Efter reklamen visas:
gräsbrand topp.mp4

”Något är ruttet med Sveriges sätt att möta katastrofer”

Värmeböljan leder till oro för ännu en sommar med kraftiga bränder. Samtidigt har pandemin gjort räddningstjänsten mer sårbar än vanligt. Klarar vi av ännu en katastrof mitt i coronakrisen?

Uppdaterad
Publicerad

Stefan de Vylder är orolig. Som vanligt på somrarna är han i Kårböle i norra Hälsingland där han har ett fritidshus sedan 1981. Här är det nu 33 grader varmt, och räddningstjänsten har uppgraderat risken för bränder till den högsta nivån, ”extremt stor brandrisk”.

– Nu tänker jag på hur det kändes sommaren 2018 och man tänkte ”helvete, det kommer att brinna när som helst!”

Det har gått nästan två år sedan de där kaotiska dagarna när Stefan de Vylder tvingades fly från huset. Då klarade sig fastigheten, men på andra håll var förstörelsen stor.

Stefan de Vylder i Kårböle som drabbades hårt av bränderna 2018.
Stefan de Vylder i Kårböle som drabbades hårt av bränderna 2018. Foto: Pia Gadd

Sommaren 2018 var exceptionell. Från maj till augusti var det ovanligt varmt och torrt i nästan hela landet, vilket ledde till de värsta skogsbränderna i Sverige i modern tid.

Parallellerna till coronakrisen är slående.

När vi nu återigen drabbats av en värmebölja med temperaturer på runt 30 grader i nästan hela landet ringer återigen varningsklockorna. Kommer vi att få ännu en katastrof mitt i coronakrisen?

Händelserna 2018 gjorde att Stefan de Vylder, mest känd som nationalekonom, började studera Sveriges beredskap inför kriser. Studierna ledde till boken ”Det brinner... Rapport från en hotad by”, där han riktar hård kritik mot statens och myndigheternas sätt att hantera katastrofer.

Annons

– Parallellerna till coronakrisen är slående. Vi kunde ha dragit lärdomar men det gjorde vi inte, säger han.

2018 rasade en av de värsta skogsbränderna i Kårböle i Hälsingland.
2018 rasade en av de värsta skogsbränderna i Kårböle i Hälsingland. Foto: Mats Andersson/TT

Skogen brinner inte varje dag.

Därför bygger det svenska brandförsvaret på ett system med omkring 10 000 deltidsbrandmän. De här personerna har vanligtvis jour en vecka i månaden. När larmet går ska de kunna lämna sitt vanliga jobb eller sitt hem och inom några minuter vara på plats på brandstationen för att ta på sig hängselbyxor och annan skyddsutrustning.

Det finns också omkring 5 000 heltidsanställda brandmän. De jobbar framför allt i städerna. På landsbygden är ibland samtliga brandmän deltidsanställda.

Systemet är känsligt.

”Personalförsörjningen av deltidsbrandmän har under de senaste decennierna utvecklats till ett av svensk räddningstjänsts största problem”, står det i 2017 års Räddningstjänstutredning.

Annons

Enligt utredningen är en av orsakerna till problemet att dagens trygghetssystem inte är anpassade efter deltidsbrandmännens speciella anställningsvillkor. En deltidsbrandman som förlorar sin vanliga sysselsättning tvingas ibland att även säga upp sig från räddningstjänsten på grund av det nuvarande regelverket.

En enda utryckning kan innebära flera dagars a-kasseavdrag, så för en arbetslös deltidsbrandman som vill ha råd med mat och hyra för familjen är det ibland bättre att sluta som brandman.

Jeanette Hedberg på SKR säger att reglerna måste ändras så att inte brandmän ska säga upp sig under krisen.
Jeanette Hedberg på SKR säger att reglerna måste ändras så att inte brandmän ska säga upp sig under krisen. Foto: Thomas Carlgren

Problemet har alltså varit känt länge, men har blivit särskilt allvarligt nu när coronakrisen har vänt upp och ner på arbetsmarknaden med över 200 000 nyinskrivna arbetslösa och 80 000 varslade personer.

– Vi ser effekter redan nu, och vi befarar att de kommer att bli långt mycket värre. Vi befarar att man i förlängningen på vissa håll inte kommer att kunna upprätthålla beredskapen.

Annons

Det säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på Sveriges kommuner och regioner, SKR. SKR och räddningstjänstens fackförbund vände sig i maj till regeringen och bad om en snabb lagändring för att undvika personalflykt från brandkåren.

Jeanette Hedberg berättar att landets räddningstjänster i en enkätundersökning nyligen sa att de tror att fler deltidsbrandmän nu kommer att säga upp sig på grund av krisen. På vissa håll riskerar man att förlora en tredjedel av styrkan.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) skriver i ett mejl till SvD att det i juni kom en stor utredning om a-kassesystemet, och att ett av förslagen är att deltidsbrandmän och andra personer med så kallad beredskapstid ska kompenseras på ett mer rättvist sätt.

”Regeringen kommer inom kort att skicka betänkandet på remiss och ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter”, skriver hon.

Polen skickade 44 brandbilar till Sverige sommaren 2018, vilket var mer än något annat land.
Polen skickade 44 brandbilar till Sverige sommaren 2018, vilket var mer än något annat land. Foto: Anna Hållams/TT
Annons

Den 21 juli 2018 syns något ovanligt på en bro ovanför E4 i Östergötland. En grupp svenska brandmän har klättrat upp på taket på en brandbil och vinkar ner mot vägen. Några av dem har hissat upp sig tio meter i en stege.

De är inte ensamma. På andra håll längs E4 står privatpersoner och vinkar och viftar med rödvita flaggor.

Hjälpen har kommit. Karavanen med 44 polska brandbilar och 139 brandmän ska undsätta sina svenska kollegor som inte klarat att kämpa tillbaka de stora bränderna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Gävleborg, Dalarna, Uppsala och Kalmar län.

Dagen efter kommer tyskarna.

– Jag rös i hela kroppen. Det är nästan så att man vill gråta hur många det är som ställer upp, säger en kvinna till Expressen.

Brandbekämpning vid Älvdalens skjutfält.
Brandbekämpning vid Älvdalens skjutfält. Foto: Adam Wrafter
Annons

Totalt deltog omkring 500 brandmän från olika EU-länder i släckningsarbetet sommaren 2018. En del av hjälpen var luftburen, med helikoptrar och flygplan som på olika sätt lyckades trycka tillbaka lågorna.

Hur hade Polen, Danmark, Tyskland, Frankrike och de andra länderna gjort i dag?

Även här finns skäl till oro.

Solidaritet mellan medlemsländerna är en av grundtankarna i EU-fördragen, men coronakrisen har visat att viljan att hjälpa inte alltid är så stark när katastrofen knackar på.

I mars bad Italien om akut hjälp med medicinsk skyddsutrustning, men möttes av exportförbud och andra nekanden.

Och kanske ännu värre – nu anser många EU-länder att Sverige är Europas värsta coronaslagfält, en plats att undvika till varje pris. Vem skulle vilja skicka personal hit? Skulle de tyska, franska och norska brandmännens ens våga om de blev tillfrågade av sina chefer?

1/2

Skogsbranden i Kårböle.

Foto: Stefan Jerrevång/Aftonbladet/TT
2/2

Bilder på delar av området i Härjedalen som drabbades av den stora skogsbranden sommaren 2018.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Jakob Wennerman, chef för nationella insatser och civilskydd på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, säger att han förstår att sådana funderingar nu dyker upp.

Annons

– Vi har så klart också ställt oss den frågan, säger han.

Men hans besked är lugnande. Enligt honom finns det i nuläget inga tecken på att exempelvis italienska piloter och polska brandmän inte skulle skickas till Sverige i sommar om det skulle behövas.

– Vi har en nära dialog med EU-representanter i Bryssel om det här och de har varit väldigt tydliga med att det just nu inte finns några begränsningar i att genomföra sådana här insatser utifrån perspektivet covid-19.

Stefan de Vylder är framför allt känd som nationalekonom, men har de senaste åren intresserat sig för Sveriges krisberedskap.
Stefan de Vylder är framför allt känd som nationalekonom, men har de senaste åren intresserat sig för Sveriges krisberedskap. Foto: Pia Gadd

Så vad var det för likheter Stefan de Vylder såg mellan coronakrisen och skogsbränderna?

Enligt honom visar båda händelserna att något är ruttet med Sveriges sätt att möta katastrofer.

När politikerna de senaste månaderna bråkade om den uteblivna masstestningen i Sverige skyllde regeringen på regionerna, som i sin tur skyllde på regeringen. Samma sak var det under bränderna 2018, förklarar Stefan de Vylder.

Annons

– Det är så klart skillnad på stora skogsbränder och en pandemi. Men gemensamt är ju bristen på nationellt ansvar, exempelvis för beredskapslagren. Någon måste vara den som trycker på knappen.

Det var samma brist på krisberedskap då som nu.

Stefan de Vylder har under sitt researcharbete pratat med räddningstjänstpersonal och andra berörda personer. Den sammantagna bilden är att beredskapen för skogsbränder inte blivit mycket bättre trots svårigheten att hantera branden i Västmanland 2014 och de stora bränderna 2018, förklarar han.

– Jag är förvånad över att ingen hittills dragit paralleller mellan coronakrisen och sommaren 2018. Det var samma brist på krisberedskap då som nu.

Stefan de Vylder var nära att förlora sitt fritidshus i Kårböle för två år sedan.
Stefan de Vylder var nära att förlora sitt fritidshus i Kårböle för två år sedan. Foto: Pia Gadd

Men när SvD ringer de kommuner som drabbades hårt för två år sedan håller de inte med om den bilden. De menar att mycket har hänt sedan 2018.

En viktig förändring är de brandsläckningsflygplan och helikoptrar som MSB med hjälp av EU-pengar nu har placerat på olika strategiskt viktiga platser i landet, påpekar räddningscheferna.

Per Vikner, räddningschef vid Mälardalens Brand- och räddningsförbund, säger att coronakrisen visserligen skulle vara ”en försvårande omständighet” – bland annat eftersom det skulle vara knepigt att hålla avstånd till varandra – men att räddningstjänsten ändå har goda förutsättningar inför skogsbränder i sommar.

– Vi är betydligt mer på tå i dag. Vi är snabbare i startgroparna och bättre rustade. Vi kommer att kunna hantera det här trots corona.

Stefan de Vylder i Kårböle som drabbades hårt av bränderna 2018.

Foto: Pia Gadd

2018 rasade en av de värsta skogsbränderna i Kårböle i Hälsingland.

Foto: Mats Andersson/TT

Jeanette Hedberg på SKR säger att reglerna måste ändras så att inte brandmän ska säga upp sig under krisen.

Foto: Thomas Carlgren

Polen skickade 44 brandbilar till Sverige sommaren 2018, vilket var mer än något annat land.

Foto: Anna Hållams/TT

Brandbekämpning vid Älvdalens skjutfält.

Foto: Adam Wrafter

Skogsbranden i Kårböle.

Foto: Stefan Jerrevång/Aftonbladet/TT

Bilder på delar av området i Härjedalen som drabbades av den stora skogsbranden sommaren 2018.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Stefan de Vylder är framför allt känd som nationalekonom, men har de senaste åren intresserat sig för Sveriges krisberedskap.

Foto: Pia Gadd

Stefan de Vylder var nära att förlora sitt fritidshus i Kårböle för två år sedan.

Foto: Pia Gadd