Annons

”Fel att elever kan hålla plats vid flera skolor”

Foto: Fredrik Sandberg/TT

En samordnad antagning till kommunala och fristående skolor skulle lösa flera problem som i nuläget urholkar förtroendet för systemet. Det skriver tre skolvalsforskare.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | SKOLVALET

Det fria skolvalet hanteras i dag av 290 kommuner och hundratals fristående huvudmän. Ofta sker detta utan någon som helst samordning över kommungränser eller mellan de kommunala och fristående huvudmännen.

Det mest uppenbara problemet med att kommunala och fristående huvudmän inte samordnar skolvalet är att barn kan bli tilldelade skolplats vid flera skolor samtidigt. Ofta uppdagas detta inte förrän i augusti när barnen i fråga helt enkelt inte dyker upp vid skolor där de blivit antagna. För dessa barns familjer kan det såklart vara bekvämt att hålla flera skolplatser under våren för att kunna senarelägga beslutet om var skolgången ska påbörjas.

Priset som samhället betalar för dessa enstaka familjers bekvämlighet är dock omfattande. Många barn nekats plats vid skolor de sökt som en direkt konsekvens av att andra barn håller flera skolplatser. Vidare försvåras planeringen avsevärt för många skolor eftersom de inte kan utgå från att barn som de antagit faktiskt dyker upp vid skolstart. Kommuner kan också, till en omfattande kostnad, tvingas öppna upp nya klasser eller ställa ut baracker, något som egentligen inte är motiverat utifrån det ”faktiska” elevunderlaget. När skolorna upptäcker att de står med tomma platser i augusti försöker de dessutom att fylla upp dessa genom att erbjuda dem till andra familjer som visat intresse. Detta leder till en omplaceringscirkus och i vissa kommuner stabiliseras inte skolklasserna förrän i november.

Annons
Annons

Avsaknaden av samordning har även mindre direkta men mer djupgående konsekvenser för skolvalet. Exempelvis är brist på samordning en bidragande faktor till att många kommuner inte längre kan garantera att närhetsprincipen upprätthålls på ett tillfredställande sätt. För många är skolvalet nu förknippat med en stor känsla av otrygghet – i alla fall bland de vårdnadshavare som inte varit förutseende nog att ställa sina barn i kö till en fristående skola eller som inte har möjlighet att köpa ett boende i närheten av sina önskade kommunala skolor. Detta leder till att förtroendet för systemet urholkas.

En samordnad antagning – där alla skolor är valbara i samma system och alla elever placeras samtidigt – skulle lösa dessa problem. Fler barn skulle kunna placeras vid sina mest föredragna skolor, skolor skulle kunna vara trygga i att de elever som placeras vid skolan också kommer börja där, och kommuner skulle kunna anpassa sina urvalskriterier så att de på ett rättssäkert och systematiskt sätt kan garantera att de flesta barn som önskar att bli placerade i en skola nära hemmet också blir det. Med ett digitaliserat och algoritmiskt skolval skulle skolplaceringarna dessutom kunna fastställas redan ett par veckor efter att skolvalet stängt.

Notera här att vi endast talar om samordnad ansökan och antagning, inte gemensamma antagningsregler. Samordning i antagningsprocessen innebär att det finns fastställda datum för antagning, insamling av vårdnadshavares önskemål om skola, et cetera samt att det praktiska arbetet med att placera elever vid skolor koordineras. Alla huvudmän har, i ett sådant system, fortsatt kontroll över sitt regelverk och sina antagningsregler.

Annons
Annons

Givet alla fördelar med samordning kan man undra varför detta inte redan görs i dag. Till stor del kan detta förklaras med att gällande lagar och förordningar försvårar samordning mellan fristående och kommunala huvudmän. Det finns två tydliga hinder.

Det första och mest kritiska hindret är något så trivialt som att fristående huvudmän – till skillnad från kommuner – inte har rätt att digitalt via folkbokföringen bekräfta vilka personer som är barns vårdnadshavare. De måste i stället förlita sig på uppgifter från personer som registrerar barn i deras köer. Förutom alla rättssäkerhetsproblem som detta innebär så leder det också till att kommuner och fristående huvudmän kan ha olika uppfattning om vem eller vilka som är barnens faktiska vårdnadshavare. Därmed kommer de också att ha olika syn på vem eller vilka som har rätt föra dessa barns talan i samband med skolvalet. Detta gör det i princip omöjligt att skapa en gemensam plattform för ett samordnat skolval. Detta bör omedelbart åtgärdas och det görs enkelt genom en smärre ändring i förordningen som reglerar Statens personadressregister (SPAR).

Det andra hindret handlar om vilka elever som fristående skolor behöver erbjuda plats. De flesta fristående skolor använder i dag kötid (anmälningsdatum) som sitt primära urvalskriterium. När de ska anta elever skickar de fristående skolorna ut erbjudanden om skolplats till de familjer som anmält sitt intresse i ordningen som anmälningarna kom in. Detta pågår tills skolan fyllt sina platser eller tills det inte finns några fler familjer som anmält intresse. I ett samordnat system skulle detta ske på ett lite annorlunda sätt. Där skulle vårdnadshavare till barn som ska börja skolan rangordna de kommunala och fristående skolor som de kan välja mellan i fallande ordning efter hur gärna de vill ha dem. En familj kan då exempelvis rangordna en kommunal skola först och sedan en fristående skola i andra hand. Om barnet får en plats vid den kommunala skolan men också har tillräckligt bra kötid för att erbjudas plats på den fristående skolan är det rimligt att den fristående skolan inte behöver erbjuda barnet en plats. Det är oklart om fristående skolor tillåts göra så i dag. Detta leder till att en samordnad antagning inte blir så effektiv som man den hade kunnat vara. Det bör alltså klargöras i skollagen att inga huvudmän behöver erbjuda plats till ett barn som redan har en placering på en mer föredragen skola.

Sammanfattningsvis ser vi ingen anledning till att inte samordna antagningsprocessen för kommunala och fristående skolor. En sådan samordning kräver dock att en del laghinder undanröjs.

Tommy Andersson
professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm
Dany Kessel
fil dr i nationalekonomi vid Södertörns högskola
Elisabet Olme
fil dr i nationalekonomi vid Göteborgs universitet
Samtliga undertecknare är skolvalsforskare och delägare i företaget Mitt skolval.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons