Annons

Experterna hade fel – det går att förändra sin IQ

Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Förr trodde forskarna att IQ var något man hade eller inte. Idag vet vi att det går att utveckla sin intelligens. Men det gäller att börja i tid.

Under strecket
Publicerad

Stuart Ritchie.

Foto: Ian Deary

Du har det du har. Länge ansåg forskare att vi föddes intelligenta – eller inte. Ett genetiskt lotteri. Studier på tvillingar, som av olika skäl inte vuxit upp tillsammans, visade just detta.

Slutsatserna var intressanta. Det var bara det att det inte riktigt stämde. De senaste åren har en rad studier visat på motsatsen: hur vi använder våra hjärnor är avgörande. Både vår uppväxtmiljö och vår skolgång tycks påverka vår kognitiv förmåga.

En rad korrelationsstudier har gjorts där man mätt IQ hos barn vid en viss ålder och sedan följt upp dem några år senare. Korrigerat för intelligensen vid första mätningen har man sett en skillnad och antagit att förändringen påverkats av utbildningstiden.

Rent krasst skulle det förstås kunna vara helt andra saker som påverkar, korrelationsanalysens jobbiga baksida, påpekar Stuart Ritchie, intelligensforskare vid King’s College i London, som nyligen gjorde en stor analys av de många enskilda studier som gjorts på området.

Ett skolår motsvarade mellan ett och fem extra poäng på en IQ-test.

Annons
Annons

Stuart Ritchie.

Foto: Ian Deary

Men det fanns också naturliga experiment att titta på. Bland annat såg man att IQ-nivån tog ett skutt hos norska värnpliktiga killar efter att man i Norge från 1950-talet successivt införde ett extra obligatoriskt skolår vid landets skolor.

En annan typ av studier har tittat på barn som var födda på var sin sida om ett årsskifte – vid nästan samma ålder hade barnen födda i december gått ett helt extra år i skolan än de födda i januari året efter, något som påverkade barnens IQ.

Stuart Ritchie.
Stuart Ritchie. Foto: Ian Deary

När Ritchie och hans kollegor samlade resultaten såg de att de, oavsett de olika studiernas utformning, pekade åt samma håll.

– Samtliga av dessa tre typer av studier, indikerar att längre skolgång leder till högre resultat på IQ-tester, säger Stuart Ritchie.

Ett skolår motsvarade mellan ett och fem extra poäng på en IQ-test, konstaterade forskarna efter att ha gått igenom 42 dataset med totalt 600 000 individer.

En rad studier visar också att det finns ett samband mellan hög IQ och högre studier. Men är det helt enkelt smarta personer som pluggar vidare på universitetet, eller blir de smartare av att göra det? Sannolikt är det en kombination, menar Ritchie.

Forskningen på området spretar. Vissa studier tyder på att både högskoleutbildning, ett krävande jobb och en stimulerande fritid kan påverka positivt. En nyligen publicerad studie tyder dock på att utbildning måste komma tidigt i livet för att påverka vårt IQ på sikt. Deltagarnas IQ mättes när de var 20 och sedan igen när de var mellan 56 och 66 år, men forskarna såg ingen effekt på IQ av vare sig extra studier, ett kognitivt krävande jobb eller kluriga fritidsaktiviteter. De som hade en hög kognitiv förmåga i 20-årsåldern, hade det helt enkelt även senare – och tvärtom. Oavsett vad de gjort.

Annons
Annons

Men även stimulansen hemma och miljön barn växer upp tycks påverka. Att hemmet och uppväxten är viktigt för de kognitiva förmågorna senare i livet, har bland annat forskaren Martha Farah vid Pennsylvania-universitetet bevisat i flera studier.

I en ny studie såg forskarna att hjärnbarken, där många av våra kognitiva förmågor sitter, var tjockare hos barn från familjer med högre socioekonomisk status.

De såg också att miljöfaktorerna påverkade betydligt mer än generna – och att de fortsatte att påverka hjärnbarkens storlek under hela tonårstiden.

Exakt vad i den socioekonomiska bakgrunden som tycks påverka ungdomarnas kognitiva förmåga, är oklart. Sannolikt kan det handla om allt från skillnader i intellektuell stimulans eller hur trygg uppväxtmiljön är till vilka vänner man skaffar sig.

Att generna tillskrivits mindre vikt, betyder däremot inte att de inte alls är viktiga för vår IQ-nivå. Men det är skillnad på hur mycket gener respektive miljö står för, visar studier. I högre medelklassfamiljer bestäms IQ till stor del av gener. I familjer med lägre socioekonomisk status är IQ nästan helt beroende av miljön. Men varför? Helt enkelt för att miljön hos den övre medelklassen är ganska lik, konstaterar den amerikanska psykologiforskaren Richard Nisbett.

– Barnen till doktor Smith har ungefär lika bra skola och hemmiljö som barnen till advokat Jones. Men i lägre klasser tenderar miljön att variera kraftigare, från så bra som det går till kaotiskt på en mängd sätt.

Så när alla har en liknande uppväxtmiljö och samma typ av skolgång, då kommer generna att stå för en större del av de skillnaderna i intelligens.

Nisbett talar i första hand om amerikanska familjer understryker han – och påpekar att läget är annorlunda i Sverige och Skandinavien där klass- och inkomstskillnaderna är mindre. Med ett samhälle med ett starkt välfärdssystem och en jämlikskola är också miljön förhållandevis lik – och generna kommer att stå för större del av skillnaderna.

– Om du har ett bra utbildningssystem, ett välfärdssystem som håller människor från fattigdom, då kommer skillnader i IQ att i större utsträckning bestämmas av gener.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons