Annons

”Färre borde plugga på universitet”

För att motverka utbildningsinflationen behöver man minska antagningen till svenska universitet och högskolor, skriver debattören.
För att motverka utbildningsinflationen behöver man minska antagningen till svenska universitet och högskolor, skriver debattören. Foto: TT, pressbild

En stor del av den högre utbildningen är ett slöseri med skattepengar ur ett samhällsperspektiv. Det skriver John Norell, Fria moderata studentförbundet.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | HÖGRE STUDIER

Den 10 december kommer antagningsbeskeden för vårterminens kurser och utbildningar vid svenska universitet och högskolor. 230 000 personer inväntar svar, vilket är 5 procent mer än förra året. Att så många vill plugga vidare är förståeligt eftersom högre utbildning för individen leder till bättre anställningar och högre lön. I Sverige är effekten av ett ytterligare år av utbildning på framtida lön uppskattad till i snitt 4–5 procent.

Det finns olika teorier om varför utbildning leder till högre lön. Den vanligaste är att utbildning gör människor mer produktiva tack vare större humankapital. Men utbildning fyller också en annan funktion, nämligen att signalera redan existerande humankapital. Många arbetsgivare bryr sig om att sökande har en examen, inte för att kurserna är nödvändiga eller användbara för att utföra arbetsuppgifterna utan för att det signalerar att personen kan bli en värdefull resurs för arbetsgivaren. Många kvaliteter som är viktiga för arbetsgivare – exempelvis flit och arbetsmoral – är nämligen svåra att observera utifrån testresultat eller intervjuer.

Annons
Annons

I dagsläget vet vi inte hur mycket av den tid som studenter lägger på utbildning som faktiskt går till att lära sig användbara färdigheter och hur mycket som egentligen bara handlar om att utföra krävande uppgifter för att signalera sin duglighet. Enligt professor Bryan Caplan kan det vara så lite som en femtedel av löneökningen som reflekterar produktivitet. Poängen är att de flesta faktiskt lär sig jobbet på jobbet, och inte på universitetet. Studier kan absolut vara uppskattat i sig, men en viktig pusselbit till varför människor är villiga att spendera tid och pengar på högre utbildning handlar om vi innerst inne vet att arbetsgivare tittar på våra examina för att avgöra om vi är värda att investera i.

Till den grad som högre utbildning handlar om signalering och inte om att lära sig användbara kunskaper är det viktiga inte hur mycket utbildning man har i absoluta termer utan hur mycket man pluggat i jämförelse med andra på arbetsmarknaden. Att öka utbildningsnivån med ett år för alla på arbetsmarknaden leder i så fall inte till någon löneökning generellt eftersom alla behåller sin plats i utbildningshierarkin. Det enda vi då åstadkommit är utbildningsinflation.

Antalet inskrivna på svenska universitet och högskolor har fördubblats sedan 1990-talet, vilket följt med en trend av ökande andel överutbildade på arbetsmarknaden. Hela 66 procent av nyexaminerade från högskoleutbildning är överutbildade vid sitt första jobb efter studierna. Eftersom arbetsgivare använder examina för att sålla bland ansökningar har denna utbildningsinflation lett till att många arbetsgivare i dag kräver långt mycket mer utbildning än vad som faktiskt behövs för att utföra arbetet de anställer för.

Annons
Annons

När staten subventionerar högre utbildning driver det studenterna till att skaffa mer utbildning än vad de annars hade gjort. Universitetsstudier är inte bara en ineffektiv användning av skattepengar utan också tid eftersom studenterna hade kunnat tillbringa den tiden på arbetsmarknaden där de kunnat öka sin produktivitet och samtidigt tjäna pengar.

Det är rimligt att tro att graden av ren signalering skiljer sig mellan olika utbildningar, möjligen lär sig ingenjörs- och läkarstudenter i högre grad färdigheter som de kommer ha användning för i sina framtida arbeten jämfört med studenter inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen. Detta är något som reflekteras i statistiken över hur många som får relevant arbete efter sina studier. Antagningen bör därför justeras för hur arbetsmarknaden ser ut, och minskas inom områden där studenter efter utbildning inte får jobb som är relevanta för deras utbildning.

Att införa avgifter skulle åtminstone delvis kunna lösa problemen med utbildningsinflationen. Ett större fokus för politiken kring högre utbildning bör vara yrkesutbildningar och att överlåta åt marknadslösningar att ta fäste. Det existerar redan i dag privata aktörer – exempelvis inom programmering – som tillhandahåller kurser specifikt utformade för att ge färdigheter eftertraktade på arbetsmarknaden. När människor betalar själva finns incitamenten för den som tillhandahåller tjänsten att hålla en hög kvalitet på sin produkt.

Alla behöver inte en akademisk utbildning, men när fler skaffar en sådan tvingar det andra att läsa än mer för att utmärka sig på arbetsmarknaden. För att motverka utbildningsinflationen behöver man minska antagningen till svenska universitet och högskolor.

John Norell
viceordförande, Fria moderata studentförbundet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons