Annons

Färre femteklassare känner lust att lära

Inte alltid roligt. 72 procent av femteklassarna instämmer i att skolarbetet gör dem nyfikna. År 2015 var andelen 78 procent. På motsvarande sätt har andelen femteklassare som tycker att skolarbetet är roligt minskat från 85 till 81 procent. Arkivbild.
Inte alltid roligt. 72 procent av femteklassarna instämmer i att skolarbetet gör dem nyfikna. År 2015 var andelen 78 procent. På motsvarande sätt har andelen femteklassare som tycker att skolarbetet är roligt minskat från 85 till 81 procent. Arkivbild. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Det har blivit vanligare att femteklassare saknar studiero på lektionerna. Det är också färre femteklassare som instämmer i att skolarbetet är roligt och intresseväckande, visar Skolinspektionens rikstäckande skolenkät.

Under strecket
Anna Lena Wallström / TT
Publicerad

Den stora enkäten, som totalt hela 278 000 elever i årskurs 5, årskurs 9 och år 2 i gymnasieskolan besvarat, visar att nio av tio tycker att de är trygga i skolan. Två av tre instämmer i att de har studiero på lektionerna.

– Majoriteten har alltså studiero, men den grupp som inte har studiero motsvarar bara i årskurs nio 30 000 elever, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

Hon konstaterar att enkäten bekräftar vad myndigheten ser i sin tillsyn: vissa skolor har uppenbara ordningsproblem. Enkäten pekar också på att problemet tycks sprida sig bland de yngre eleverna, femteklassarna.

– Det är svårt att hitta en förklaring, men man kan möjligtvis fundera på om personalrörligheten påverkar. Yngre elever är mer beroende av kontinuerliga kontakter med sina lärare, men det är lärarbrist med fler korttidsanställningar som följd, säger Helén Ängmo.

Jämfört med föregående enkät, från 2015, verkar skolan ha fått lite svårare att väcka femteklassarnas nyfikenhet och entusiasm.

– Det är tydligt att det finns ett samband mellan trygghet och lust att lära. Skolor med god studiero har också hög andel elever med lust att lära. Det visar hur viktigt det är att bygga en grund av trygghet och studiero, det är en bas, säger Helén Ängmo.

Sammantaget är förändringarna sedan 2015 års enkät ganska små, men går övervägande i negativ riktning.

– Det kan vara så att situationen har förvärrats på de skolor som redan haft en relativt hög andel otrygga elever. Det är en hypotes utifrån vad vi ser i tillsynen. Det ser bra ut i en majoritet av skolorna, men i en grupp skolor finns allvarliga problem, säger Helén Ängmo.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons