Annons

”Felet ligger i det samhälle vi har skapat”

Alla utbrända, alla hemmasittare, många av de med olika fysiska, psykiska och neuropsykiatriska diagnoser har ett viktigt budskap till oss: ”Den värld vi människor skapat är inte gjord för den mänskliga hjärnan.” Det skriver Ulrika Ernvik, socionom och legitimerad psykoterapeut.

Under strecket
Publicerad

Ulrika Ernvik.

Foto: Chad LoftisBild 1 av 1

Ulrika Ernvik.

Foto: Chad LoftisBild 1 av 1
Ulrika Ernvik.
Ulrika Ernvik. Foto: Chad Loftis

DEBATT | PSYKISK OHÄLSA

Den psykiska ohälsan ökar. Pengar satsas för insatser, och det är fantastiskt. Men som Kerstin Evelius, avgående nationell samordnare, påpekar i sin debattartikel, så räcker inte det. Det blir ett lappande och ett lagande, som inte håller i längden. Vi måste på allvar utforska varför den psykiska ohälsan ökar – och skapa något nytt.

Det är inte så att vi inte vet. Men vi vill inte veta. Psykisk ohälsa är en signal om att våra hjärnor inte mår bra. Hjärnforskningen har under de senaste åren gett oss alltmer kunskap om vad hjärnan behöver, och vi har därmed en tydlig instruktionsbok om vad vi behöver förändra i vårt samhälle för ökat psykiskt välmående.

Vad är det då hjärnforskningen visar? Stephen Porges visar med sin forskning kring det autonoma nervsystemet och det sociala engagemangssystemet, att människan behöver tillgång till en annan trygg människa att lugna sig hos, när hennes nervsystem blir överbelastat. Det är extremt viktigt för det lilla barnet, men också för äldre barn, tonåringar och vuxna. James Coan visar med sin teori om den sociala baslinjen samma sak: människan behöver ha relationer till människor hon känner sig trygg med, som hon kan återvända till för att uppleva att hon inte är ensam med att klara alla livets utmaningar. Vi har John Bowlbys forskning sedan femtio år tillbaka om människans behov av trygg anknytning, vilket i grunden betyder att det lilla barnet, framförallt upp till tre års ålder men även under resten av livet, har starkt behov av trygga vuxna för att bearbeta sina upplevelser, reglera sitt nervsystem, och få sina behov tillgodosedda.

Annons
Annons

Närhet till trygga människor hjälper våra hjärnor att bearbeta de intryck vi hela tiden bombarderas med, både inifrån och utifrån. Förutom närheten till trygga vuxna behöver våra hjärnor tid och utrymme att bearbeta, något som Daniel Siegel, amerikansk barnläkare och professor i psykiatri, sammanfattar enkelt och lättöverskådligt i sin bok ”Brainstorm”. Vi behöver tid

  • För ”time-in” – att iaktta och reflektera över det som händer inom oss.
  • Att sova.
  • Att fokusera på något utan avbrott.
  • Att varva ner och göra ingenting.
  • Att leka.
  • Att röra kroppen, gärna utomhus.
  • Tillsammans med andra.

Allt detta främjar psykisk hälsa. Men vi har skapat ett samhälle där många inte har, eller tar sig, tid för detta. Och det får konsekvenser. Våra hjärnor är ständigt i högvarv, i ett ständigt stresspåslag, där det inte behövs mycket för att hela systemet ska kollapsa. En del av oss tar oss tid att gå på yoga och göra mindfulnessövningar, vi joggar och går på gym, och det är bra. Men vi behöver förändra inte bara våra egna livsmönster, utan hela samhällets livsmönster. Vi behöver bygga upp ett hållbart samhälle, där det finns möjlighet för människor att bli och vara hållbara.

Vi behöver försäkra oss om att varje barn har närhet till vuxna de känner sig trygga med. Under deras första tre år behöver den trygga vuxna vara tillgänglig hela tiden. Det betyder att vi behöver måna om mindre barngrupper i förskolan, och större möjligheter för de föräldrar som vill vara hemma med sina barn att vara det. Även i skolmiljön behöver vi värna om mindre grupper, där barnen kan känna en tydlig tillhörighet till både vuxna och barn.

Annons
Annons

Vi behöver skapa förskole-, skol- och arbetsmiljöer, där intrycken begränsas och tempot saktas ner. Ljudnivåer behöver ses över. Det behöver finnas möjlighet för den som behöver att dra sig undan. Vi behöver öka medvetenheten om vad våra skärmar gör med oss, och hur vi kan begränsa vårt användande av dem. Skärmarna tar oss bort från den sociala kontakt som lugnar våra nervsystem, där ansiktsuttryck och röster är viktiga. Vi behöver minska sittandet. Mycket sittande kan upplevas stressande av hjärnan, eftersom det får hjärnan att uppleva att kroppen sitter fast. Vi behöver integrera rörelse och utetid i allt vi gör. Vi behöver ut i naturen, som har den mest helande inverkan på våra hjärnor. Som ett komplement till djupgående förändringar i vårt samhälles struktur, kan vi erbjuda stöd för att skapa trygga relationer, och kunskap om hur enskilda och familjer kan vårda sina hjärnor. I detta arbete behöver många olika yrkesgrupper hjälpas åt.

Alla utbrända, alla hemmasittare, många av de med olika fysiska, psykiska och neuropsykiatriska diagnoser har ett viktigt budskap till oss: ”Den värld vi människor skapat är inte gjord för den mänskliga hjärnan.” Det är inte de diagnosticerade det är fel på. Det är det samhälle vi skapat. Och alla vi som, än så länge, klarat oss hyfsat bra, vi har ett ansvar att göra något radikalt åt det – nu.

Ulrika Ernvik
socionom och legitimerad psykoterapeut med inriktning familjeterapi

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons