Efter reklamen visas:
del2 topp.mp4

”Gardell bryr sig ändå bara om snabba cash”

Ludvikas dom över Christer Gardell är hård. När ortens arbetsgivare styckas för att bli en del av ett japanskt företag tas det emot med öppna armar. Att vara kvar anses av många vara ännu värre. Huvudpersonen själv hade däremot gärna sett en annan lösning.

Uppdaterad
Publicerad

Det tar bara några minuter att köra genom Ludvika. Längs väg 50 passerar vi det orangea stadshuset, en simhall men också djupa skogar och den spegelblanka Väsman.

I utkanten av orten tornar tegelbyggnader upp sig. Den stora röda ABB-skylten syns på kilometers avstånd. Under den breder 200 000 kvadratmeter verkstadsgolv ut sig.

– Innan höga chefer varit här tänker de – vad fan är Ludvika? Vad är det för håla?

Christer Fridlund tar en klunk av det svarta kaffet, lägger armarna i kors på andra sidan fikabordet och fortsätter:

– Men vi slåss för Ludvika. Jag kan svära på att den kunskapen som finns här, den är unik. Ingen annanstans i världen kan man tillverka det vi gör.

Kollegorna runt bordet nickar.

De är alla förtroendevalda för fackklubbarna inom ABB Power Grids: IF Metall, Unionen och Ledarna. Det är inte alltid de drar jämnt. Men den här gången är de överens.

Ingenting är heller som vanligt i den lilla bruksorten i södra Dalarna.

I Ludvika skrivs just nu svensk industrihistoria.

Christer Fridlund och Håkan Anestedt, företrädare för Ledarna respektive IF Metall på ABB Power Grids.
Christer Fridlund och Håkan Anestedt, företrädare för Ledarna respektive IF Metall på ABB Power Grids. Foto: Emma-Sofia Olsson

ABB:s storägare, med Christer Gardells fond Cevian Capital och Wallenbergfamiljens Investor i spetsen, har beslutat att sälja affärsområdet Power Grids. Det berör 2 800 anställda i Ludvika och 900 i Västerås. Den svenska divisionen tillverkar jättelika transformatorer som säljs över hela världen.

Annons

För Cevian Capital är det bingo. Christer Gardell har länge fört ett ordkrig mot företagsledningen i frågan. När styrelsen, inklusive Wallenberg, och dåvarande vd:n Ulrich Spiesshofer i oktober 2016 tog beslutet att behålla Power Grids kunde Christer Gardell inte hålla tillbaka sin ilska.

”Här har vi ett fundamentalt problem i bolaget. Då krävs det stora förändringar. Men i stället föreslår man bara ’more of the same.’ Det är naivt”, dundrade Christer Gardell i SvD i oktober 2016.

Christer Gardell har länge velat knoppa av affärsområdet Power Grids.
Christer Gardell har länge velat knoppa av affärsområdet Power Grids. Foto: Carl Bredberg

Ett knappt år senare tog Christer Gardells parhäst i Cevian, Lars Förberg, plats i ABB:s styrelse. Tolv månader senare stod det klart att Gardell hade fått sin vilja igenom – ABB styckas.

Tidigt på morgonen den 17 december 2018 skickades pressmeddelandet ut om att kraftnätsdivisionen skulle säljas till japanska Hitachi. En affär som blir verklighet nu i sommar (den 1 juli) när Hitachi formellt tar över 80 procent av ägandet i ABB Power Grids.

Annons

Affären handlar om enorma belopp – totalt 100 miljarder kronor. Konstruktionen är sådan att det mesta går tillbaka till aktieägarna. I ett första skede, i sommar, betalar Hitachi cirka 70 miljarder kronor till ABB. Enligt ett pressmeddelande från bolaget kommer pengarna överföras till aktieägarna genom aktieåterköp eller liknande åtgärder.

I nästa fas, om tre år, betalar det japanska bolaget ytterligare cirka 30 miljarder.

 

Efter reklamen visas:
Skont att bli av med Gardell_1.mp4

Oväntad glädje över affären

Ingen av de förtroendevalda runt fikabordet har träffat Christer Gardell. Men avknoppningen som han så länge drivit, kommer påverka deras tillvaro i grunden det kommande året.

Yvonne Norgren, klubbordförande i Unionen, berättar när SvD träffar henne i slutet av maj att hon längtar till ”dagen D”, som de kallar det här på Power Grids.

Man skulle kunna tro att facket sörjer att bolaget inte längre kommer tillhöra ABB. Men paradoxalt nog är reaktionen den motsatta.

– Vi räknar dagarna till den 1 juli, säger hon.

Yvonne Norgren från Unionen tillsammans med representanter från de andra fackklubbarna.
Yvonne Norgren från Unionen tillsammans med representanter från de andra fackklubbarna. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons

Tanken var att ställa till med stor fest. Japanerna var inbjudna till Ludvika. Kontrakt skulle skrivas på, och champagnekorkar skulle flyga i luften.

Nu blir det inte så. Coronapandemin har lagt festandet på is. Det hindrar inte Håkan Anestedt, vice klubbordförande i IF Metall, från att jubla över ägarskiftet.

För även om kraftnäten nu rycks loss från företaget där man funnits i ett sekel, är försäljningen av Power Grids något de förtroendevalda gillar. Motsatsen anses nämligen av många värre – att vara kvar i det ABB där Gardell och hans fond är tongivande ägare.

Det finns hopp om förändring. Att få in en ny anda i den organisation som de upplever varit alltför toppstyrd från huvudkontoret i Zürich.

– Vänta lite, här ska du få se, säger Håkan Anestedt och börjar rota i fickan efter mobiltelefonen.

Han håller upp en suddig bild på sig själv, iklädd en röd Liverpool-tröja från slutet av 70-talet. Över hela bröstkorgen står det ”Hitachi” i lysande vitt.

– Jag tänkte ha på mig fotbollströjan i dag när ni kom hit, men min sambo lyckades stoppa mig, säger Håkan Anestedt och skrattar.

Annons

 

Efter reklamen visas:
Utan Power Grids – inget Ludvikal.mp4

Hoppet lever i Ludvika

Rockmusiken dånar inne i plåtverkstaden. På en stor metallplatta lutad mot väggen har någon sprejat en glad smiley. Det är lunchtid och ovanligt tomt på folk. Här arbetar annars 90 personer med att tillverka världens största transformatorlådor.

För att förstå hur Ludvika har blivit världsledande inom sitt område måste vi backa bandet.

Grunden till Power Grids lades redan år 1900, när Elektriska Aktiebolaget Magnet bildades i Ludvika. Då levererades utrustning till kraftverk, gruvor och industrier. 1916 köptes bolaget av dåvarande Asea. Efter den affären fick bruksorten Ludvika axla ansvaret för kraftöverföring – som transformatorer och högspänningsbrytare.

Det ABB vi känner i dag är den tidigare vd:n Percy Barneviks skapelse. 1988 drev han igenom fusionen mellan Asea och schweiziska Brown Boveri. Därmed föddes ABB med fabrikerna i Västerås och Ludvika som viktiga nav i koncernen.

Den eran är nu över.

Bruksorten Ludvika, där ABB är största arbetsgivare.
Bruksorten Ludvika, där ABB är största arbetsgivare. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons

Men Allan Jansson är optimistisk inför framtiden.

– Jag tycker faktiskt det ska bli skönt att slippa Christer Gardell. Jag litar mer på Hitachi än på honom. Det har funnits en oro att Gardell ville sälja till kineserna. Då tror jag de hade flyttat verksamheten till Kina ganska omgående. Det hade varit katastrof, säger Allan Jansson.

Christer Gardell bryr sig ändå bara om snabba cash.

Många anställda har arbetat i fabriken i Ludvika i decennier. ABB är inte bara Dalarnas största industri utan även landskapets största privata arbetsgivare.

En anställd som arbetar på lindningen, där innanmätet till transformatorerna isoleras, gör tummen upp som svar på frågan om vad han tycker om att Hitachi tar över.

– Jag tror att det är positivt. Nu satsas det förhoppningsvis mer pengar i företaget, och på de anställda. Christer Gardell bryr sig ändå bara om snabba cash, säger han.

Fackligt förtroendevalda riktar svidande kritik mot Christer Gardell.
Fackligt förtroendevalda riktar svidande kritik mot Christer Gardell. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons

Han får medhåll från Håkan Anestedt, som är hård i sin dom mot Christer Gardell.

– Han har väl gett girigheten ett ansikte här i Sverige, säger han.

Allan Jansson fyller i:

– Sedan Christer Gardell kom in i ABB har det blivit mer fokus på aktieägarnas plånböcker och aktieägarvärdet. Det känns som allt handlar om avkastning. Vi på affärsområdet Power Grids genererar en stabil avkastning på runt 7–8 procent. Men det räcker tydligen inte.

För perioden 2015–2020 var målsättningen för ABB-koncernen att öka sin lönsamhet mätt i operativ rörelsemarginal till mellan 11–16 procent.

Christer Gardell säger att han förstår att osäkerheten skapar oro bland de anställda, efter att ha fått ta del av den svidande kritiken.

Samtidigt slår han ifrån sig invändningen att de finansiella kraven har skruvats upp orimligt högt.

”ABB har verkligen inte lidit av för höga krav på värdeskapande”, skriver han i ett mejl.

När beskedet om försäljningen till Japan kom 2018 var det en mycket nöjd Christer Gardell som lät sig intervjuas. Han delade ut beröm i både SvD och Dagens Industri: ”All heder till styrelse och ledning i ABB”, sa Christer Gardell då och beskrev det hela som ett ”träffsäkert åtgärdsprogram”.

Annons

Nu låter det annorlunda.  

”Jag hade föredragit en avknoppning och börsnotering i Sverige av Power Grids-verksamheten med ett huvudkontor i Ludvika. Att göra Power Grids till en kärnverksamhet skulle, enligt min erfarenhet, leda till att Power Grids blev mer konkurrenskraftigt och därmed mer värdefullt,” skriver Gardell och distanserar sig därmed från styrelsens beslut.

“Beslutet att sälja Power Grids till Hitachi var inte mitt utan den dåvarande ledningens och styrelsens.”

Det uttalandet öppnar upp för en fråga. När Gardell hänvisar till ”dåvarande ledningens och styrelsens” beslut hänvisar han nämligen indirekt till sig själv.

Cevian Capital sitter i ABB:s styrelse sedan 2017, representerad av Lars Förberg. Fonden var alltså i högsta grad delaktig i styrelsens beslut att sälja till Hitachi för två år sedan.

Vad är egentligen Cevian Capitals ståndpunkt när det gäller Power Grids?

Är det den Lars Förberg har ställt sig bakom i styrelsen, dvs att sälja till japanska Hitachi?

Eller är det den som Christer Gardell förespråkar, det vill säga börsnotera Power Grids i Sverige?

Annons

Svaret från Gardell är inte helt lätt att tolka:

”Vi vill alltid genomföra åtgärder som gör bolagen så bra och värdefulla som möjligt. Det är alltid Cevians åsikt.”

Lars Förberg och Christer Gardell 2006.
Lars Förberg och Christer Gardell 2006. Foto: Björn Larsson Ask

Under det gånga året har det flaggats för nya omorganiseringar inom Power Grids. En del av tillverkningen har flyttats till Polen, en annan är på väg till Vietnam. Totalt berörs cirka 100 medarbetare.

Facket har kritiserat beslutet. De upplever att ABB har svikit dem. Enligt dem var överenskommelsen att Power Grids skulle säljas som en helhet. En paketlösning, där allt ingick.

Allan Jansson påpekar att metallklubben visserligen är positiv till de nya ägarnas intåg, men känner viss osäkerhet inför om Hitachi varit pådrivande i den pågående omorganiseringen.

Annons

Håkan Anestedt avslöjar också att den där tidigare nämnda oron nu har flyttat till andra delar av ABB.

– Allan och jag möter anställda i andra affärsområden som hade kunnat tänka sig att följa med över till Hitachi. Så länge Christer Gardell är kvar i bolag ser de en risk för att fler enheter, som inte lever upp till Cevians avkastningskrav, ska säljas ut, säger han.

Efter reklamen visas:
ABB

 
Ilskan mot Christer Gardell delas inte av alla. Det finns fackligt förtroendevalda som har en annan erfarenhet av Cevian Capital än metallklubben på ABB.

De har i stället mött en finansman som söker dialog – och som är beredd att ta kontakt.

 

Efter reklamen visas:
Det hemliga mötet med Ericssonfacket.mp4

Det oväntade samtalet från Gardell

– Hej, det här är Christer Gardell. Jag har en fond som förvaltar 130 miljarder. Vi är nya storägare i Ericsson. Vet du vem jag är?

Per Norlander glömmer inte telefonsamtalet den där majdagen 2017. Det var bara några veckor efter att Cevian Capital hade meddelat att man var nya storägare i Ericsson.

Nu hade han plötsligt Christer Gardell i andra ändan av luren. Och Cevian Capitals grundare var otålig.

Alla fördomar om rika finansmän infriades när jag såg mig omkring där i rummet.

Annons

Gardell undrade om Per Norlander, ordförande för Sveriges Ingenjörers fackklubb på Ericsson, skulle ha tid för ett möte om Ericsson. Helst samma dag.

Några timmar senare, efter en snabb tågresa till Stockholm, klev fackklubbens ordförande in i Christer Gardells hörnrum på huvudkontoret på Engelbrektsgatan i Stockholm.

– Alla fördomar om rika finansmän infriades när jag såg mig omkring där i rummet. Gardell framför mig och två av hans unga, lite stela medhjälpare vid sidan om, med exklusiva kostymer och för stora klockor på armarna, säger Per Norlander.

Hans första association där i dörröppningen var en filmklassiker – Pretty Woman, från 1990, med Richard Gere och Julia Roberts i huvudrollerna. I filmen spelar Richard Gere en cynisk bolagsstyckare som lägger ner fabriker och gör folk arbetslösa utan att blinka.

Men mötet mellan den fackliga företrädaren och finansmannen tog en oväntad vändning.

Den fackliga ilskan mot Christer Gardell delas inte av alla.
Den fackliga ilskan mot Christer Gardell delas inte av alla. Foto: Johan Jeppsson/TT
Annons

Per Norlander förstod ganska snabbt att det inte var någon ny styckningsplan som skulle presenteras den här gången.

– Gardell ville förstå Ericsson. Så enkelt var det. Jag märkte att det fanns en ärlig vilja att ta reda på fakta. Gardell frågade om teknikutvecklingen och hur vi från fackligt håll såg på läget i stort i bolaget, säger Per Norlander.

Han tog kontakt med oss och han var beredd att lyssna. 

Ganska snart kom diskussionen in på det kritiserade affärsområdet Managed Service, där Ericsson på uppdrag går in och driver mobilnät åt enskilda operatörer.

– Jag berättade hur vi från ingenjörshåll såg på det här affärsområdet och hur viktigt vi tyckte att det var för ett framtida Ericsson. Mitt intryck var nog att han lyssnade. Och jag kan bara konstatera att än så länge har ingen försäljning skett sedan Gardell blivit storägare i Ericsson.

Vad är din bild av honom?

– Jag är ambivalent, men jag känner ändå en viss respekt. Han tog kontakt med oss och han var beredd att lyssna. Sedan kan man tycka vad man vill om hans försäljning av AB Volvo. Den kanske inte var så snygg i alla delar.

Annons

Han syftar på affären då Gardell och Cevian sålde sin stora ägarpost i lastvagnstillverkaren Volvo till Geely 2018. Därmed blev en kinesisk fordonsjätte kapitalmässigt största ägare i bolaget. Något som stack i ögonen på många.

Per Norlander fortsätter:

– Risken för att Gardell ska sälja sina Ericssonaktier till kineserna finns där. Men jag är tveksam. Det skulle riskera att förstöra företaget.

 

Efter reklamen visas:
Slutet på en era.mp4

Slutet på en era

Tillbaka till fikarummet på ABB Power Grids i Ludvika. De gula skyddshjälmarna och neongröna västarna har tagits av. På väggen sitter en stor affisch, prydd av foton och handskrivna texter. ”Power Grids Hall of Fame” lyder rubriken.

– Det är små hyllningar till tidigare medarbetare och chefer, förklarar Håkan Anestedt.

Håkan Anestedt, under ”Power Grids Hall of Fame”.
Håkan Anestedt, under ”Power Grids Hall of Fame”. Foto: Emma-Sofia Olsson

Några mil söderut, på gamla Aseas huvudkontor i Västerås, finns en annan ”Hall of Fame”. Betydligt mer traditionell. Där hänger porträtt i olja över tidigare ordföranden och vd:ar på ABB. Flera ansikten tillhör Wallenbergsfären. Fackföreträdarna poängterar att allt ansvar inte ligger hos Gardell, utan att fler har varit med och drivit förändringen, inte minst huvudägaren Wallenberg.

Det är inte bara i ABB–land det finns starka åsikter om Christer Gardell. Han river även upp känslor runt Stureplan. Men det finns tungviktare i finans-Sverige som tar honom i försvar.

Det här är del tre i serien Gardells miljarder. Läs alla delar:

I. ”Piraten” intar ny mark – mitt i Wallenbergland

II. Dolda upplägget: Här finns miljardärens pengar

IV. Finanstopparnas dom: ”Han kan leverera”

Christer Fridlund och Håkan Anestedt, företrädare för Ledarna respektive IF Metall på ABB Power Grids.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Christer Gardell har länge velat knoppa av affärsområdet Power Grids.

Foto: Carl Bredberg

Yvonne Norgren från Unionen tillsammans med representanter från de andra fackklubbarna.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Bruksorten Ludvika, där ABB är största arbetsgivare.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Fackligt förtroendevalda riktar svidande kritik mot Christer Gardell.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Lars Förberg och Christer Gardell 2006.

Foto: Björn Larsson Ask

Den fackliga ilskan mot Christer Gardell delas inte av alla.

Foto: Johan Jeppsson/TT

Håkan Anestedt, under ”Power Grids Hall of Fame”.

Foto: Emma-Sofia Olsson