Annons

Victor Galaz:Fel om felen om Amazonas

Amazonas regn­skogar förmår binda mer än dubbelt så mycket som världens samlade årliga utsläpp av växthusgaser.
Amazonas regn­skogar förmår binda mer än dubbelt så mycket som världens samlade årliga utsläpp av växthusgaser. Foto: TT

Rapporteringen om Amazonas bränder har blottat en stor okunskap om de brasilianska regnskogarna, och mängden desinformation visar att krisen är lika mycket politisk som klimatrelaterad. I bästa fall kan det i förlängningen öppna våra ögon för vårt gemensamma ansvar.

Under strecket
Publicerad

Vi borde ha förstått att det skulle ske. Amazonas bränder är resultatet av en perfekt storm, ett destruktivt samspel mellan snabba förändringar i klimatet och regnskogen, och starka politiska och ekonomiska krafter både i och utanför Brasilien.

Det började med ifrågasättande av fakta. När den brasilianske forskaren Sidarta Ribeiro i juli i år skulle presentera en rapport om urholkningen av landets forskningsinstitutioner på ett stort vetenskapligt möte, klev flera militärer in i salen och började filma. ”Soldaterna kanske ville lära sig lite om forskning”, kommenterade Ribeiro skämtsamt tilltaget i tidskriften Nature. De som känner till Latinamerikas mörka historia under 70- och 80-talens militärdiktaturer förstår vad soldater som kliver in på universitetsområden i själva verket är menat att signalera. 

Spänningen mellan forskarvärlden och Brasiliens president Jair Bolsonaro har ökat märkbart sedan han tillträdde i januari i år, och särskilt gäller detta de institut som har till uppgift att studera Amazonas. När det ledande brasilianska rymdforskningsinstitutet INPE, som har övervakat landets regnskog med satelliter sedan 1970-talet, i mitten av juli i år rapporterade att deras satelliter visade på en accelererande avskogning i Amazonas kallade Bolsonaro dessa data för lögn. Inte långt senare avsattes institutets chef Ricardo Galvão. Nu diskuterar den brasilianska rege­ringen öppet möjligheten att i stället köpa in satellitdata från Planet, ett Silicon Valley-baserat företag med dotterbolag i Brasilien. 

Annons
Annons

Det här är bara ett av många exempel på de politiska krafter som har lagt grunden för de intensiva bränderna i Amazonas. Nu omsätts politisk retorik i kraftig handling. Urbefolkningars rättighet att leva och verka i delar av Amazonas regnskogar ifrågasattes redan under Bolsonaros presidentvalskampanj, och ledde redan då till ökad avverkning av Amazonas regnskog i vissa områden. I samband med detta ökade även attackerna mot federala naturvårdare med uppdrag att övervaka regnskogen. Myndigheter med mandat att övervaka illegal avverkning tappas på resurser, och närmar sig en “kollaps”, enligt ett öppet brev från statligt anställda redovisat i New York Times (”With Amazon on fire, environmental officials in open revolt against Bolsonaro” 28/8). Lagar med syfte att skydda urbefolkningens markrättigheter luckras nu också snabbt upp, senast av Brasiliens kongress som öppnar upp för storskaligt jordbruk i urbefolkningars reservat. 

De jordbrukare som den 10 till 11 augusti utlyste ”Brändernas dag”, som ett sätt att visa presidenten att de ”vill jobba”, visste mycket väl att de var en del av ett större politiskt skifte i landet med det uttryckliga målet att exploatera världens största regnskog.  

Biff, läder, soja, mineraler och andra naturresurser har – på bekostnad av regnskogen – mättat en växande global efterfrågan. 

Men ansvaret vilar också tungt på omvärlden. Handelskriget mellan USA och Kina har lett till att kineserna har ökat sin import av soja från Brasilien, en gröda som är välkänd för att driva på avskogningen. G7-ländernas plötsliga intresse under det senaste mötet i Biarritz för att försöka ”rädda Amazonas” ska ses i ljuset av samma länders ytterst svala intresse av att fasa ut de generösa olje- och kolsubventioner som bidrar till klimatkrisen. 

Annons
Annons

Amerikanska finansjättar som Blackrock och Vanguard har under det senaste decenniet kunnat hämta in avkastning på sitt ägande i företag som verkar i soja- och biffsektorn och som bidrar till avskogning. Internationella företag inom samma sektorer har under minst lika lång tid i det närmaste obemärkt kunna slussa miljardlån via skatteparadis som Caymanöarna. Biff, läder, soja, mineraler och andra naturresurser har – på bekostnad av regnskogen – mättat en växande global efterfrågan. 

Listan kan givetvis göras mycket längre. President Bolsonaro och hans politiska anhängare i Brasilien må vara de som driver Amazonas regnskogar bortom räddning, men det är många vars handlingar berett vägen för hans oöverträffade inflytande över planetens framtid. 

Nej, det stämmer inte att Amazonas producerar 20 procent av världens syre.

Amazonas bränder är lika mycket en politisk som en klimatrelaterad kris. Det är därför föga förvånande att information, missförstånd, anklagelser och ren desinformation översvämmat mediekanaler över hela världen de senaste veckorna. 

Nej, det stämmer inte att Amazonas producerar 20 procent av världens syre, siffran ligger snarare mellan 0 och 6 procent. Däremot spelar regnskogen en avgörande roll för nederbörden i hela Latinamerika. 

Nej, bränder i Amazonas är inte ovanliga historiskt sett. Och ja, det har funnits år när bränderna varit fler. Men det har varit år med extremtorka, till skillnad från i år. Och de pågående bränderna är tveklöst en effekt av den accelererande avskogningen under Bolsonaros presidenttid. 

Annons
Annons

Ja, det stämmer att avskogningstakten varit högre historiskt, och som värst under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Men uppgången under de senaste två åren och särskilt de senaste månaderna kommer efter över ett decennium av mycket hårt och framgångsrikt arbete att bromsa avskogningen från Brasilien med stöd från internationella organisationer, miljörörelsen och internationella företag. 

Ja, det stämmer att Amazonas tros vara en av många ”sovande jättar” i klimatsystemet, och som genom avskogning och klimatförändringar kan ”knuffas” över en tröskelpunkt oåterkalleligt, och bidra till accelererande klimatförändringar. Denna tröskelpunkt uppskattas ligga mellan 20–25 procent avskogning av Amazonas, under förutsättningen att världen klarar Parisavtalets tvågradersmål. Avskogningen idag uppskattas ligga på ungefär 17 procent. Amazonas regnskogar bidrar till att binda växthusgaser från atmosfären i storleksordningen 2 miljarder ton koldioxid årligen, samt härbärgerar cirka 25 miljarder ton kol i sitt unikt rika ekosystem. Det vill säga två till tre gånger så mycket som världens samlade årliga utsläpp av växthusgaser. 

Bränderna i Amazonas och dess möjliga återverkningar på jordsystemet belyser också likgiltighetens fåfänga. I en globaliserad värld kommer ingen undan. 

Samtliga siffror är forskningsbaserade uppskattningar, som alltid förknippade med osäkerheter. Med denna osäkerhet följer även försök att tona ned allvaret i situationen, senast från den amerikanska debattören Michael Shellenberger i Forbes under den spetsiga rubriken ”Why everything they say about the Amazon, including that it’s the ’lungs of the world,’ is wrong”. Artikeln var så hårt vinklad och innehöll så pass många faktafel att en av de forskare som citerades i artikeln såg sig nödgad att skriva ett offentligt svar. Men det hindrar inte att den får fortsatt spridning i sociala medier, även i Sverige. 

Annons
Annons

Amazonas största fiende just nu är inte högerpopulism. Det är likgiltig okunskap. 

Samtidigt fortgår andra skogsbränder i andra delar av världen. I Bolivia rapporterar landets medier att nästan 8 000 kvadratkilometer i Chiquitano regnskogen – en yta mer än dubbelt så stor som Gotland – brunnit upp på mindre än en vecka som resultatet av expanderande jordbruk i landet. Detta i ett land med en regering som lagstadgade ”moder jords rättigheter” år 2010. Skogar brinner också i Angola, Kongo, Zambia, Sydafrika. Antalet bränder ökar dessutom över tid i norra barrskogsbältet, en annan ”sovande jätte” av betydelse för jordens klimatstabilitet. Dessa skogar, menar forskare, riskerar nu att förlora sin förmåga att lagra koldioxid på grund av mänsklig påverkan och klimatförändringar.  

Bilder på São Paulos mörka röktäckta himmel i augusti 2019 kommer för många av oss för alltid tjäna som en illustration av människans sårbarhet i en värld där biosfären, planeten jordens tunna skikt som rymmer liv, trasas sönder. Bränderna i Amazonas och dess möjliga återverkningar på jordsystemet belyser också likgiltighetens fåfänga. I en globaliserad värld kommer ingen undan. 

Minns att avskogningen i Amazonas visat sig gå att bromsa tidigare.

Möjligtvis är det just det senare som är nyckeln till en hållbar framtid för Amazonas. Alltför mycket står på spel, för alltför många. Brasilianska statsobligationer sätts just nu i ”karantän” av ett fåtal finansaktörer. Internationella företag avslutar nu kontrakt med leverantörer av varor förknippade med avskogning. Nordiska pensionsfonder ser över möjligheterna att använda sitt ägarinflytande i industrier som verkar i Amazonas. Civilsamhälle och allmänhet skapar opinion inte bara i Brasilien utan över hela världen. Överträdelser av Amazonas urbefolknings rättigheter det senaste året uppmärksammas äntligen på allvar i internationella medier. 

Annons
Annons

Det kan tyckas vara alltför små ljuspunkter. Men minns då att avskogningen i Amazonas visat sig gå att bromsa tidigare. Den stora inbromsningen under början på 2000-talet krävde en unik kombination av internationellt stöd och inhemsk mobilisering. Det finns ingenting som säger att detta inte är möjligt igen.  

Som den legendariske nyss bortgångne ekologen Crawford Stanley (“Buzz”) Holling observerade – efter djup kris och kollaps följer förnyelse. Ur spillrorna, menar Holling, kan samhällen likt ekosystem hitta fundamentalt annorlunda, och önskvärda riktningar. Men bara genom att utveckla förmågan att omvandla kriser till möjligheter för positiv förändring. Amazonas bränder kanske är en just sådan möjlighet, för oss alla.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons