Annons

Facit efter murens fall: 1 000 km nya murar i Europa

Sex Berlinmurar. Sedan november 1989, då barriären mellan det gamla Öst- och Västeuropa äntligen revs till världens jubel, har EU-länderna rest över 1000 kilometer av nya murar omkring sig.

Under strecket
Publicerad

Efter Berlinmurens fall har bland annat muren mellan Bulgarien och Turkiet rests.

Foto: Thomas Kienzle/AP och Malin Hoelstad.Bild 1 av 1

Efter Berlinmurens fall har bland annat muren mellan Bulgarien och Turkiet rests.

Foto: Thomas Kienzle/AP och Malin Hoelstad.Bild 1 av 1
Efter Berlinmurens fall har bland annat muren mellan Bulgarien och Turkiet rests.
Efter Berlinmurens fall har bland annat muren mellan Bulgarien och Turkiet rests. Foto: Thomas Kienzle/AP och Malin Hoelstad.

BRYSSEL I Tyskland och runtom i Europa firar man denna helg att Berlinmuren varit raserad, borta och aldrig saknad i hela 29 år – ett år längre än den tid som den stod upprest och inte bara tudelade den gamla tyska huvudstaden utan också tjänade som en skräckinjagande sinnebild för järnridån genom Europa.

Berlinmuren restes i augusti 1961 och började rivas den 9 november 1989, lite mer än två år efter att Ronald Reagan talade inför en jublande folkmassa precis intill murens västsida, och yttrade sitt berömda krav: Riv denna mur!

Sedan dess har en amerikansk president vars främsta vallöfte var att bygga en oändligt mycket längre mur, mot Mexiko, tagit plats i Vita huset. Bygg muren! lydde budskapet på Donalds Trumps valaffischer, och europeiska ledare nästan tävlade om att hårdast ta avstånd från hans planer.

Annons
Annons

EU:s utrikeschef Federica Mogherini underströk att det ingår i den europeiska identiteten att vilja ”riva murar och bygga broar”, snarare än att resa nya hinder människor emellan.

Men sedan Berlinmurens fall 1989 har tio av EU:s 28 medlemsländer uppfört nya gränsmurar med en sammantagen längd på över 1 000 kilometer, eller mer än hela sex Berlinmurar. Det slår tankesmedjan Transnational Institute (TNI) och det spanska fredsforskningsinstitutet Delàs Centre of Studies for Peace, fast i en gemensam rapport.

Enligt rapporten Building Walls. Politics of fear and security in the European Union” om Fästning Europa – ett begrepp som användes av Nazityskland om de befästningar som skulle hålla fienden borta från det europeiska fastlandet, men som idag används för att kritisera att EU-länderna till varje pris vill hålla migranter borta – finns det idag hela 15 murar runtom i unionen.

Utöver de fysiska murarna och taggtrådsstängslen finns också maritima murar med EU-finansierade båtpatruller som ska stänga sjövägen till EU från Nordafrika, och ”virtuella” murar av sofistikerad övervakningsteknik som ska upptäcka migranter innan de når fram till gränsen.

Författarna till rapporten skriver att Europas egen historia visar att murar som lösning på politiska eller sociala frågor innebär en oacceptabel, negativ påverkan på mänskliga fri- och rättigheter.

”Till syvende och sist kommer de (murarna) att skada dem som bygger dem, eftersom de skapar en fästning som ingen vill leva i. Istället för att bygga murar borde vi investera i att stoppa de krig och den fattigdom som ligger bakom migration”, skriver en av författarna, forskaren Nick Buxton.

På gränsen mellan Bulgarien och Turkiet står idag en 260 kilometer lång, skinande taggtrådsmur, komplett med hundratals patrullerande poliser och militärpoliser från hela Europa, under överseende från EU:s gränsbevakningsorgan Frontex. Bland dem också svenska poliser.

Serbien och Ungern har byggt höga stängsel omkring sig för att stoppa migranter, och kring de spanska enklaverna i Nordafrika, Ceuta och Melilla löper sedan många år sex meter höga murar i betong och taggtråd, dubbla och med mellanliggande remsor av ingenmansland – inte alls olikt Berlinmuren.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons