Annons

Per Gudmundson:Extratjänster borde snarast heta merarbete

Arkitekterna bakom extratjänsterna, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och statsdito Stefan Löfven (S).
Arkitekterna bakom extratjänsterna, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och statsdito Stefan Löfven (S). Foto: Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Under strecket
Publicerad

Malmö stads siffror pekade på att Arbetsmarknads- och socialförvaltningen skulle gå 160 miljoner back 2018. Vad göra?

Jo, under årets två sista månader försökte Malmö rekrytera 500 långtidsarbetslösa till så kallade extratjänster. Satsningen skulle spara 48 miljoner till staden. Man lyckades rekrytera 283, varav 245 i december. Det gick så fort att själva jobben inte fanns ännu. Fortfarande har ett hundratal inte några arbetsplatser att gå till. Det rapporterar Sydsvenskan (6/1).

Extratjänsterna infördes av regeringen Löfven i november 2015. De är av staten helsubventionerade anställningar i (huvudsakligen) offentlig verksamhet för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Helsubventionerade är förresten en underdrift. Lönekostnaden täcks till 100 procent. Tjänsterna kompenseras därutöver med ett handledarstöd om 2 500-3 250 kronor per månad. Dessutom har kommuner som anställt särskilt många i extratjänster fått särskilda stimulansmedel i statsbudgeten. Dessa kommuner fick därmed 70 000 kronor extra per extratjänst år 2017, och beräknades 2018 få omkring 27 000 kronor i stimulans per extratjänst.

Annons
Annons

Stimulansen fick fart på de offentligfinansierade hjulen. Under de två senaste åren har användningen av extratjänster blivit utbredd. Under 2017 kostade de närmare 1,2 miljarder kronor och under 2018 knappt 4,4 miljarder. I slutet av november hade närmare 18 000 personer en extratjänst. Men nyligen klubbade riksdagen en ny budget – en moderat och kristdemokratisk sådan – varför Arbetsförmedlingen stoppade nya anvisningar till extratjänster från årsskiftet.

För Malmö stad och kommuner i motsvarande situation har incitamenten varit glasklara. Kostnader för socialbidrag har kunnat vändas till inkomster från staten genom att anställa långtidsarbetslösa på låtsasjobb.

Låtsasjobb kan låta som ett starkt ord, men det är faktiskt en viktig del av idén. Extratjänster ska, enligt avtalet med fackförbundet Kommunal, inte tillämpas för arbetsuppgifter som är budgeterade i den ordinarie verksamheten. Tanken är att beredskapsjobben inte ska konkurrera ut de riktiga jobben.

Hårt uttryckt är extratjänster alltså en statlig stimulans till arbetsuppgifter som ingen är beredd att betala för, åt personer som ingen vill anställa.

Allt detta skulle möjligen kunna vara ursäktligt om extratjänsterna i längden ledde till riktiga jobb. Men så har endast i mycket låg grad varit fallet. Fram till i maj var det bara 106 personer som hade fått ett reguljärt jobb efter en extratjänst, sedan starten. När man räknade på saken i somras landade notan således vid en statlig kostnad på omkring 30 miljoner kronor per nytt riktigt jobb.

Låtsasjobben ligger i Socialdemokraternas DNA. Regeringen Persson införde 2006 de helsubventionerade plusjobben, där cirka 20 000 långtidsarbetslösa skulle sysselsättas i offentlig sektor till en budgeterad kostnad om knappt 3 miljarder kronor per år. Lyckligtvis avskaffades desamma omedelbart av regeringen Reinfeldt.

När Stefan Löfven kom till makten byttes plus- mot extra- och jobb mot tjänst. Nästa socialdemokratiska regering kommer att hitta på nya ord, kanske bonus- och uppdrag.

Men den korrekta benämningen vore merarbete. För det är just vad det gäller. Ordinarie anställda i det offentliga får avsätta tid och kraft för att handleda långtidsarbetslösa i utförandet av uppgifter som bedömts sakna värde. Resultatet blir alltså mindre välfärd. Och skattebetalarna får arbeta mer för att kunna finansiera det.

Inte ens den mest hängivna tillbedjaren av S:t Byråkratius kan tycka att det är ett ansvarsfullt handhavande av offentliga medel.

Men för Malmö var metoden självklar. Systemet är riggat så.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons