Foto: Tomas Oneborg

Elever i Glömstaskolan lär sig programmera. Snart blir det obligatoriskt i alla skolor.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 11

Handelshögskolan i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 2 av 11

Lever programmerar i Glömstaskolan i Huddinge: ”Det är roligt”.

Foto: Tomas OneborgBild 3 av 11

Så här ser det ut när klass 5 programmerar egna spel.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 11

Lars Strannegård, professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 5 av 11

En student på Handelshögskolan i Sotckholm.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 6 av 11

Framtidsanalytikerna Amy Webb tycker att elever måste bli bättre på kritiskt tänkande.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 7 av 11

Campus vid Paradisgatan.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 8 av 11

Lunds universitets prorektor Sylvia Schwaag Serger i det vita Universitetshuset.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 9 av 11

Jannike Kohinoor, lärare i Glömstaskolan.

Foto: Tomas OneborgBild 10 av 11

Glömstaskolan.

Foto: Tomas OneborgBild 11 av 11