Efter reklamen visas:
provtagning topp.mp4

Oenighet kring ökad testning: ”Inte görbart”

Sverige har testat klart minst i Norden. Och bara var femte läkare hade i maj fått testa sig för covid-19 trots att de är en prioriterad grupp, visar en undersökning. Nu skruvas ambitionerna upp – men experter varnar för att överdriven masstestning och smittspårning kan vara ineffektivt.

Uppdaterad
Publicerad

 Testa, testa, testa.

Uppmaningen från WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus under en pressträff i Genève den 16 mars var tydlig.

Provtagning och isolering är de viktigaste verktygen för att bryta spridningen av coronaviruset. Därför borde alla personer med symtom testas, tyckte WHO-chefen.

I flera veckor har regeringen och oppositionspartierna återupprepat uppmaningen om att fler borde testas för covid-19. Ändå utförs ungefär bara en tredjedel av de 100 000 tester i veckan som politikerna efterfrågat.

Jämfört med våra nordiska grannländer görs relativt få tester i Sverige. Danskarna har exempelvis gjort fyra gånger så många tester per capita.

Den uteblivna masstestningen dominerar nu de flesta debatter om Sveriges hantering av coronakrisen. Oppositionen skyller på regeringen, som skyller på regionerna. En orsak som lyfts fram av Harriet Wallberg, som nyligen avgick som nationell testkoordinator, är att provtagningen till en början helt enkelt inte ansågs viktig.

Men i torsdags kom en kursändring. Regeringen meddelade då att testningen nu ska utökas kraftigt, och att Sverige två och en halv månad efter WHO-direktörens vädjan nu ska börja testa alla med covid-19-liknande symtom.

Vårdpersonal är en av de prioriterade grupperna för provtagning i Sverige. En ny undersökning från Läkarförbundet visar att bara en av fem av landets läkare i mitten av maj hade fått testa sig för antingen en pågående covid-19-infektion – ett så kallat pcr-test – eller för att se om de hade antikroppar mot viruset.

Siffrorna bygger på en enkätundersökning till fackförbundets medlemmar, som genomfördes den 8–12 maj. 1 500 personer svarade på enkäten, och Läkarförbundet säger att urvalet är representativt för medlemmarna.

Annons
Johan Styrud.
Johan Styrud. Foto: Tomas Oneborg

Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare på Danderyds sjukhus, tycker att resultatet är oroväckande.

– Vi måste vara mycket mer frikostiga i testningen, säger han.

Han tycker att alla patienter som söker akut vård borde få testa sig för covid-19, och att personalen borde testas kontinuerligt. I dag provtas bara vårdpersonal med tydliga symtom.

Eftersom flera undersökningar har visat att vårdpersonal i Sverige har varit smittade av coronaviruset utan att ha haft symtom så skulle det vara värt den extra kostnaden att även kontinuerligt testa till synes frisk personal, tycker Johan Styrud.

– Penningargumentet köper jag inte. Vi har redan ställt om vården i Stockholm enormt, säger han.

Även Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening, tycker att fler personer inom vårdpersonalen borde provtas, både för pågående infektion genom pcr-test och med antikroppstest för att se vilka som redan varit sjuka i covid-19.

Annons

– Vi har länge hört talas om att testningen ska utökas, men vi har inte riktigt sett det ännu, säger hon.

Yvonne Delmark, ordförande för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening.
Yvonne Delmark, ordförande för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening. Foto: Adam Wrafter/Svenska Dagbladet

SvD har samlat in uppgifter som visar att kraftigt utökad testning kommer att bli relativt dyrt. Marie Morell (M), oppositionsregionråd i Östergötland och ordförande i sjukvårdsdelegationen vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), säger att hennes uppfattning är att varje pcr-test kostar uppskattningsvis 2 000–2 500 kronor för regionerna om man räknar in alla kostnader som laboratorieanalys, provtagning och logistik.

– Som jämförelse kostar ett antikroppstest 150–200 kronor för regionen, säger hon.

Region Västra Götaland och Region Uppsala säger till SvD att kostnaderna för testningen varierar, men att Marie Morells bedömning låter rimlig.

Annons

Region Stockholm uppger dock ett lite lägre kostnadsintervall.

– Den totala kostnaden landar nog på mellan 1 000 och 2 000 kronor. Men jag har inga exakta siffror, säger Elda Sparrelid, chefläkare i Region Stockholm.

Regeringen har bestämt att staten ska stå för regionernas alla utgifter för testningen, och regionerna kommer därför att begära ersättning för hela kostnaden av staten. Om Marie Morells bedömning stämmer om att varje test totalt kostar 2 000–2 500 kronor kommer alltså 100 000 tester i veckan att kosta minst 800 miljoner kronor i månaden för staten.

Torsdagens besked från regeringen innebär att den svenska teststrategin nu blir betydligt mer generös. Fram till nu har riktlinjerna varit att bara vård- och omsorgspersonal samt vissa patienter ska provtas. På vissa håll i landet har även personer med samhällsviktiga yrken börjat testas.

Ingen vet ännu hur många som kommer att provtas med de utvidgade reglerna. Men klart är att flera debattörer vill att kranen ska vridas på ytterligare.

Ekonomen Lars Calmfors vill se uppskalad testning.
Ekonomen Lars Calmfors vill se uppskalad testning. Foto: Anders Wiklund/TT
Annons

Ekonomen Lars Calmfors är en av författarna till en debattartikel i SvD tidigare i veckan som uppmanar till uppskalad testning. Debattörerna vill även ha omfattande kontaktspårning – att söka efter personer som varit i kontakt med smittade – och smittspårning – att försöka hitta personen som överförde smittan.

Också personerna som kartläggs via spårningen bör provtas, även om de inte uppvisar tydliga covid-19-liknande symtom, anser debattörerna. En sådan strategi skulle innebära en mångdubbling av antalet provtagna personer i Sverige.

Lars Calmfors säger att riksdagens beslutade och aviserade stödåtgärder på grund av coronakrisen redan uppgår till omkring 250 miljarder kronor, och att inkomsttappet för offentlig sektor på grund av uteblivna skatteintäkter kommer att bli ungefär lika stort.

Rejält utökad testning och spårning skulle – grovt uppskattat – kosta mellan tio och tjugo miljarder kronor på årsbasis, säger Lars Calmfors.

– Det går inte att beräkna den exakta potentiella vinsten av åtgärderna, men den är uppenbart väldigt stor om man kan få ner smittspridningen och om det leder till både mindre restriktioner och att människor vågar konsumera tjänster som kräver kontakt ansikte mot ansikte, säger han.

Annons

Lars Calmfors och hans medförfattare anser att flera tusen personer bör anställas för att sköta den utökade testningen och spårningen. Förslaget ligger i linje med Storbritanniens åtgärd att rekrytera 25 000 personer för kontaktspårning.

Jag tror inte att det är görbart i dag.

Det är ännu oklart i vilken omfattning smittspårningen kommer att utökas i Sverige, men hittills har regeringen inte talat om en sådan massiv kontaktspårning som bland annat Lars Calmfors vill ha.

Experterna är inte eniga om behovet av masstestning och kraftigt utökad smittspårning.

En av dem som varit skeptiska till sådana åtgärder är Agnes Wold, överläkare och professor i klinisk bakteriologi. Hon tycker att det är bra att testningen utökas, men tror inte att förslaget om omfattande kontakt- och smittspårning med tillhörande testning är realistiskt.

– I början av epidemin i Sverige gjorde man enorma insatser när man smittspårade 200 resenärer. I dag handlar det om kanske 1 000 nysmittade per dag, och då är testningen fortfarande begränsad. Jag tror inte att det är görbart i dag, säger hon.

Annons

Lars Calmfors anser att en del av de hundratusentals personer som i dag är korttidspermitterade skulle kunna hjälpa till vid spårningen. Men Agnes Wold säger att smittspårning är komplicerat och kräver gedigna kunskaper.

– Man slutade ju smittspåra när vi fick samhällsspridning, för det ansågs inte meningsfullt längre. I länder som Norge, Finland och Tyskland kan man smittspåra lokala utbrott. Men när tusentals personer varje dag blir smittade här förstår jag inte riktigt hur det skulle gå till, säger hon.

Agnes Wold, överläkare och professor i klinisk bakteriologi ser det som orealistiskt med omfattande kontakt- och smittspårning med tillhörande testning.
Agnes Wold, överläkare och professor i klinisk bakteriologi ser det som orealistiskt med omfattande kontakt- och smittspårning med tillhörande testning. Foto: Adam Ihse/TT

Agnes Wold tillägger att mycket tyder på att coronaviruset främst smittar personer i det egna hushållet. Att då lägga stora summor på att exempelvis kartlägga passagerarlistor som en del i smittspårningen är därför inte särskilt kostnadseffektivt, anser hon.

Chefläkaren i Region Stockholm, Elda Sparrelid, säger att hon har svårt att tro att statens kostnader för pcr-testerna i Sverige skiljer sig mycket mot situationen i jämförbara länder.

– Det handlar inte bara om vad laboratorierna tar betalt för utan även att transportera testkit till patienter och att köra till en drive in-station. Jag kan inte tänka mig att det är billigare i andra länder, för det blir de här kostnaderna för reagenser och personal som ska köra runt med proverna, säger hon.

Elda Sparrelid säger att Läkarföreningen i Stockholms uppmaning om att även provta till synes frisk vårdpersonal är en komplicerad fråga.

– Att testa om man har virus eller inte ger en ögonblicksbild. Ska vi i så fall testa läkarna varje dag? Om vi skulle testa personer utan symtom måste man veta hur man ska hantera det, säger hon.

Johan Styrud.

Foto: Tomas Oneborg

Yvonne Delmark, ordförande för Karolinska universitetssjukhusets läkarförening.

Foto: Adam Wrafter/Svenska Dagbladet

Ekonomen Lars Calmfors vill se uppskalad testning.

Foto: Anders Wiklund/TT

Agnes Wold, överläkare och professor i klinisk bakteriologi ser det som orealistiskt med omfattande kontakt- och smittspårning med tillhörande testning.

Foto: Adam Ihse/TT