Annons

Lydia Wålsten:Farväl till kompetensen (igen)

Under strecket
Publicerad

Ledare | Kompetensutvisningar

Kompetensutvisningarna fortsätter. I går lämnade Farzad Ban Sverige. Han, en 28-årig tech-företagare, kom till Sverige från Iran som fjortonåring med sin familj. När föräldrarna fick avslag efter sex år av handläggning kunde de bli arbetskraftsinvandrare. Men Farzad var myndig och kunde inte stanna som anhörig. Han utvisades till Iran. Men det var inte säkert att återvända till. Han åkte till Malaysia.

Farzad hade startat ett tech-bolag i Sverige. Det drev han vidare i frånvaro. Han fick fast tjänst som IT-ansvarig på ett Stockholmsbaserat företag och sökte arbetstillstånd. Kom tillbaka till Sverige. Fick företaget att växa. Fick även sitt eget företag att växa, med kunder som riskkapitalbolaget EQT och Netflix. Kontor i centrala Stockholm, fyra anställda.

2017 börjar Kafka-processen. Han ansöker då om permanent uppehållstillstånd men får svaret att arbetsgivaren inte har den försäkring som behövs. Inte under hela perioden har företaget haft det, trots att Migrationsverket har godkänt arbetstillståndet och även förlängt det. ”Migrationsverket har slösat bort mitt liv”, säger han i en längre intervju med mig (läs den på SvD.se/ledare).

Annons
Annons

Företaget hade försäkring, men den täckte inte tjänstemän och han var företagets ende. Företaget rättar till misstaget och skickar in en komplettering. Sedan blir det tyst. Migrationsverket har tappat bort hans ärende. Farzad får själv jaga myndigheten och sin egen utvisning. I november, femton månader efter första brevet, får han beskedet.

Farzad Ban är inte ensam. På DN Debatt (5/12) skriver Centrum för Rättvisa som driver processer gentemot staten tillsammans med vd:n för industribolaget ABB om en ingenjör som just nu befinner sig i vad de beskriver som ”kompetenskarantän”. Med kompetenskarantän avses Migrationsverkets informella regel att inte behandla nya ansökningar förrän den sökande varit utomlands en viss tid. ”Sexmånadersregeln” kallas den internt. Migrationsverket saknar stöd för sitt agerande, menar CFR. ”Det har satts i system”, berättar juristen Johannes Forssberg.

Luciadomarna har nu ett år på nacken. De föll efter kritiken mot de utvisningar som kom att kallas kompetensutvisningarna, där mindre misstag från arbetsgivare resulterade i utvisningar. Migrationsverket hade gjort fel, nu skulle praxis ändras. En helhetsbedömning skulle göras i stället.

Den nu utvisade Farzad Ban kommer inte att hjälpas av detta. Företaget hade haft fel försäkring under hela perioden och ingen jurist råder honom att överklaga. Men varför godkände Migrationsverket arbetstillståndet, och förlängde det? Man undrar hur många andra i Sverige som arbetar för att bygga ett liv här, men som kommer få nej när Migrationsverket behagar.

Sverige straffar den som gör rätt för sig, och belönar andra. Nu måste sökljuset riktas mot myndigheten. En lösning kommer från Farzad Ban själv. Hans bolag arbetar ironiskt nog med att digitalisera visumhanteringen i många länder. Hans kund är EQT:s bolag VFS Global, som sköter id-, visum- och passansökningar i över 60 länder. Migrationsverket har till skillnad från andra länder inte digitaliserat sina system. Det gör processen rättsosäker.

Politiska krav på att myndigheten digitaliseras behöver ställas. Men även lagstiftningen behöver ändras. I dag har arbetskraftsinvandrare svagt rättsligt skydd och ingen generell rätt till juridiska ombud.

”Jag kommer hem igen till jul” heter en julsång. Vissa åker bort i stället. Tragiska livsöden – men även Sverige förlorar på myndighetsutövningen. Myndigheten ska förhindra att människor utnyttjas. Inte motarbeta svenska företag från att växa.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons