X
Annons
X

”Fel att göra bruk av narkotika tillåtet”

Ett avskaffande av konsumtionsförbudet mot narkotika vore oklokt. Det skulle beröva samhället viktiga instrument för att upptäcka och hejda enskilt missbruk. Och det skulle i praktiken uppmuntra narkotikaanvändning, skriver Bengt Westerberg och Sven-Olov Carlsson.

Publicerad
Avkriminalisering och legalisering leder ofrånkomligen till ökad tillgänglighet och konsumtion, skriver debattörerna. På bilden benzopreparat som beslagtagits av Tullverket.
Avkriminalisering och legalisering leder ofrånkomligen till ökad tillgänglighet och konsumtion, skriver debattörerna. På bilden benzopreparat som beslagtagits av Tullverket. Foto: Leif R Jansson/TT

DEBATT | NARKOTIKAPOLITIK

I den svenska narkotikadebatten hörs allt fler röster för att avskaffa det så kallade konsumtionsförbudet mot narkotika. Det föreslås att det ska bli straffritt att röka cannabis, snorta kokain, tugga benzo med mera.

Konsumtionsförbudet tillkom år 1988, sedan Högsta domstolen år 1983 förklarat att själva konsumtionen av narkotika inte omfattades av det straffbara innehavet. År 1993 infördes dessutom fängelse i straffskalan. Det gjordes inte i syfte att i praktiken utfärda fängelsestraff för eget bruk, utan för att ge polisen befogenhet att använda bland annar urintest för att styrka olovligt bruk.

Konsumtionsförbudet innebär att det enligt narkotikastrafflagen är straffbart att olovligen bruka narkotika. Olovligt bruk, ofta betecknat som missbruk, är sådant som inte är medicinskt motiverat. Lovligt bruk förutsätter att läkare har utfärdat recept, till exempel för morfin vid svåra smärttillstånd.

Annons
X

Konsumtionsförbudet och möjligheten till urinprov gör att polisen kan ingripa mot personer som är uppenbart narkotikapåverkade. Den vanligaste påföljden för olovligt bruk är böter. Ingen sitter i fängelse för att endast olovligen ha brukat narkotika. Men det viktigaste motivet för tidig upptäckt är inte böterna utan att få möjlighet till sociala och medicinska insatser.

Redan på 1960-talet, när forskare började göra systematiska studier över olika rapporteringskällor för missbruk, visade det sig att det var polisen som upptäckte flest missbrukare. Polisens rättsliga befogenheter skapar dessutom möjligheter att ingripa på platser och i samlingar där erfarenheten visar att både handel och missbruk av narkotika förekommer regelbundet. Det gäller allt från musikfestivaler som gått över styr till öppna drogscener.

Vi menar att ett avskaffande av konsumtionsförbudet vore oklokt. Det skulle beröva samhället dessa viktiga instrument för att upptäcka och hejda enskilt missbruk. Det skulle försvåra möjligheten att upptäcka, spåra och rapportera missbruk när och där det sker. Och det skulle i praktiken uppmuntra narkotikaanvändning.

Det anförs ibland att problemen har minskat i länder som under senare år har utvecklat en mer tillåtande narkotikapolitik med avkriminalisering eller legalisering av exempelvis cannabis. Men avkriminalisering och legalisering leder ofrånkomligen till ökad tillgänglighet och konsumtion. Det är också vad som har skett i länder som Nederländerna, Portugal och delstater i USA där en sådan politik förs.

I Portugal har de som använt cannabis under den senaste månaden i åldersgruppen 15–64 år ökat från 2,4 procent 2001 till 4,3 procent 2016/2017. I Sverige är motsvarande andel 1,4 procent. Enligt den senaste alleuropeiska skolundersökningen ESPAD är det betydligt fler 15–16-åriga portugiser som använder cannabis i dag än före avkriminaliseringen. Andelen var 8 procent 2015 jämfört med 5 procent 1999. I Sverige har andelen varit 2 procent under hela perioden.

I vissa länder är vårdstatistiken särskilt uppseendeväckande när det gäller andelen cannabisrökare inom narkomanvården. Det gäller till exempel Nederländerna där den uppgår till hela 47 procent.

I Colorado har antalet döda i trafiken där trafikanten som orsakade olyckan hade marijuana i blodet ökat från 37 under 2006 till 147 under 2016.

Forskning visar tydligt på hälsorisker och andra negativa konsekvenser vid användning av cannabis, såsom ökad risk för psykoser och schizofreni. Därtill kommer cannabisrelaterade olyckor, dödsfall i trafiken och arbetslivet samt ökade kostnader för sjukvård. I delstater i USA som har legaliserat cannabis har det i vissa sektorer orsakat problem med rekrytering av arbetskraft då många inte klarar ett drogtest.

Tidigare dokumentation av de negativa konsekvenserna av cannabisanvändning har under senare år förstärkts efter två omfattande genomgångar av forskningen. Den ena har gjorts av Världshälsoorganisationen, WHO, ”The health and social effects of nonmedical cannabis use”, och den andra av den amerikanska vetenskapsakademien, National Academies of Sciences, Engineering and Medicine, ”The health effects of cannabis and cannabinoids. The current state of evidence and recommendations for research”.

Även om viss kriminalitet som har varit förenad med bruk och eget innehav har minskat efter avkriminalisering har annan brottslighet ökat. Den illegala marknaden med odling och handel med cannabis lever dessutom vidare. Kostnaderna för polisens och myndigheternas kontrollåtgärder har ökat. Förhoppningarna att legaliseringen skulle hejda den organiserade narkotikabrottsligheten har grusats. I till exempel Colorado, USA, är beslagen av illegalt odlad cannabis större i dag än före legaliseringen. Man kan också jämföra med de illegala marknaderna för tobak och alkohol som är gigantiska trots att dessa produkter i de flesta länder är legala.

I vissa debattinlägg i Sverige har på ett diffust sätt antytts att konsumtionsförbudet skulle kunna vara en orsak till de höga dödstalen bland narkotikamissbrukare. Det är osannolikt att det finns något sådant samband. I själva verket är dödstalen i hög grad relaterade till legal förskrivning av opioidläkemedel inom sjukvården och till olaglig införsel. För att minska dem behövs en kombination av många insatser, såsom begränsningar i den legala användningen, skärpta åtgärder mot olaglig införsel och distribution av Naloxon, ett motgift mot överdoser.

Nuvarande lagstiftning gör det möjligt för polisen att tidigt upptäcka och ingripa mot narkotikabruk, i första hand när det gäller ungdomar. Det är också lagens intention. I stället för att avkriminalisera eller legalisera narkotikamissbruk bör vi öka möjligheterna att ingripa ändamålsenligt mot det. För att öka motivationen för behandling och drogfrihet behöver påföljderna göras effektivare och där måste vård och behandling alltid vara huvudalternativet. Systemet bör syfta och motivera till drogfrihet. Det är en vinst inte bara för den enskilde utan för hela samhället. En straffrättslig påföljd står inte i motsättning till vård och behandling, rätt utformad kan den tvärtom vara ett stöd. Framförallt måste vård- och behandlingsresurserna förstärkas.

Våra barn och ungdomar ska ges de bästa tänkbara förutsättningarna för sin utveckling och stå i centrum för utformningen av narkotikapolitiken. Att göra det straffritt att röka cannabis, snorta kokain, tugga benzo med mera är definitivt att gå fel väg. Det skulle skicka fel signaler och uppmuntra narkotikaanvändning.

Bengt Westerberg
tidigare socialminister
Sven-Olov Carlsson
tidigare internationell president för World Federation Against Drugs

Bengt Westerberg och Sven-Olov Carlsson. Foto: SvD, privat
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Avkriminalisering och legalisering leder ofrånkomligen till ökad tillgänglighet och konsumtion, skriver debattörerna. På bilden benzopreparat som beslagtagits av Tullverket.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 2

Bengt Westerberg och Sven-Olov Carlsson.

Foto: SvD, privat Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X