Annons

”Utlysa klimatnödläge är fel väg att gå”

Aktivister blockerade den 25 april gator i Londons finansdistrikt med krav på att finansbranschen skulle utlysa klimatnödläge.
Aktivister blockerade den 25 april gator i Londons finansdistrikt med krav på att finansbranschen skulle utlysa klimatnödläge. Foto: Wiktor Szymanowicz/TT

Miljöorganisationer och klimatengagerade individer bör kräva konkreta utsläppsminskningar snarare än till intet förpliktigande utlysningar av klimatnödläge, skriver Mattias Goldmann och Mette Kahlin McVeigh från tankesmedjan Fores.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Mattias Goldmann och Mette Kahlin McVeigh.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

DEBATT | KLIMATPOLITIK

Juli månad var den varmaste någonsin, Grönlandsisen smälter rekordsnabbt och stora bränder rasar i Arktis. Tillgången på mat hotas, sjukdomar sprids till nya områden och själva våra livsbetingelser är under hot. Grundorsaken, de stigande koldioxidhalterna i atmosfären, fortsätter med oförminskad fart.

På många håll i världen finns nu en insikt om det akuta allvaret i klimatfrågan. Miljontals människor världen över har skolstrejkat för klimatet, stora företag ställer om till enbart förnybar energi och flera länder gör nu konkreta klimatsatsningar. Vissa länder och städer runt om i världen har också utlyst klimatnödläge, ”climate emergency” eller liknande.

I Sverige diskuterar nu bland annat Malmö, Göteborg, Stockholm och Helsingborg om de borde utlysa klimatnödläge, diskussioner som ofta startats av medborgarförslag. Detta efter att ett klimatnödläge förklarats på regional eller nationell nivå i 18 länder. 206 miljoner medborgare runt om i världen, varav 47 miljoner bor i Storbritannien, omfattas av områden där det nu utropats klimatnödläge. Flera organisationer menar därför att även Sverige som stat borde utlysa nationellt klimatnödläge. Fores tankesmedja har därför granskat effekterna av detta klimatnödläge där det införts. Det är snabbt gjort; de är noll och inga.

Annons
Annons

Innebär klimatnödläge någon praktisk skillnad? Nej. Storbritanniens nödläge infördes efter att en parlamentarisk motion från oppositionen bifallits; ett icke-bindande tillkännagivande. Det som skett inom klimatområdet i Storbritannien har varit helt fristående från utlysningen av klimatnödläge, såsom lagen som nyligen trädde i kraft om att minska utsläppen av växthusgaser till noll 2050. Kanadas regering utlyste också nyligen klimatnödläge, för att dagen efter (!) godkänna en massiv pipeline för ökad produktion av olja från tjärsand, med förvärrad klimatpåverkan som följd.

Har klimatnödläge lett till att klimathotet tas på större allvar? Nej. Kanadas exempel visar tydligt hur utlysningen på blott en dag blev en politisk ploj i stället för den starka politiken som klimatfrågan efterfrågar. Vi ser inte heller någon skillnad i klimatagerande mellan städer som utlyst nödläge och de som inte gjort det.

Har klimatnödläge definierats konkret? Nej. De som utlyst nödläge har genomgående gjort så utan att begreppet ens nödtorftigt juridiskt definierats. Det har inte heller utretts på något håll, och inte funnits med i de rekommendationer som det brittiska klimatpolitiska rådet ger regeringen och parlamentet.

Vi har svårt att se att utlysande av klimatnödläge i Sverige skulle få en väsentligt avvikande och mer positiv roll än i övriga världen, eftersom Sverige saknar en klar definition av vad ett klimatnödläge innebär. Många länders lagstiftning reglerar nödlägen med hjälp av undantagstillstånd eller liknande konstitutionella konstruktioner. Då kan regeringen eller statschefen utfärda tillfälliga lagar, med till exempel beslut om tvångsmedel, utegångsförbud, evakuering, avspärrningar, konfiskering av privat egendom, ransonering av el, mat och vatten, avlyssning, övervakning, med mera. Det definieras också hur länge nödläget gäller och hur det vid behov kan förlängas.

Annons
Annons

Mattias Goldmann och Mette Kahlin McVeigh.

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

För att ett klimatnödläge ska få reell betydelse bör det först i lag definieras vilka konkreta åtgärder och förändringar en sådan utlysning ska leda till, vilket troligen också kräver att regeringsformen ändras. Det är – och ska vara – en långdragen process, inte ett hugskott utan juridisk innebörd. Inget av partierna, ingen miljöorganisation och inga juridiska aktörer föreslog att klimatnödläge ska införas som begrepp när det klimatpolitiska ramverket behandlades, och det finns inte med bland det klimatpolitiska rådets rekommendationer. En viktig orsak är troligen att vi har bråttom i klimatfrågan: utsläppen måste ner snabbt.

Krutet i klimatfrågan bör läggas på konkreta utsläppsminskningar som leder till att Parisavtalets mål kan hållas. Här har Sverige som föregångsland en oerhört viktig roll – våra klimatmål är internationellt sett ambitiösa och det är tydligt uttalat att vi vill inspirera omvärlden till att minska sina utsläpp. Kommuner, företag, organisationer och individer är centrala spelare i detta, och mycket kan uppnås genom att systematiskt genomföra vad som redan sker på olika håll.

På nationell nivå är det hög tid för riksdag och regering att visa att de tar klimatpolitiska rådets rekommendationer på allvar. Rådet konstaterar att utvecklingen går alltför långsamt; med mindre än 1 procent per år vilket skulle behöva accelerera till 5–8 procent per år för att ligga i linje med målen. De ger 16 rekommendationer för hur politiken kan skärpas och förtydligas, med särskild fokus på inrikestransporter som i dag står för omkring en tredjedel av Sveriges utsläpp. Om inte rekommendationerna följs, kommer hela klimatlagen och utsläppsmålen att försvagas och ifrågasättas. Miljöorganisationer och klimatengagerade individer bör kräva konkreta utsläppsminskningar snarare än till intet förpliktigande utlysningar av klimatnödläge.

Tomma ord räddar inte våran jord, och tiden är förbi för signalpolitik. Nu behöver vi handling och en stark klimatpolitik full av åtgärder och verktyg – för vi har ett reellt och akut klimatnödläge.

Mattias Goldmann
vd, Fores tankesmedja
Mette Kahlin McVeigh
klimatprogramschef, Fores tankesmedja

Mattias Goldmann och Mette Kahlin McVeigh.
Mattias Goldmann och Mette Kahlin McVeigh. Foto: Pressbilder
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons