Annons

Fem bästa plånboksfrågorna: Tjänar jag på att löneväxla?

Amortera eller inte? Löneväxling, tjänar jag på det? Vad är det för skillnad på ISK och kapitalförsäkring? SvD:s privatekonomiska expert Annika Creutzer svarar på frågor och skriver krönikor om plånboksfrågor. Här har vi samlat några av de mest uppskattade texterna.

Under strecket
Publicerad

Du bör tänka dig för innan du skriver på för en löneväxling. Här är Annika Creutzers checklista.

Foto: IBLBild 1 av 1

1 / 5

Annika Creutzer, en av Sveriges främsta privatekonomiska experter, skriver varje vecka texter i SvD.

Här har vi samlat fem av hennes mest lästa och omtyckta artiklar från året som gått.

Har du en fråga om din ekonomi som du vill ha svar på? Mejla privatekonomi@svd.se. Ett urval av frågorna besvaras och publiceras. Självklart kan du vara anonym.

Checklista – då ska du tacka nej till löneväxling

Du bör tänka dig för innan du skriver på för en löneväxling. Här är Annika Creutzers checklista.
Du bör tänka dig för innan du skriver på för en löneväxling. Här är Annika Creutzers checklista. Foto: IBL

Fråga: Min arbetsgivare har erbjudit mig att byta en del av min lön mot pension men jag är tveksam.

Tjänar jag på att löneväxla?

Finns det några fällor?

Annika Creutzer: Löneväxling, eller löneavstående, innebär att du sänker din lön i dag för att få en bättre tjänstepension i framtiden. Det är en bra möjlighet för dig som vill spara till pension att få spara oskattad lön. När pensionen betalas ut är det inkomstskatt på pengarna, precis som på annan pension.

Men du bör tänka dig för innan du säger ja till en löneväxling. Här är mina tips.

1. Undersök hur den lägre lönen slår

Du bör vara medveten om att det är den nya, lägre lönen, som styr vad du får i en lång rad förmåner och ersättningar. Är den nya lönen lägre än cirka 42 000 kronor i månaden får du inte full inbetalning till den allmänna pensionen.

Är den lägre än cirka 38 000 kronor i månaden får du inte full föräldraförsäkring. Skulle du bli långvarigt sjuk eller arbetslös är det också den nya, lägre lönen som styr ersättningen från till exempel a-kassa, egen inkomstförsäkring, sjukersättningar (från Försäkringskassan och enligt kollektivavtal) och egen sjuklöneförsäkring.

Mitt råd är att bara löneväxla om den nya lönen är minst 42 000 kronor i månaden.

Får du inte full avsättning enligt din gamla lön anser jag att du inte bör löneväxla.

2. Säkra full pension på gamla lönen

Kollektivavtalen har höga inbetalningar till tjänstepensioner på den delen av lönen som är över cirka 39 000 kronor i månaden. Se till att du först får full inbetalning enligt din gamla lön. Det du avstår igenom löneväxling ska vara en extra tjänstepension. Får du inte full avsättning enligt din gamla lön anser jag att du inte bör löneväxla.

Exempel: Du har 50 000 kronor i lön och löneväxlar till 42 000 kronor. På skillnaden, 8 000 kronor betalar arbetsgivaren in 2 400 kronor i tjänstepension enligt avtalet. Dessa pengar ska du absolut inte avstå ifrån.

I många kollektivavtal, särskilt för anställda födda fram till slutet av 70-talet, kan det handla om ännu större belopp. Det gäller om tjänstepensionen är förmånsbestämd, den bestäms som en viss procent av lönen mot slutet av arbetslivet, därför är det särskilt viktigt att arbetsgivaren rapporterar in den högre lönen som du har före löneväxling.

3. Gör löneväxlingen tidsbestämd

Om du löneväxlar bör du se till att du och arbetsgivaren kommer överens om hur länge det ska gälla. Du ska alltså ha en möjlighet att gå tillbaka till din gamla lön. Se också till att avtalet är skriftligt.

4. Kräv löneförhöjningar enligt gamla lönen

När det är dags för löneförhöjningar ska eventuella procentökningar beräknas på din lön före löneväxling. Har du 50 000 kronor före löneväxling och påslaget är 2 procent ska du ha 1 000 kronor i högre lön.

5. Placera rätt

Har du kollektivavtal finns bra och billiga alternativ som valts ut efter en noggrann prövning. En del arbetsgivare har andra alternativ som de valt ut, ofta på inrådan av en försäkringsförmedlare. De brukar vara dyrare och det finns ingen anledning att välja dem om du kan välja de kollektivavtalade alternativen.

6. Låt inte arbetsgivaren tjäna på löneväxlingen

Arbetsgivare brukar gilla löneväxling för de betalar bara en särskild löneskatt på pengarna och den är lägre än den vanliga arbetsgivaravgiften. Skillnaden är knappt 6 procent. Är det en schysst arbetsgivare får du även denna del till din pension. En del väljer att dela på beloppet, men det finns ingen anledning att arbetsgivaren ska ha allt.

Annons
Annons

SvD:s privatekonomiska expert Annika Creutzer hjälper dig att välja mellan en kapitalförsäkring och ett investeringssparkonto.

Foto: Henrik Montgomery/TTBild 1 av 2

Grafik: Thomas Molén

Bild 2 av 2

2 / 5

Kapitalförsäkring eller ISK – vilket sparande är bäst?

SvD:s privatekonomiska expert Annika Creutzer hjälper dig att välja mellan en kapitalförsäkring och ett investeringssparkonto.
SvD:s privatekonomiska expert Annika Creutzer hjälper dig att välja mellan en kapitalförsäkring och ett investeringssparkonto. Foto: Henrik Montgomery/TT

Fråga: Det är dags för mig att spara pengar långsiktigt och jag står och väger om mitt fondsparande ska ligga i en kapitalförsäkring eller i ett investeringssparkonto. De är väldigt lika så vilken sparform är bäst?

Annika Creutzer: Du har helt rätt i att de är lika, kapitalförsäkringen, KF, och investeringssparkontot, ISK, och de flesta banker erbjuder båda. KF hanteras dock av bankens försäkringsbolag eller annat försäkringsbolag.

Det finns fem viktiga saker att tänka på när du väljer:

  1. Skatt
  2. Avgifter
  3. Förmånstagare
  4. Rösträtt
  5. Val av placeringar

Vi tar dem en och en:

1. Skatt

En stor fördel jämfört med direktägda fondandelar och aktier är att du, inom din ISK eller KF, kan byta fonder och aktier när du vill utan att det utlöser någon reavinst. Nackdelen är att om du gör förluster kan du inte kvitta dem mot andra vinster. Och går det dåligt för dina placeringar måste du ändå betala den årliga schablonskatten som är både på ISK och KF. Den beräknas utifrån en fiktiv avkastning som är lika för båda.

Så länge som vi har det låga ränteläget är det också låg schablonavkastning eftersom den baseras på statslåneräntan. I år är den 1,49 procent (kan aldrig bli lägre än 1,25 procent). Du antas alltså ha tjänat 1,49 procent på din ISK eller KF. På det du tjänar betalar du den vanliga kapitalskatten på 30 procent. Är värdet 100 000 kronor blir skatten i år 447 kronor. Eftersom du antas ha tjänat 1,49 procent bör du inte ha kontanter eller korta räntefonder i KF eller ISK. De brukar öka mindre än så och därmed går du minus i din placering.

Det är vad du har på kontot i genomsnitt under året som du betalar skatt på. Här finns en liten skillnad i hur snittet beräknas men den är marginell och jag tycker inte att det ska ha någon betydelse för ditt val.

Skatten på KF tas ut och betalas in av försäkringsbolaget och är en så kallad definitiv källskatt. Skatten på ISK ska du deklarera och du kan använda den för att kvitta den mot andra förluster. Detta har bara betydelse i det fall du har ett mycket stort kapital i ISK och samtidigt andra förluster som räntekostnader.

En fördel med ISK är att banken inte får ta någon avgift för kontot.

2. Avgifter

En fördel med ISK är att banken inte får ta någon avgift för kontot. Det enda du betalar är fonders förvaltningsavgifter och avgifter för aktiehandeln om du sparar i aktier. Därför är ISK oftast ett billigare alternativ än KF.

Det är stora prisskillnader mellan olika KF, en del kan ha både insättningsavgifter och en fast avgift per år. Eftersom det är en försäkring, och du är garanterad 101 procent av ditt kapital om du dör, är det också en liten försäkringsavgift. Väljer du KF är det viktigt att du kräver besked om alla avgifter och hur de kommer att påverka ditt kapital sett över längre tid. Många KF har också villkor om spartid, ofta minst fem år. Om du behöver pengarna tidigare kan du behöva betala en uttagsavgift på ett par procent.

Grafik: Thomas Molén
Grafik: Thomas Molén

3. Förmånstagare

Fördelen med KF är att det är en försäkring och du kan sätta in vem du vill som förmånstagare som får kapitalet vid en viss ålder eller när du dör. Därför är KF ofta ett bra alternativ för exempelvis farmor när hon vill spara till ett barnbarn. Hon har kontroll över kapitalet, inte föräldrarna, och kan bestämma att barnbarnet får pengarna vid 20 års ålder. På en KF kan du också hänga på en kapitallivränta, som kostar lite, så att utbetalningen blir med ett visst belopp per månad. Detta kan vara en fördel om du inte vill ge någon tillgång till alla pengarna på en gång.

ISK ingår i den vanliga kvarlåtenskapen och fördelas enligt arvsreglerna och/eller testamente. Men har du en del av ditt kapital i KF gäller inte testamentet utan du måste ange personen som förmånstagare i försäkringen.

4. Rösträtt

ISK innebär att du äger de tillgångar som finns på kontot. I en KF är det juridiskt sett försäkringsbolaget som äger och du som har en fordran på bolaget. Det innebär att du har rösträtt för aktier i ISK men inte om du har KF.

5. Val av placeringar

När du väljer att spara i ISK eller KF är det bra att välja att göra det hos någon som har ett brett utbud av fonder och gärna också aktiehandel. Då har du den största friheten i dina placeringar. För det räcker inte med att välja någon av sparformerna, du ska också välja i vad du placerar och här gäller att inte bara ta det banken föreslår utan att du själv väljer utifrån risk, spartid, avgifter och prestation och möjligheter. Men upptäcker du i efterhand att du valt fel är det lätt att flytta och det kostar dig ingenting.

Annons
Annons

Om fondsparandet ger en kapitalinkomst vid försäljning kan det begränsa möjligheten till studielån från CSN, varnar SvD:s Annika Creutzer.

Foto: Jessica Gow/TTBild 1 av 1

3 / 5

”Finns bättre alternativ än bosparande till barnen”

Om fondsparandet ger en kapitalinkomst vid försäljning kan det begränsa möjligheten till studielån från CSN, varnar SvD:s Annika Creutzer.
Om fondsparandet ger en kapitalinkomst vid försäljning kan det begränsa möjligheten till studielån från CSN, varnar SvD:s Annika Creutzer. Foto: Jessica Gow/TT

Fråga: Funderar på att starta bosparkonto till mina två barnbarn och därmed hjälpa dem in på den tuffa bostadsmarknaden.

Är det en bra idé?

/Orolig farmor

Annika Creutzer: Så snällt av dig att vilja hjälpa barnbarnen, men jag tycker att det finns bättre alternativ. I dag är det, vad jag kan se, bara HSB som håller fast vid ett traditionellt bosparande. De sparalternativ som HSB erbjuder är dock starkt begränsade, en Sverigefond och en globalfond hos Swedbank med förhållandevis höga avgifter samtidigt som de i praktiken är indexfonder. Dessutom finns bosparkonto och fasträntekonto med räntor på 0,05–0,65 procent (upp till fem års bindning).

Det finns dock en fördel med bosparande hos HSB och det är att HSB äger ett stort antal hyreshus och kan därmed erbjuda spararna kontrakt på en hyresrätt.

Jag har fem råd till dig och andra som vill hjälpa barn eller barnbarn med boende:

1. Undersök vilka bostadsköer som kan vara aktuella. I vissa köer måste personen fyllt 18 år för att få köa. En del tillåter att föräldrarna köar och sedan överlåter sin kötid på barnen. I dag har till exempel inte Riksbyggen något bosparande men däremot en kö för förtur till nybyggt. Ofta är det en årsavgift på runt 200 till 500 kronor som ibland ger sparpoäng och bättre plats i kön. Ett alternativ är att du står för den summan, som en gåva till barnbarnen.

2. Välj sparande utan anknytning till boende. Mitt förslag är aktiefonder eftersom det är ett långsiktigt sparande. I ditt fall tycker jag att du ska välja samma fonder till båda barnbarnen för rättvisans skull.

3. Ha fondsparandet i ett investeringssparkonto, ISK. Då beskattas fondportföljen lite varje år men när fonderna säljs blir det ingen vinstskatt. Det är en stor fördel för det barn eller barnbarn som använder fondsparandet till en bostad i samband med studier. I det fall fondsparandet är direktägt och ger en kapitalinkomst vid försäljning, kan det begränsa möjligheten till studielån.

Det finns tyvärr många som tagit studielån och inte tänkt på detta. Efter en tid blir de återbetalningsskyldiga av hela eller stora delar av lånet och detta mitt i det oftast fattiga studentlivet.

Om barnen äger sparandet har de tillgång till kapitalet den dag de blir myndiga.

4. Ett alternativ till ISK är att du sparar till var och en av dem i två kapitalförsäkringar med fonder. Välj då kapitalförsäkringar utan avgifter. Eftersom det är långsiktigt sparande kan ett par procents avgifter annars med tiden ta en rejäl bit av sparandet. Du äger kapitalförsäkringarna men har barnbarnen som förmånstagare. Då kan du själv bestämma när du vill att de ska få sparkapitalet, kanske vid 20 eller 22 års ålder.

Om barnen äger sparandet har de tillgång till kapitalet den dag de blir myndiga.

5. Är det äldre barn kanske det snart är dags för eget boende. Ägna tid åt att prata med dem om egna erfarenheter, vilken standard de kan räkna med och lyssna också till vilka förväntningar de har. Ibland är drömmarna alltför vidlyftiga men ofta är unga i dag mycket väl medvetna om hur bostadssituationen ser ut. Dessutom kanske studier och jobb tar dem till andra platser i världen där möjligheterna till ett eget boende är mycket bättre än här.

Och kanske är det ett körkort, en bil eller en dyr kurs, och inte en bostad, som står överst på deras önskelista till mor- och farföräldrar.

Annons
Annons

Risken med ett arbetsliv utan tjänstepension är att det blir ett fattigt pensionärsliv. 1957 tågade ett stort antal kvinnor till Operan där ett upprop om tjänstepension överlämnades till socialminister Torsten Nilsson.

Foto: Jeppe Gustafsson/IBL och Svenskt Fotoreportage/IBLBild 1 av 1

4 / 5

Arbetsgivare missar att skryta om den glömda lönen

Risken med ett arbetsliv utan tjänstepension är att det blir ett fattigt pensionärsliv. 1957 tågade ett stort antal kvinnor till Operan där ett upprop om tjänstepension överlämnades till socialminister Torsten Nilsson.
Risken med ett arbetsliv utan tjänstepension är att det blir ett fattigt pensionärsliv. 1957 tågade ett stort antal kvinnor till Operan där ett upprop om tjänstepension överlämnades till socialminister Torsten Nilsson. Foto: Jeppe Gustafsson/IBL och Svenskt Fotoreportage/IBL

Den gömda lönen blir den glömda lönen. Vi pratar lön och ibland olika förmåner som gymkort och tjänstebil på anställningsintervjun. Men i åtta fall av tio berättar inte arbetsgivaren om den dolda lönen, den du får ut efter arbetslivet – tjänstepensionen.

Bara två av tio har pratat om tjänstepensionen vid den senaste anställningsintervjun. Det visar en Sifoundersökning som presenterades i samband med Tjänstepensionens dag.

Men det borde vara lika självklart att prata om tjänstepensionen som att prata om lönen.

För risken med ett arbetsliv utan tjänstepension är att det blir ett fattigt pensionärsliv. Kanske är det lättare att vara om sig och kring sig när det gäller tjänstepensionen om vi i stället tänker på den som lön vi får i framtiden.

Det pratas mindre än genomsnittet om tjänstepension när det är en kvinna som ska anställas, när det är någon ung och när jobbet ligger utanför storstadsområdena.

Alla offentliganställda kan ta det lugnt. De har kollektivavtal och där ingår tjänstepension. Men för privatanställda är det viktigt att kontrollera vad som gäller på en arbetsplats.

Undersökningen visar också att det pratas mindre än genomsnittet om tjänstepension när det är en kvinna som ska anställas, när det är någon ung och när jobbet ligger utanför storstadsområdena.

Tjänstepensionen handlar om en hel del pengar. Hur mycket styrs av olika kollektivavtal. Där det inte finns kollektivavtal kan arbetsgivaren välja om och i så fall hur mycket som ska betalas in. Den lägsta nivån i kollektivavtalen är en summa som motsvarar 4,5 procent av lön före skatt. Men många avtal har på senare tid gett högre avsättningar.

I staten är det nu 6 procent och i exempelvis gruvavtalet är det 10 procent. Dessa nivåer gäller upp till en lön på ungefär 39 000 kronor i månaden. Över denna nivå är avsättningar ofta betydligt större, vanligen 30 procent. Den som tjänar 25 000 kronor i månaden får alltså minst 1 125 kronor i månaden, den som tjänar 50 000 kronor får drygt 5 000 kronor.

Finns det inte något pensionsavtal ska du, om möjligt, kräva högre lön. Du ska dessutom kräva mer än vad kollektivavtalet ger, i stället för 4,5 procent kräv 6. I kollektivavtalen är avgifterna på sparandet nedprutade till mycket låga nivåer. När du måste spara själv får med stor sannolikhet betala mer.

Detsamma gäller om arbetsgivaren erbjuder dig en pensionslösning utanför kollektivavtalen. Det kan vara dyra alternativ. Därför behöver du få mer pengar insatta för att slutresultatet, din pension, inte ska bli sämre än för dem med kollektivavtal.

Nio av tio anställda har i dag tjänstepension. Men i unga, nya branscher är det ovanligt. Det är också mindre vanligt inom pr, advokatfirmorna och en del konsultföretag.

I dag är det också allt fler som går in och ut på olika former av uppdrag, i det vi brukar kalla gigekonomin. Anställningar inom många yrken ersätts med hopp från uppdrag till uppdrag för att i bästa fall få ihop till en anständig lön. De flesta konstnärer lever så hela livet. I botten finns den nya "bytesekonomin" där privatpersoner köper en enkel bortforslingstjänst eller en pizza hem till dörren mot en slant i handen. Sådana inkomster ger ingen sjukersättning och de ger definitivt ingen tjänstepension.

Många människor har också, frivilligt eller ofrivilligt, blivit företagare. Då är det upp till var och en att ta ansvar för tjänstepensionen eller motsvarande sparande. Och verkligheten är för många att det kan vara svårt att ta ut en rimlig lön, än mindre har råd att sätta av pengar till pension.

Men blir du erbjuden att lämna din anställning och i stället sälja tjänster till din forna arbetsgivare är det viktigt att du ta betalt minst i nivå med vad du kostade som anställd och glöm inte bort att också räkna in tjänstepensionen.

Sifoundersökningen visar också att sex av tio vill ha bättre koll på sin tjänstepension. Det har länge förvånat mig att arbetsgivare inte skryter mer om tjänstepensioner. Bara ett fåtal arbetsgivare anger på lönebeskedet hur mycket som avsätts till tjänstepension varje månad trots att det är enkelt att lägga till. Och nu vet vi också att de flesta missar att berätta vid anställningssamtalet.

Hur kan den som vill locka till sig bästa sökanden missa något så viktigt?

Annons
Annons

”Per månad kanske amorteringen inte märks men räkna i stället på många år”, skriver Annika Creutzer.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

5 / 5

Du måste övervinna din instinkt när du amorterar

”Per månad kanske amorteringen inte märks men räkna i stället på många år”, skriver Annika Creutzer.
”Per månad kanske amorteringen inte märks men räkna i stället på många år”, skriver Annika Creutzer. Foto: Tomas Oneborg

Fråga: Ska jag verkligen amortera? Det märks ju knappt på räntekostnaderna om jag betalar av några tusen i månaden.

Jag har ett gammalt lån så jag måste inte amortera.

Samtidigt har jag vänner som säger att det är det bästa sparandet just nu.

Annika Creutzer: Många säger slentrianmässigt att amortering är ett sparande. Men så enkelt är det inte. Om bostadslånet bara amorteras i samma takt som bostaden slits, och därmed minskar i värde relativt marknaden, då uppstår i praktiken inget sparande. Amorterar du mer, än vad som motsvarar vad som krävs för att behålla bostadens relativa värde, är det ett sparande. Räkna alltså inte med ständiga värdeökningar utan tänk i stället att din bostad ska behålla sitt värde i förhållande till andra likvärdiga bostäder.

Du kan se amortering som ett sätt att skapa framtida låneutrymme. Du kan behöva låna i framtiden för till exempel en större renovering. Amortering ger dig också större frihet om du vill sälja och köpa något annat. Detsamma gäller om ni är två som delar på er och behöver skaffa två bostäder. Då är det bra om lånet inte är för stort i förhållande till bostadens värde.

Amortering kan också vara ett sätt att minska din ekonomiska sårbarhet. Den dag du inte längre har din arbetsinkomst utan ska leva på pensioner kan det vara bra att ha lägre ränteutgifter.

Mitt allmänna råd är att ha lån på högst 50 procent av bostadens värde den dag du slutar arbeta. Har du 30 år kvar och ett lån som är 2 miljoner större än halva värdet bör du alltså amortera 67 000 kronor per år.

Äldre bolånetagare, som kan förvänta sig låga pensioner och inte har så stora lån, bör dock överväga om de i stället ska ha ett vanligt sparande för renoveringar. Med en låg pension kan det vara svårt att få ett nytt vanligt bolån.

Har du däremot en god ekonomi och möjlighet att ta risker kan du överväga att använda dina pengar till ett mer riskfyllt sparande.

Du säger att det knappt märks på ränteutgiften om du amorterar, och så upplever nog många situationen. Då kan det vara bra att räkna lite. Har du pengar att spara och alternativet är en bankränta på nära noll tjänar du i dag 1–1,5 procent på att i stället betala av lånet. Om du har lyckats betala av 100 000 kronor tjänar du 1 500 kronor varje år framöver. Och om räntan stiger till säg 4 procent tjänar du 4 000 kronor, minus den bankränta du då skulle få, på att du avstod från pengarna och i stället amorterade (före ränteavdrag respektive skatt på ränteinkomst).

Per månad kanske amorteringen inte märks men räkna i stället på många år så ser du att det kan bli stora summor.

Det finns ett naturligt motstånd hos oss mot att avstå pengar i dag för att tjäna mer framöver.

Ett sätt att se effekten tydligare är att göra större amorteringar vid färre tillfällen. Har du i dag en låneränta kring 1,5 procent kan du vänja dig redan nu vid en högre ränta på, säg 4 procent. Du sätter av motsvarande den högre räntan på ett konto och därifrån betalar du den nuvarande räntan. Då är du också förberedd på framtida räntehöjningar. Ganska snart ser du att du får rätt mycket över på kontot. Då kan du göra engångsamortering av ett större belopp när lånet sätts om och du samtidigt ska förhandla om din nya ränta.

Det finns ett naturligt motstånd hos oss mot att avstå pengar i dag för att tjäna mer framöver, att avstå dagens närmast obefintliga sparränta för att slippa betala flera procent i ränta framöver. Det har många forskare i beteendeekonomi pekat på i olika sammanhang.

När vi amorterar på ett lån måste vi alltså kämpa mot den naturliga instinkten att behålla pengarna hos oss.

Vi tenderar också att välja det säkra före det osäkra, särskilt om det dessutom finns nära oss i tiden. Vi vet ju att pengarna på banken kan användas till semesterresan men vi är inte lika säkra på att räntan framöver kan bli så mycket högre.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons