X
Annons
X

”Fel råd ges i ny rapport om barn med adhd”

En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten sprider en felaktig bild av adhd. Att lägga så stor vikt vid minskning av störande beteenden och så lite fokus på hur skolan kan stötta dessa barn ligger inte alls i linje med aktuell forskning, skriver 40 forskare, psykologer, pedagoger med flera som alla arbetar med individer med adhd.

Läs mer om Svenska skolan
Vi anser att Specialpedagogiska skolmyndighetens nya rapport riskerar att bidra till ökad stigmatisering av elever med adhd. Rapporten behöver skrivas om i samråd med experter, skriver artikelförfattarna.
Vi anser att Specialpedagogiska skolmyndighetens nya rapport riskerar att bidra till ökad stigmatisering av elever med adhd. Rapporten behöver skrivas om i samråd med experter, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | ADHD

Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) är en statlig myndighet som har till uppgift att tillhandahålla specialpedagogisk kunskap till skolor runt om i Sverige. På SPSM:s hemsida kan man läsa att verksamhetens mål är att se till att alla elever har möjlighet att ta till sig kunskap i skolan. SPSM lyfter fram vikten av att arbeta med anpassningar i skolan för att göra lärmiljöerna mer tillgängliga för alla elever, inklusive de med funktionsnedsättningar.

I skolan åtnjuter SPSM stort förtroende och är en instans man gärna hänvisar till det när det gäller rekommendationer kring elever som har behov av särskilt stöd. Det är därför glädjande att SPSM nyligen släppte rapporten "Insatser i skolan för elever med adhd". Behovet av bättre pedagogiskt bemötande av dessa elever är på sina ställen fortfarande mycket stort.

Rapporten lyfter förtjänstfullt fram att lösningar behöver hittas på flera nivåer (till exempel elevnivå, klassrumsnivå, skolnivå och på samhällsnivå). Det är bra att SPSM inbjuder till att lyfta blicken och inte bara tänka att lösningar ska hittas inom den enskilde eleven.

Annons
X

Resten av skriften för dock fram åsikter och tankar som får oss, som samtliga arbetar med elever med adhd på olika sätt, att reagera.

Vad gäller den bakgrund som ges till adhd så kan man läsa att "sociala trender som medikaliseringen av adhd kan förstärka bilden av att det handlar om ett biologiskt problem inom individen". Menar SPSM att synen på adhd som en biologiskt orsakad kognitiv funktionsnedsättning bara är en social trend just nu? Vi anser att det finns omfattande vetenskapligt stöd för att adhd bör ses som en kognitiv funktionsnedsättning med biologisk grund. Förstår man inte grunden till de svårigheter som adhd innebär så blir det svårt att stödja dessa barn på bästa sätt.

Huvuddelen av rapporten ägnas åt att föra fram rekommendationer av användandet av en metod kallad Positivt beteendestöd (PBS). I rapporten kan man läsa att PBS definieras som "beteendestöd i skolan som syftar till att minska beteenden som upplevs som störande och öka lärande, lämpligt socialt beteende och kommunikation". För enskilda elever beskrivs en modell med "rapportkort" som ska gå mellan hem och skola där elevens beteende ska utvärderas och bedömas kontinuerligt. Målet är beteendemodifiering. SPSM fokuserar på störande beteenden i klassrummet och man tipsar om hur läraren till exempel kan "sända iväg eleven en liten stund på ett neutralt ärende" eller "avleda spänningar med hjälp av humor". Som förebyggande åtgärd bör man enligt SPSM ha tydliga genomgångar av rådande regler.

Att lägga så stor vikt vid minskning av störande beteenden och så lite fokus på hur skolan kan stötta dessa barn genom att kompensera för deras kognitiva nedsättningar anser vi inte alls ligger i linje med aktuell forskning.

Adhd är inte en sjukdom. Inte heller ett tillstånd som vi kan "behandla bort." Adhd är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet, reglera sin energinivå, klara av att organisera och planera sin vardag och kunna hålla information i minnet. Att skräddarsydda anpassningar utifrån individuella svårigheter är nyckeln till framgångsrikt lärande och utveckling. Det man främst bör arbeta med i skolan är därför anpassningar utifrån de kognitiva funktionsnedsättningar som finns vid adhd. Detta kan till exempel innebära följande:

  • Anpassa lektionsupplägget till de specifika behov man ofta har vid adhd (till exempel korta genomgångar, bildstöd, tydlig och snabb återkoppling).
  • Anpassa miljön i klassrummet till känslighet för att bli störd av utifrånkommande stimuli, samt möblering som underlättar rörelse eller behov av avskärmning.
  • Arbeta med olika kognitiva hjälpmedel (till exempel tidhjälpmedel, checklistor, scheman som underlättar planering och organisation av olika uppgifter).

Det finns således en rad kända anpassningar som kan användas för att öka tillgängligheten för elever med adhd. En anledning till att SPSM har missat viktig aktuell forskning i sin rapport kan vara att de inte inkluderat ordet "intervention" i de sökord de använt utan de använder istället sökorden "inclusion" och "mainstreaming." Det verkar som att SPSM tänker sig att det viktigaste är fysisk inkludering i klassrummet då de exmpelvis skriver att kognitiv träning och neurofeedback har dålig effekt på grund av att dessa interventioner kräver att barnet lämnar klassrummet, vilket enligt SPSM är exkluderande.

Det är inte vår uppfattning att barn med adhd generellt känner sig exkluderade när de får ta del av vissa insatser utanför klassrummet. Tvärtom känner sig ofta dessa barn exkluderade i klassrummet på grund av att de har svårigheter att klara av de krav som ställs. Vi ställer oss positiva även till generella insatser i klassrummet, men det är ofta svårt för klassläraren att fullt ut tillgodose de behov som barn med olika funktionsnedsättningar har.

Såsom SPSM själva skriver i sin rapport upplever dessutom många lärare en avsaknad av vägledning som gör att de "använder generella insatser utan att ha analyserat elevens behov". Om SPSM själva tycker att ökad förståelse för enskilda barns svårigheter är viktigt så blir det än mer märkligt att rapporten innehåller så få konkreta tips på hur pedagoger kan arbeta med kompenserande pedagogik.

Vi anser att SPSM:s rapport riskerar att bidra till ökad stigmatisering av elever med adhd genom att så ensidigt peka på hur barn med adhd har ett beteende som är störande i klassrummet. SPSM:s huvuduppdrag bör vara att bedriva pedagogisk verksamhet av högsta kvalitet. Det underlag som inhämtats är dock mycket begränsat och verkar inte ha granskats av en tvärvetenskaplig grupp. Istället för att öka kunskapen om hur man bäst kan stötta dessa barn finns därför en risk att SPSM:s rapport bidrar till att det mycket viktiga arbetet med anpassningar av skolmiljön för elever med adhd kommer av sig. Vi anser att rapporten behöver skrivas om i samråd med de många experter på adhd-anpassningar i skolan som finns i Sverige.

Maria Bühler
leg psykolog/specialist i neuropsykologi
Lisa Thorell
docent i psykologi
Anna Backman
leg psykolog/doktorand
Christian Bergbom
leg psykolog
Steve Berggren
med dr, leg psykolog/specialist i neuropsykologi
Agneta Björck
verksamhetschef Östgöta Care
Lotta Borg Skoglund
med Dr/överläkare i psykiatri
Linda Brodén
förskollärare/resurspedagog
Linnéa Eklöf
leg arbetsterapeut
Anna Ekstedt
leg psykolog
Marie Enbäck
adhd-coach
Peik Gustafsson
docent/överläkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Linda Halldner Henriksson
med dr/specialistläkare i barn-och ungdomspsykiatri
Linda Hallberg
specialpedagog med inriktning npf
Agneta Hellström
grundare av adhd-center, vd Sinus AB
Tatja Hirvikoski
docent i psykologi
Ylva Holst
med dr/leg psykolog
Hannah Jakobsson
leg psykolog
Georgios Karpathakis Jaenson
författare och grundare av Underbara ADHD
Annica Kosner
leg psykolog/ST-psykolog i neuropsykologi
Hanna Kviman
leg psykolog
Taina Lehtonen
fil dr, leg psykolog/specialist i neuropsykologi
Anna Lekberg
leg psykolog
Svetlana Lindahl
leg psykolog
Caroline Lindqvist Barge
leg psykolog/ST-psykolog i neuropsykologi
Joanna Lundin
npf-pedagog
Sara Lundqvist
leg läkare/specialist i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande Sfbup
Berkeh Nasri
med dr/leg psykolog
AnnKatrin Noreliusson
npf-coach
Elisabet Reinholdz Andersson
leg psykolog/ST-psykolog i neuropsykologi
Anne Rimpler Lundell
leg psykolog/ST-psykolog i neuropsykologi
Elisabeth Rosén
specialpedagog
Björn Roslund
leg läkare/specialist i allmänpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri
Anki Sandberg
ordförande Attention
Jonas Seal
leg psykolog
Jessica Stigsdotter Axberg
författare, vd och grundare av MrsHyper
Babe Strömberg
leg psykolog
Anna-Stina Sundén
leg psykolog
Katarina A Sörngård
leg psykolog/specialist i neuropsykologi
Karin Torpadie
leg psykolog

Här finns rapporten.

Läs även

Annons
X
Annons
X

Vi anser att Specialpedagogiska skolmyndighetens nya rapport riskerar att bidra till ökad stigmatisering av elever med adhd. Rapporten behöver skrivas om i samråd med experter, skriver artikelförfattarna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X