Annons

”Fel att löneskatten gynnar högavlönade”

Skattereglerna för tjänstepensionen missgynnar 84 procent av löntagarna, men är gynnsamma för höginkomsttagare. En utredning av dagens orättvisa beskattning borde vara en prioriterad fråga för en socialdemokratiskt ledd regering, skriver Anders Johansson och Håkan Svärdman på fackförbundet Forena.

Under strecket
Publicerad

Anders Johansson och Håkan Svärdman.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 2 av 2

Anders Johansson och Håkan Svärdman.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 2 av 2
1/2

Anders Johansson och Håkan Svärdman.

Foto: Pressbilder
2/2
Foto: Henrik Montgomery/TT

DEBATT | TJÄNSTEPENSION

Dagens beskattning av tjänstepension vilar på en härva av svårbegripliga regler som missgynnar de flesta löntagare. Däremot gynnas staten, som förra året fick in drygt 90 miljarder kronor via skatt på tjänstepensionerna. I takt med att den allmänna pensionen sjunker spelar tjänstepensionen en allt mer avgörande roll för människors försörjning som pensionärer. Fackförbundet Forena, som i dag presenterar del två av det pensionspolitiska programmet Pensionsreform 2024, efterlyser därför en utredning om nya skatteregler för tjänstepensionen.

Hur våra tjänstepensioner beskattas har varierat historiskt. Den senaste förändringen gjordes i och med 1990 års skattereform där tanken var att skapa skatteneutralitet mellan löne- och pensionskostnader. Dittills hade tjänstepensionsavsättningar varit befriade från skatt, vilket gjorde det mer fördelaktigt att ta ut ersättning i form av framtida pension än i lön. Men för att nå neutralitet skulle alla förvärvsinkomster nu beläggas med arbetsgivaravgift eller en motsvarande skatt.

Annons
Annons

I och med att tjänstepensionsavsättningar inte var förmånsgrundande för de inkomstbaserade socialförsäkringarna (allmän pension, sjukpenning, föräldraförsäkring med flera) skulle arbetsgivaravgiften ersättas med motsvarande skatt. Resultatet blev den så kallade särskilda löneskatten som infördes 1991. En skatt som kan ifrågasättas utifrån flera perspektiv. För vem gynnas egentligen av de här skattereglerna?

Förutom staten är höginkomsttagare de som har mest att vinna på att tjänstepension beskattas med särskild löneskatt. Det är känt sedan länge att personer med en månadslön över intjänandetaket för allmän pension (43 200 kronor) skattemässigt subventioneras när det gäller avsättning till tjänstepension via så kallad löneväxling. Det vill säga när löntagaren avstår en viss del av lönen för att i stället få extra tjänstepensionsavsättningar. En sådan lösning blir billigare för arbetsgivaren och mer förmånlig för löntagaren än att betala ut motsvarande summa i lön, tack vare den särskilda löneskatten.

Men för alla som tjänar mindre än 43 200 kronor i månaden är löneväxling en förlustaffär. För den som inte når intjänandetaket till det allmänna pensionssystemet kommer avstående av lön nämligen påverka intjänandet till den allmänna pensionen negativt. Dessutom riskerar man samtidigt att försämra sina övriga socialförsäkringsförmåner, som också baseras på lön.

Här kan det vara värt att påminna om att medellönen i Sverige 2018 var 33 700 kronor i månaden. Alltså nästan 10 000 kronor mindre än vad som krävs för att löneväxla. Tittar vi på hur stor del av löntagarna i Sverige som tjänar 43 200 kronor eller mer landar vi på knappt 16 procent. I ett läge där de allmänna pensionerna faller och tjänstepensionen blir allt mer avgörande för att trygga pensionärernas ekonomi, har vi alltså skatteregler för tjänstepension som missgynnar 84 procent av löntagarna. Vem kan försvara det?

Annons
Annons

Med tanke på de sjunkande allmänna pensionerna är det också lätt att förstå att det är just medel- och låginkomsttagare som är i störst behov av att kunna stärka sina pensioner. Sedan avdragsrätten för privat pensionssparande avskaffades 2016 har dessutom efterfrågan på löneväxling ökat. Människor vill ta ansvar för sina framtida pensioner, men motarbetas av de nuvarande skattereglerna.

Forena vill att villkoren för beskattning av tjänstepension ska gynna alla, inte bara höginkomsttagare. Vårt pensionspolitiska program visar att det finns alternativ. En möjlig lösning är att slopa den särskilda löneskatten, och i stället beskatta tjänstepension som avser månadslöner under 43 200 kronor med arbetsgivaravgift. På så vis skulle tjänstepensionsavsättningarna bli pensionsgrundande för den allmänna pensionen. Det skulle ge högre sammanlagd pension för individen, samtidigt som pensionssystemet stärks finansiellt. Med en månadslön på 30 000 kronor höjs pensionen då med minst 800 kronor per månad. Skulle skatteomläggningen göras i kombination med Forenas tidigare förslag om att återställa den allmänna pensionsavgiften, från 17,21 till 18,5 procent, höjs pensionen med totalt 2 000 kronor per månad. Dessutom skulle villkoren för löneväxling bli likvärdiga, så att alla som vill kan ta eget ansvar för sin framtida pension.

Att slopa den särskilda löneskatten och ersätta den med dagens villkor för arbetsgivaravgift skulle dock öka arbetsgivarens kostnader och därmed riskera att sänka sysselsättningsnivån. Ska skatteomläggningen bli kostnadsneutral för arbetsgivare och anställda måste arbetsgivaravgiften sänkas från 31,42 till 31,09 procent. Trots en sådan sänkning blir statens intäkter från arbetsgivaravgiften oförändrad jämfört med i dag. Däremot skulle inkomstskatteintäkterna för stat, kommuner och regioner öka tack vare högre pensioner.

För en socialdemokratiskt ledd regering som vill stärka den svenska modellen och ”höja pensionen för vanligt folk”, borde en utredning av dagens orättvisa beskattning av tjänstepension vara en prioriterad fråga.

Anders Johansson
förbundsordförande Forena
Håkan Svärdman
samhällspolitisk chef Forena

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons