Annons

Emma Frans:Äldre verkar vara sämst på källkritik

Den som inte håller sig till sanningen har obegränsade möjligheter formulera sig på ett sätt som väcker uppmärksamhet. Stämmer det att falska nyheter sprids snabbare än korrekta?

Uppdaterad
Publicerad
En studie i USA visade att de över 65 år delade nästan sju gånger så många falska artiklar som personerna i den yngsta ålderskategorin.
En studie i USA visade att de över 65 år delade nästan sju gånger så många falska artiklar som personerna i den yngsta ålderskategorin. Foto: Leah Nash/IBL

”Nuförtiden är alla dagar första april” – citatet är taget från min bok Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams och syftar på hur viktigt det är att alltid ha sina kritiska glasögon på. I dag har de flesta människor tillgång till en digital plattform och felaktigheter kan spridas snabbt och brett med hjälp av sociala medier.

Det sägs att falska nyheter sprids snabbare än sanna, stämmer det och i så fall i vilken utsträckning?

För att svara på den frågan behöver vi först ringa in vad vi menar med ”falska nyheter”. Ofta definieras begreppet som fabricerad information som presenteras som om det vore nyheter. Få studier har undersökt hur vanligt fenomenet är. Den forskning som finns ger ganska blygsamma uppskattningar, men har också stora brister¹.

Annons

Det är dock tydligt att sociala medier ofta fungerar som en plattform för att sprida falska nyheter². Det finns också studier som visar att vi är mer benägna att dela vidare falska nyheter än sanna.

I efterdyningarna av bombdåden vid Boston maraton noterade medieforskaren Soroush Vosoughi, vid MIT Media Lab, att det florerade många rykten och felaktiga uppgifter i sociala medier. Han beslöt sig för att undersöka hur falska nyheter sprids på plattformar som Twitter.

Det pratas mycket om källkritik i skolorna, men tyvärr når dessa insatser inte dem som verkar vara sämst i klassen när det gäller att dela falska nyheter – nämligen äldre personer.

Forskningen resulterade bland annat i en studie som publicerades i tidskriften Science 2018. I studien analyserades ungefär 126 000 påståenden som sammanlagt delats på Twitter flera miljoner gånger. Påståendena faktakollades och definierades som falska eller sanna. Så kallade botar, det vill säga Twitterkonton som inte drivs av personer utan av automatiska program, exkluderades från analyserna.

Resultaten visade bland annat att de falska nyheterna hade 70 procent högre sannolikhet att retweetas – delas vidare av – än sanna berättelser. Studien visade också att det tar sanna berättelser sex gånger längre tid att nå 1 500 personer än vad det tar falska historier att nå lika många människor. Forskarna kunde se att de fabricerade inläggen hade mer överraskande innehåll och föreslog att detta skulle kunna vara en anledning till att de delades mer flitigt.

En annan studie, som publicerades tidigare i år, undersökte hur ofta falska artiklar spreds på Facebook under presidentkampanjerna i USA 2016. Här noterade forskarna att de flesta Facebook-användare som deltog i studien inte delade några falska nyheter överhuvudtaget.

Studien visade dock och att äldre personer, över 65 år, delade nästan sju gånger så många falska artiklar som personerna i den yngsta ålderskategorin.

Facebook-reklam i engelska Manchester sommaren 2018. Felaktigheter kan spridas snabbt med hjälp av sociala medier. Det finns forskning som ger belägg åt att falska påståenden sprids snabbare och bredare på Twitter jämfört med sanna.
Facebook-reklam i engelska Manchester sommaren 2018. Felaktigheter kan spridas snabbt med hjälp av sociala medier. Det finns forskning som ger belägg åt att falska påståenden sprids snabbare och bredare på Twitter jämfört med sanna. Foto: Joel Goodman/IBL

Slutsats

Det finns forskning som ger belägg åt att falska påståenden sprids snabbare och bredare på Twitter jämfört med sanna. Den som inte känner att det är nödvändigt att hålla sig till sanningen har obegränsade möjligheter att formulera sig på ett sätt som väcker vår uppmärksamhet, och kanske är det förklaringen till att falska nyheter så lätt blir virala.

I dag pratas det mycket om källkritik i skolorna, men tyvärr når dessa insatser inte dem som verkar vara sämst i klassen när det gäller att dela falska nyheter – nämligen äldre personer.

Annons
Annons

En studie i USA visade att de över 65 år delade nästan sju gånger så många falska artiklar som personerna i den yngsta ålderskategorin.

Foto: Leah Nash/IBL Bild 1 av 2

Facebook-reklam i engelska Manchester sommaren 2018. Felaktigheter kan spridas snabbt med hjälp av sociala medier. Det finns forskning som ger belägg åt att falska påståenden sprids snabbare och bredare på Twitter jämfört med sanna.

Foto: Joel Goodman/IBL Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons