Annons

Fel, fel, fel – kunskapsmyter sprids över världens skolor

Foto: Alexander Olivera/TT

Metoderna sprids i och utanför skolan, trots avsaknad av stöd i forskningen. Här är några av de vanligaste inlärningsmyterna som forskaren Paul Kirschner och hans kollegor identifierat.

Under strecket
Publicerad

Sudoku – ger marginell spridningseffekt.

Foto: Steve Meddle/TT Bild 1 av 1

1 / 7

Hjärnan kan tränas med hjärngympa och spel

Sudoku – ger marginell spridningseffekt.
Sudoku – ger marginell spridningseffekt. Foto: Steve Meddle/TT

Många datorspel och appar lockar med att de ska träna hjärnan, skolor har infört ”hjärn-gym” för hjärnträning och även olika fysiska rörelser anses många gånger vara bra för hjärnan.

Ofta är det just arbetsminnets kapacitet eller hjärnans så kallade exekutiva funktioner, de som används för att analysera och fatta beslut, som man vill stärka. Det är bara det att metoderna sällan eller aldrig fungerar, visar de studier som har gjorts. Snarare så handlar det om att man blir bättre just på det man gör, men att det helt enkelt sällan eller aldrig finns några transfereringseffekter till andra områden. Löser du korsord, sudoku eller spelar datorspel, ja då blir du bra på just det, visar forskning. I vissa fall har man dock sett att arbetsminnets kapacitet har ökat när personer utfört vissa övningar, men fortfarande bara när det gäller att utföra liknande uppgifter, konstaterar forskarna.

Akademisk forskning inom området arbetsminnesträning pågår, i bland annat Sverige och Nederländerna. Den svenska KI-forskaren Torkel Klingberg har utvecklat ett datorprogram för att optimera arbetsminnet hos barn med inlärningssvårigheter. Även i Nederländerna har forskare tagit fram en serie datorövningar för att förbättra arbetsminnet.

Däremot, konstaterar Paul Kirschner och hans kollegor i boken ”Moderna myter om lärande och utbildning”, finns det några saker som man vet är hälsosamma för hjärnan: Använd den regelbundet, motionera och ät en balanserad kost.

Annons
Annons

Schack – bra fokusträning, men stärker inte ditt allmänna kognitiva tänkande.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

2 / 7

Schack gör elever bättre på logiskt tänkande

Schack – bra fokusträning, men stärker inte ditt allmänna kognitiva tänkande.
Schack – bra fokusträning, men stärker inte ditt allmänna kognitiva tänkande. Foto: Henrik Montgomery/TT

Samma sak gäller dessvärre för schack. Schack är inte effektivare än annan typ av hjärnträning. Tidigare har faktiskt några studier visat att, ja, ett regelbundet schackspelande kan öka elevers lärande och kognitiva förmåga. Men när senare metaanalyser har gjort av studierna och man har tagit hänsyn till hur bra undersökningsmetoderna varit, har det visat att samma sak gäller för schack som för andra spel: du blir bättre på schack, men blir inte starkare kognitivt även på andra områden. Det tycks alltså inte finnas några spridningseffekter.

Däremot kan schackspelandet i sig vara en bra träning i att var fokuserad och koncentrerad under en längre period.

Annons
Annons

Mellanstadieelever programmerar i Glömstaskolan i Huddinge.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

3 / 7

Barn som lär sig programmera blir bra på problemlösning

Mellanstadieelever programmerar i Glömstaskolan i Huddinge.
Mellanstadieelever programmerar i Glömstaskolan i Huddinge. Foto: Tomas Oneborg

Precis som när det handlar om spel och hjärnträning, har programmering ibland hävdats leda till en bättre kognitiv förmåga generellt, alltså att det skulle finnas starka transfereringseffekter från att lära sig programmera.

Den äldsta studien som visade att dem som lärde sig programmera också blev generellt bättre på problemlösning är från 1975 – men därefter har en rad studier visat att så inte är fallet, konstaterar Kirschner och hans två författarkollegor. En studie från 1990-talet visade att de som lärde sig programmera blev marginellt bättre på att tänka mer kreativt, men inte generellt bättre på problemlösning.

Andra studier har dock visat att elever, med rejält med stöd från en lärare som också tydligt kopplar matematik och problemlösning till programmeringen, blev bättre på problemlösning – men när läraren enbart lärde ut programmering, så hade det inte samma effekt.

Slutsatsen forskarna drar är att, nej, enbart att lära sig programmering gör inte att elever blir bättre på problemlösning inom andra områden.

Annons
Annons
Foto: Berit Roald/TT Bild 1 av 1

4 / 7

Vi lär oss medan vi sover

Foto: Berit Roald/TT

Alla elevers högsta önskan: lär dig i sömnen. En rad företag har också tjänat pengar på att ta fram produkter som ska bidra till det som fått namnet hypnopedi, att lära sig när man sover. Redan under andra världskriget utfördes experiment för att se om det funkade, man hoppades att agenter skulle lära sig specifika dialekter på olika språk snabbare. Rysk forskning lutade åt att det också fungerade, men de vetenskapliga metoderna var inte helt tillförlitliga – bland annat missade man att kontrollera i vilken utsträckning personerna faktiskt sov. Och i väst hittade man inga liknande resultat. Ändå har myten fått spridning, konstaterar forskarna.

Däremot har studier faktiskt visat att människor efter en operation kunnat minnas vad som sades runt dem när de var sövda – men frågan är om att vara sövd är detsamma som att sova.

Dessutom så finns det en mängd studier som visar på vikten av sömn efter inlärning.

Annons
Annons
Foto: Jack Mikrut/TT Bild 1 av 1

5 / 7

Vi (och bebisar) blir smartare av Mozart

Foto: Jack Mikrut/TT

1993 publicerades en artikel i den ansedda tidskriften Nature, där resultaten visade att en grupp universitetsstudenter efter att ha lyssnat till en pianosonat av Mozart under bara tio minuter, kunde lösa en serie spatiala tankenötter i ett IQ-test avsevärt mycket bättre än kontrollgruppen som lyssnat på ”vanlig avslappningsmusik”. Tolkningen av studien i media blev dock att Mozart temporärt kunde höja ens IQ med åtta till nio poäng. Det studien visade var dock bara att man noterat en förbättrad tankeförmåga hos gruppen omedelbart efter sonaten.

Fyndet blev känt och spritt som ”Mozarteffekten” och bland annat Disney har tjänat storkovan på cd-skivorna Baby Einstein, som skulle göra bebisarna intelligentare.

Forskare har dock i senare studier inte lyckats hitta någon Mozarteffekt och alltså inte kunnat befästa att Mozart skulle öka ens IQ, även om några forskare faktiskt har funnit en viss Mozarteffekt. Den stora frågan är dock om det verkligen har med Mozart att göra, eller om det handlar om att spela musik som vi gillar?

I en senare studie (denna tas inte tas upp av Kirschner) visade ett forskarteam att de såg samma effekt hos 10- och 11-åringar som lyssnade på brittiska popbandet Blur – men där de inte fann någon effekt när barnen lyssnade på Mozart. Forskarna bakom studien konstaterade att det som låg bakom effekten helt enkelt handlade om musikens påverkan på humöret hos den som lyssnade, vilket i sin tur ledde till en ökad problemlösningsförmåga just då.

Annons
Annons
Foto: Hossein Salmanzadeh/TT Bild 1 av 1

6 / 7

Klassens storlek påverkar inte kunskaperna

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Den nya zeeländska skolforskaren John Hattie slog efter en stor metastudie (studie som väger in många olika forskningsresultat) fast att klasstorleken inte har någon större påverkan på skolresultaten. Även Pisa-chefen Andreas Schleicher har konstaterat samma sak, efter att ha granskat resultaten från kunskapsmätningen Pisa.

Vissa studier visar dock att små klasser är bättre för skolresultaten eftersom eleverna kan fokusera bättre. Men det finns en sak som väger högre, enligt Hattie och Schleicher: lärarens kompetens. Och små klasser kräver fler lärare. Måste man då välja mellan bra lärare och liten klass, är det bättre att satsa på bra lärare, resonerar de.

Dessutom råder det lärarbrist i många länder, konstaterar forskarna bakom boken om utbildningsmyter, vilket gör att risken är hög att man börjar tumma på urvalskriterierna. Men författarna komplicerar bilden ytterligare: hur attraktivt är det att vara lärare med alltför stora klasser?

En annan studie visar att, allt annat lika så kommer större klasser att inverka negativt på elevernas resultat – och dessutom elevernas långsiktiga förmåga att samla mänskligt kapital.

Andra studier visar att små klasser är viktiga när barnen är yngre, men blir mindre viktiga senare. Men medan svensk forskning pekar på att elever från mindre klasser presterar bättre på kunskapsprov och i högre utsträckning går vidare till högre utbildning, har liknande forskning från Norge och Nederländerna inte visat på samma resultat.

Det är helt enkelt inte helt enkelt att slå fast hur stor betydelse klasstorleken har, slår författarna fast.

Annons
Annons
Foto: Janerik Henriksson/TT Bild 1 av 1

7 / 7

Vi kan multitaska utan försämrade resultat

Foto: Janerik Henriksson/TT

Multitasking kallar vi det när vi gör flera saker samtidigt som kräver tankeverksamhet. Vissa saker kan vi göra samtidigt, som att köra bil och prata med passagerarna samtidigt, i alla fall om vi kört så länge att vi automatiserat den kunskapen – vi kan göra det utan att det kräver så mycket tankeverksamhet. Men även i dessa fall blir vi sämre på det vi gör om det plötsligt blir mer krävande.

Men att skriva mejl och prata i telefonen samtidigt, när vi behöver tänka på två saker samtidigt, är i princip omöjligt. ”Det förefaller vara så att varje handling vi försöker utföra distraherar oss från den andra som vi försöker göra samtidigt, även om ingen av dem är avancerad”, skriver författarna och hänvisar till forskning som visar att samtidigt utförda handlingar leder till försämrad koncentration, längre inlärningstid och sämre resultat.

En studie visade att elever som läste och skrev sms samtidigt som de läste kortare texter, nästan dubbelt så mycket tid och gjorde dubbelt så många fel som de som istället utförde den ena uppgiften (läsa) efter den andra (sms).

Däremot visar faktiskt en studie från 2010 att fem av 200 deltagare i studien, kunde göra saker simultant utan att kvaliteten blev lidande. Sannolikt handlar det om att de kunde de snarare skifta mellan uppgifterna mycket snabbt, skriver författarna.

Annons
Annons
Annons
Annons