Annons

Fack och näringsliv ger finansministern sitt stöd

Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom på LO.
Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom på LO. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Både LO och Svenskt Näringsliv ger finansminister Magdalena Andersson stöd i tanken att skrota överskottsmålet. Men Svenskt Näringsliv tycker regeringen bör vänta, medan LO anser att staten istället bör låna mer pengar med en gång.

Under strecket
Publicerad

Finansminister Magdalena Andersson (S) avslöjade för SvD nyligen att Socialdemokraterna vill slopa det så kallade överskottsmålet och ersätta det med ett balansmål för att kunna investera mer i Sveriges framtid. Så här långt är det bara V och MP som också vill se ett balansmål. Övriga partier är kritiska och vill behålla det nuvarande målet.

Debatten om huruvida ett överskottsmål eller ett balansmål vore bäst pågår också utanför riksdagshuset och Rosenbad.

En stor tumme upp för ett slopad överskottsmål kommer från Norra Bantorget.

LO-ekonomen Åsa Järliden Bergström menar att den svenska statsskulden har minskat mer än politikerna förutsåg när de för några år sedan beslutade att minska överskottsmålet från 1 till 0,33 procent av BNP.

– Man räknade fel. Våra offentliga finanser har blivit mycket bättre än vad vi trodde, säger hon.

Åsa-Pia Järliden Bergström anser att politikerna inte bara borde skrota överskottsmålet utan dessutom införa ett tredje mål – som mäter den sammanlagda skulden i offentlig sektor.

Järliden Bergströms förslag är att den sammanlagda skulden i offentlig sektor ska få vara maximalt 35 procent av BNP. Det skulle innebära att regeringen kan låna mer, och låta ekonomin gå med underskott.

Annons
Annons

– Det är en demografisk puckel som vi kommer ha de närmaste femton åren och då är det rimligt att man finansierar den puckeln genom att låta budgetens gå med ett litet underskott, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

Ett av skälen till varför Sverige införde överskottsmålet i slutet av 90-talet var att ha mer pengar att spendera när den stora grupp svenskar som föddes på 40-talet gick i pension. Det har de flesta nu gjort vilket betyder att en lägre andel av befolkningen nu arbetar och betalar skatt för att försörja en åldrande befolkning.

Även Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, gillar idén på ett balansmål snarare än ett överskottsmål. Men han anser att det vore fel att ändra målet redan nu, eftersom det nyligen infördes.

– Om man helt plötsligt, så här snabbt, vill väcka frågan om förändring utan att något dramatiskt har hänt i ekonomin så skapar det en osäkerhet kring målet, säger Frycklund.

Han pekar på att överskottsmålet gäller över en konjunkturcykel, vilket innebär att regeringen under vissa år kan låna pengar för att till exempel stötta en vikande ekonomi.

– Även med ett överskottsmål så har du möjlighet att låta budgeten gå med underskott i en konjunktursvacka, säger Jonas Frycklund.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons