Annons

Är Östermalm Sveriges dyraste stadsdel?

SvD granskar fem myter om de svenska bostadspriserna med hjälp av data från Svensk mäklarstatistik. Är det billigare att köpa lägenhet i juli? Växer priserna snabbast i Stockholms innerstad? Här får frågorna svar:

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

SvD använder data från Svensk Mäklarstatistik för att granska fem myter om bostadspriserna.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

SvD använder data från Svensk Mäklarstatistik för att granska fem myter om bostadspriserna.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
SvD använder data från Svensk Mäklarstatistik för att granska fem myter om bostadspriserna.
SvD använder data från Svensk Mäklarstatistik för att granska fem myter om bostadspriserna. Foto: Tomas Oneborg

Myt 1: Bopriserna ökar mest i Stockholms innerstad.

FALSKT

Priserna må vara som galnast i Stockholms innerstad. Men det är faktiskt i stadens ytterkanter som priserna ökar snabbast just nu. I Skärholmen, som ligger sydväst om Stockholm, har kvadratmeterpriserna ökat med hela 84 procent bara sedan 2013.

Ett inte helt ovanligt mönster är att prisökningen börjar i innerstaden och sedan flyttar utåt. Detta mönster bekräftas av statistik från Svensk Mäklarstatistik som tagit fram prisutvecklingen för Stockholms församlingar mellan 2013 och 2015.

Om man illustrerar bopriserna vid tunnelbanestationer så kan man börja vid Skanstull i Stockholm. Skanstull tillhör församlingen Katarina där bopriserna under en tvåårsperiod ökat med 34 procent.

Åker man bara ett tunnelbanestopp söderut till Gullmarsplan hamnar man i församlingen Enskede-Årsta. Där har priserna ökat ännu mer: 37 procent.

Annons
Annons

Fortsätter man åka tunnelbanan söderut till slutstationen Farsta har priserna under samma period ökat hela 44 procent.

Tittar man på de faktiska kvadratmeterpriserna är förhållandet däremot det motsatta. I Farsta kostar en kvadratmeter bostadsrätt 41 851 kronor i slutet av 2015. I Katarina på Södermalm kostar en kvadratmeter under samma mätperiod 85 351 kronor.

Interaktiv karta: Boprisutvecklingen i Stockholm

Myt 2: Östermalm är Sveriges dyraste stadsdel

SANT

Samtidigt som priserna skenar i ytterförorterna har man sedan länge vant sig vid väldigt höga priser i innerstaden. Framför allt i traditionellt rika stadsdelar som Östermalm och Vasastan har bostadspriserna sedan länge legat på mycket höga nivåer.

Förra året var det första gången en församling passerade ett snittpris på över 100 000 kronor per kvadratmeter. Det var Hedvig Eleonora på Östermalm som stod för det kostsamma rekordet. I församlingen fick man under 2015 betala över 6,6 miljoner kronor i snitt för en bostadsrätt någonstans mellan Strandvägen och Valhallavägen.

Eftersom att bostadspriserna i Stockholm är de högsta i Sverige kan man snabbt dra slutsatsen att de dyraste områdena i Stockholm är de dyraste i Sverige.

Interaktiv karta: Bopriserna i Stockholm

Annons
Annons

MYT 3: Prisgapet mellan Stockholm och Malmö växer

SANT

Snittpriset för en kvadratmeter lägenhet i Storstockholm i januari 2016 var 55 856 kronor. I Stormalmö kostade en kvadratmeter under samma period 24 137 kronor. Detta innebär att man i januari 2016 kunde köpa 2,3 kvadratmeter Malmö-lägenhet för samma pris som en kvadratmeter Stockholm-lägenhet.

Blickar man tillbaka fem år så kostade en kvadratmeter lägenhet i Storstockholm 36 221 kronor och en malmöitisk kvadratmeter 17 818 kronor. Därmed kunde man köpa 2,03 kvadratmeter Stockholms-lägenhet för samma peng som 1 Malmö-kvadratmeter.

Storstockholm är det boprisindex från huvudstaden som har den minsta utväxlingen. Ändå har priserna här ökat med 54 procent mellan 2011 och 2016. I Malmö har priserna under samma period ökat med 35 procent.

Därmed kan man dra slutsatsen att gapet mellan bopriserna i Stockholm och övriga Sverige växer.

ÅrStormalmö (kr/kvm2)Storstockholm (kr/kvm2)
201117 79035 118
201217 77736 192
201318 72239 828
201419 94844 487
201522 08452 133
201624 13755 856

MYT 4: Det är billigare att köpa på sommaren

FALSKT

Det är helt sant att antalet lägenheter till salu minskar under sommaren och vintern. Däremot finns det inte mycket som pekar på att priserna sänks bara för att antalet lägenheter på marknaden sjunker.

Tittar man på till exempel juli 2013 så såldes det 4 565 lägenheter i Sveriges tre storstadsregioner. Det var 29 procent färre lägenheter än månaden dessförinnan, men samtidigt ökade slutpriserna med i snitt 6 procent. Och så ser det ut nästan nästan varje mätbar månad.

Annons
Annons

Ser man på helheten är det tydligt att bostäderna i Sveriges tre storstäder hela tiden ökar något i pris medan antalet bostäder till salu varierar kraftigt mellan säsongerna. Att priserna skulle falla kraftigt under sommaren och vintern är dock en myt.

MYT 5: Bostadspriserna i Stockholm är snart lika höga som i London

FALSKT

Priset per kvadratfot bostadsyta i centrala London ligger på mellan 1 500 och 2 000 pund beroende på var du letar, enligt bostadssajten findproperly.co.uk.

Som exempel kan vi använda lyxiga stadsdelen Chelsea där kvadratfotspriset ligger på 2 067 pund och angränsande South Kensington där samma yta kostar 1 580 pund. Medelvärdet mellan dessa två prisområden blir då 1 823 pund per kvadratfot.

För att få ut kvadratmeterpriset måste man multiplicera ovanstående värde med 10,8 vilket innebär att varje kvadratmeter i Londons innerstad kostar i snitt 19 693 pund. Omräknat i svenska kronor blir det 239 681 kronor per kvadratmeter, baserat på kronkursen i februari 2016.

Enligt Svensk Mäklarstatistik låg kvadratmeterpriset på bostadsrätter i centrala Stockholm under januari 2016 på 87 669 kronor. Samtidigt har priserna de senaste 12 månaderna ökat med 16 procent.

Om bostadspriserna i centrala Stockholm fortsätter öka i samma takt kommer det att ta ungefär 7 år innan priserna här är på samma nivå som i Londons innerstad. Detta förutsatt att priserna i London står helt stilla från dagens nivåer.

Därmed kan man dra slutsatsen att denna myt är falsk. Londons bopriser kommer sannolikt inte att stå stilla i sju år och Stockholms bopriser kommer sannolikt inte att öka med 16 procent i årstakt de kommande sju åren.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons