Annons

Familj? Barn? Få av oss gör medvetna val i livet

”Din svärdotter kanske längtar bort från krav, ansvar och frustration?”, undrar Idagsidans psykolog. Men vad ska då en farmor göra när hon tycker sig märka att barnbarnen, sonen och svärdottern inte mår bra?

Under strecket
Publicerad
Fortsätt läsa…

FRÅGA: Min son lever tillsammans med tjej och de har två små barn tillsammans. Jag oroar mig mycket för dem.

Svärdottern är väldigt stressad och vill helst inte vara hemma. Jag tror hon är ute på krogen varje helg och dricker vin 6-7 dagar/veckan. Jag överdriver inte. Är hon hemma så är hon frånvarande. Säger någon något till henne om hennes beteende så blir hon riktigt förbannad.

Jag tänker att hon flyr från något. Jag har sagt någonting någon gång, men jag vill inte lägga mig i. Samtidigt oroar jag mig och vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det hela.

Innan barnen kom var det slut mellan dem vid flera tillfällen. Min son är initiativlös, trött och alltför snäll. Ibland tänker jag att han har en depression.

Jag har en god relationen till familjen, men har väldigt svårt att släppa det här. Det är som att det har blivit "normalt" för familjen att ha det såhär.

Kan du hjälpa mig hur jag ska förhålla mig?

SVAR: Tack för din fråga. Så bra att du tänker på dina barnbarn och hur de har det. Den situation du beskriver låter ledsam för alla inblandade.

Annons
Annons

Din svärdotter känner kanske missnöje och frustration över sin situation med två småbarn och allt det innebär av ofrihet, krav och ansvar. Hon kanske längtar bort och iväg från allt det där. Då blir vinet, utelivet och att vara borta från hemmet ett sätt att hitta egna öar av frihet och eget liv, långt borta från småbarnsvärlden.

Det är förstås lätt att döma och tänka att ”det kunde hon väl funderat på innan hon fick barnen”. Men så enkelt är det förstås inte för någon av oss.

Få av oss gör medvetna val i livet kring det som vid första anblicken verkar så självklart. Många av oss tänker att det är väl klart att man ska bilda familj med barn och bostad och allt vad det faktiskt innebär. Få av oss funderar över om vi vill ha det där livet med krav och ansvar. Alla andra lever så... och vi tror lätt att andras val passar även oss.

Så är det dock inte och det blir vi ofta sent varse.

När familjen väl är ett faktum kan man uppleva att man är som tagen på sängen och att man egentligen inte alls trivs.

Skavkänslan kommer och vi har då olika strategier för att försöka bli av med den. Vissa av oss dränker oss i arbete för att slippa känna, andra dricker alkohol som ska lätta upp känslan av instängdhet, vissa blir nedstämda och åter andra får vredesutbrott i ren frustration. Ingen av dessa strategier fungerar för att komma tillrätta med den egentliga problematiken.

Du beskriver din son som snäll och nedstämd. Han har kanske svårt att hävda sig och sina synpunkter, behov och tankar gentemot sin sambo? Hon kanske styr med sitt humör, det vill säga genom att bli arg?

Annons
Annons

Barnen känner säkert av det som pågår i familjen; mamma som är frustrerad och stressad, frånvarande både fysiskt och mentalt och pappa som är trött och undvikande.

Det låter som att familjen behöver stöd och avlastning. Oavsett hur du känner och vad du tycker om svärdotterns livsstil är det nog bäst att du inte lyfter fram det.

Hur kan du bäst hjälpa familjen? Att prata genom att beskriva beteenden som du inte tycker om, faller sällan i god jord. Det brukar istället trigga försvarsbeteenden som till exempel ilska.

Om du pratar med dem; kan du då inta en mer undrande och hjälpsam attityd och inte ifrågasätta? Detta genom att på ett ickedömande vis beskriva det du ser och känner av som ett uttryck för trötta och stressade föräldrar?

Har du provat att prata själv med din son och beskriva din konkreta oro – även då utan att döma eller vara negativ gentemot svärdottern?

Fråga honom vad han och familjen behöver. Kanske kan han prata med dig om hur det verkligen är, om han känner att du finns där utan att döma.

Kan du erbjuda dig att ta hand om barnen lite mer eller bor ni på olika orter? Kan avlastning med barnen göra att de får det lite bättre? Vad kan du annars tänka på som skulle hjälpa dem alla?

Om du kan hitta en förstående och kärleksfull attityd inom dig själv kan du säkert hjälpa dem på precis det sätt de behöver.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons